När det värsta har hänt
P4 Dokumentär27 Nov 2011

När det värsta har hänt

Emelies uppväxt kantades av misshandel och övergrepp. Hennes mamma hade nog med sitt missbruk och hennes styvfar kontrollerade henne och våldtog henne. - Det är det psykiska som är det värsta. Ett blåmärke går bort men det psykiska sitter kvar, berättar Emelie.Här berättar hon om sitt liv, besvikelsen över att vuxenvärlden inte grep in och om viljan att berätta för att hjälpa andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

All trygghet och tillit togs ifrån Emelie under hennes uppväxt. Hela hennes identitet, berättar hon. Men det fanns ett ställe där Emelie kände sig älskad och behövd och det var i stallet. Under flera år tog hon sin tillflykt till hästarna där hon för en stund kunde känna sig hel.
- Hästarna behöver en och sviker en aldrig. Jag hängde på ridskolan i området och där fanns en häst som ingen vågade gå in till förutom ridskolechefen. Men den hästen lät mig sitta där i boxen i lugn och ro. Eftersom min styvfar förbjöd mig att vara i stallet under en lång period skolkade jag och satt där hos hästen. En frizon klarar man sig ju inte utan, säger Emelie.

I högstadiet var Emelie så smal och blek att hon kallades "spöket". Ändå var det ingen vuxen som såg henne, på riktigt. I fyra år gick hon till skolans kurator för att prata. Men hon berättade aldrig om övergreppen eller misshandeln.
- Har man alltid blivit sviken av vuxenvärlden så är man alltid starkast ensam tycker man om man är liten, säger Emelie.

Det var i högstadiet som tre av Emelies skolkamrater tillsammans med en socialsekreterare och skolkuratorn fick henne att berätta om sin situation hemma. Styvpappan hamnade i fängelse. Men det var först två år senare som Emelie vågade berätta om våldtäkterna. Hon vittnade i rätten och styvpappan blev dömd för grov våldtäkt och hamnade i fängelse i sex år.

Idag försöker Emelies mamma på sitt sätt reparera alla skador och ställa så mycket som möjligt till rätta. Och Emelie själv vill gärna berätta om sitt liv för att kanske kunna hjälpa någon annan i en liknande situation.
- Det har jag gått igenom och att jag går ut och pratar om det, hoppas jag kan hjälpa en enda själ. Då är jag lycklig för livet, säger Emelie.

Idag har Emelie tagit sig ett annat namn.

Jag som gjort dokumentären jobbar både som skrivande journalist och med radio. Ett av de ämnen som under åren engagerat mig alltmer är barnrättsfrågor, men också ämnen som handlar om vilka vi är som människor. Och om den evig frågan: vad är det som avgör om vi är den som säger ifrån och gör något eller den som förblir tyst och passiv. Oavsett en civilkurage-lag eller inte.

Emelie kom jag i kontakt med då jag för några år sen gjorde research om att lagen skulle ändras så att barn som bevittnar våld i hemmet inte bara betraktas som vittnen, utan också som brottsoffer. Efter att ha pratat med Emelie i telefon förstod jag att hon inte bara bevittnat våld utan gått igenom en barndom där hon själv varit ett offer för både våld och sexuellt våld. Därtill ett barn som tystades av hot och terror. Emelie vill nu berätta sin historia för att på så vis ge alla rädda barn i mörkertalets land modet att våga börja prata och förstå att det är inte deras skuld, inte deras skam. Hon vill visa dem att det finns hjälp att få. Det gäller bara att man hittar de rätta människorna som vågar och orkar lyssna. Men ju mer man pratar desto lättare är det att förr eller senare hitta dem. Ofta är det väl också dessa människor som ställer den där avgörande frågan.

Modets motpol är inte alltid fegheten, utan bekvämligheten. Att inte gripa in därför att det är jobbigt att själv bli indragen och på så vis kanske också påverkad.

För några år sen var jag på ett möte där ordförande för BRIS berättade att ibland har vuxna inom skolan sagt till honom: ”Men om jag anmäler, hur ska jag kunna möta den förälderns blick om det inte är något? Han svar var då: ” Fråga dig istället hur du kan se in i barnets ögon varje dag och veta att du inget gör?” Eller som Emelie på värmländska säger om alla som möter barn i fara: De ska inte vara ”feschliga”. För som sagt, när det värsta ha hänt kan det bara bli bättre.

Av hänsyn till Emelies minderåriga syskon så har deras namn ersatts av ett pip när de nämns.

Statistisk källa, här kan man läsa om svenska barns levnadsförhållande i bland annat siffror:

Avsnitt(559)

Vår försvunne pappa var Alice Coopers råddare

Vår försvunne pappa var Alice Coopers råddare

Anita och Ralph möts en natt när Alice Cooper är i stan. Det går 24 år innan de träffas igen och Ralphs svenska tvillingflickor får äntligen träffa sin pappa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1976 föds två tvillingsystrar i Stockholm, Anna och Malin. Under hela deras uppväxt försöker mamma Anita hitta den man som hon är säker på är deras pappa. Han heter Ralph, bor i USA och jobbar som turnéchef för Alice Coopers scenarbetare.Alice Cooper på Gröna Lund 1975Alice Cooper kommer till Stockholm sommaren 1975 för att spela på Gröna Lund. Kvällen före spelningen går flera i Alice Cooper-gänget på Stockholms hetaste klubb Alexandras. Där möts råddaren Ralph och Anita och kvällen slutar på Ralphs hotellrum. Efter några veckor upptäcker Anita att hon är gravid. Hon försöker få fatt på Ralph, men misslyckas.Råddaren Ralph eftersöks av TVTvillingarna växer upp och Anita ger upp sökandet efter Ralph tills en dag år 2000 när flickorna fyller 24. Anita ser en annons för ett nytt tv-program med titeln ”Spårlöst försvunnen” och Anna och Malin anmäler sig till programmet och hamnar i TV3:s studio. Finns det en chans att hitta den försvunne pappan?Dokumentären gjordes 2025.Reporter: Anna-Karin IvarssonProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren

15 Aug 39min

Min mamma Cirkusprinsessan

Min mamma Cirkusprinsessan

Karla Bronett gjorde halsbrytande konster på lina. Idag är hon dement. Som barn var Henry ofta rädd för sin mor men relationen läker nu sakta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Cirkusprinsessan Karla BronettHenry Bronetts mamma Karla var en cirkusstjärna som både kunde göra volter på hästryggen och svåra konster högt uppe i trapetsen, under cirkustältets tak. Hon var en stark karaktär i cirkusvärlden och under decennier arbetade hon i Cirkus Scotts kulisser. Senare drev hon också en framgångsrik skönhetssalong på Östermalm i Stockholm.Henry Bronett var rädd för sin mammaMen mamma Karla hade också hårda nypor och sonen Henry var ofta rädd för henne. Hon kunde få oförutsägbara raseriutbrott som satte djupa spår hos de nära, inte minst Henry. Det har påverkat honom på flera sätt under hela hans liv, inte minst i relationerna inom familjen.Såren läkerIdag sviker Karlas minne eftersom hon är sjuk i alzheimer. Henry besöker sin mamma på demensboendet varje vecka. Tiden och situationen har gjort att många av såren läkt och idag säger Henry att han älskar sin mamma och att han vill berätta hennes historia innan det är för sent. Dokumentären är gjord 2025 av The Purpose Studio.Reportrar: Lovisa HaagJenny ReichwaldOla KarlssonProducenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren

1 Aug 45min

När Farzad skulle sluta snusa

När Farzad skulle sluta snusa

Efter 16 års snusande bestämmer sig Farzad att lägga av. Men abstinensen river i kroppen och humöret flippar. Sambon ber honom lägga in en prilla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Allt känns så mycket bättre med en snus! säger Farzad Nouri. Fotbollsmatcher, stå-uppgigen, jobbet...allt! Det är ju bara det att nu har snuset tagit över allt! Jag måste sluta! Farzad är till vardags småbarnspappa, reporter på P4 Stockholm och stå-uppare. Våren 2025 bestämmer han sig för att aldrig mer ta en snus. Men det är lättare sagt än gjort. Relationen till sambon och de två barnen blir tuff eftersom humöret störtdyker. Huvudvärk och viktuppgång blir en konsekvens av uppehållet och känslan av meningslöshet tar över för varje dag. Det går så långt att Farzad en natt går upp och börjar rota i soporna. Han inser att han behöver hjälp. Dokumentären är gjord 2025.Reporter Farzad Hosseingholi NouriProducent: Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren

18 Juli 36min

Kvinnor kan väl inte vara poliser

Kvinnor kan väl inte vara poliser

De manliga kollegorna vägrar patrullera med dem och de får hatbrev. I flera år fryser facket ut Frida, Inger och de andra första kvinnliga poliserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De har gått mer än 60 år sen de blev några av Sveriges första kvinnliga poliser. Men nu berättar de vad de utsattes för. Kampanjen för att få dem att sluta drevs av både kollegor och fack. Utfrysningen och mobbingen fick många kvinnor att sluta som poliser. Andra tvingades ta av sig uniformen och övergå till kontorstjänst. Jakob Odelstad har mött Frida och Inger som blev vänner när de båda kämpade för rätten att få vara kvinna och polis.Medverkande: Inger Johansson, polisIngegerd ”Frida” Fridh, polisRagnar Andersson, polisJohanna Dahlgren, har skrivit avhandling om motståndet av kvinnliga poliser, Umeå UniversitetDokumentären är gjord 2025.Producenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Ola Hemström

4 Juli 40min

Yvonne Ryding och Fröken Sveriges uppgång och fall

Yvonne Ryding och Fröken Sveriges uppgång och fall

1984 lever skönhetstävlingen Fröken Sverige en tynande tillvaro. Men när Yvonne Ryding vinner och ställer upp som Miss Universe i USA förändras allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Yvonne Ryding vinner tävlingen Miss Universe så blir Fröken Sverige åter en tävling att räkna med i Sverige. Men bland TV-tittarna finns en ung Emma Hemberg som ännu inte vet att det är hon som kommer att hålla tävlingens öde i sin hand, som chefredaktör på tidningen Veckorevyn. Malin Marcko berättar historien om Fröken Sveriges uppgång och fall.Medverkar gör:Yvonne RydingEmma HambergJoanna Rytel Fia-Stina SandlundProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Ola HemströmDokumentären är gjord 2025.

20 Juni 38min

Farfars traktorpulling-team och dödsolyckan

Farfars traktorpulling-team och dödsolyckan

Farfar är en legend bland alla som älskar traktorpulling. Men en olycka ställer allt på ända. Hur ska familjelaget kunna fortsätta utan Farfar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Farfars traktorpulling teamJan-Åke ”Lillen” Karlsson lever och andas traktorpulling. Farfar, som han också kallas, har ett eget lag - Grandpa Pulling Team. Alla känner igen hans stora mustasch, de isblåa ögonen och det stora flinet. Han har ett stort engagemang och brinner för de unga som tävlar i sporten. Bland andra Selma, hans 13-åriga barnbarn. Jan-Åke har specialbyggt en traktor till henne för att hon ska kunna tävla på lika villkor, trots sin sällsynta muskelsjukdom. Olyckan i VäringEn dag ska Grandpa Pulling Team testa den nyrenoverade traktorn Black Widow. Efter månader av meckande ska teamet få belöning för mödan. Farfar vill känna draget på andra växeln utan lastmaskinens tyngd och sätter iväg i full fart mot en elstolpe på den leriga åkern. Plötsligt är olyckan framme och sedan blir ingenting mer sig likt. Vad var det som hände och vem ska nu leda Farfars traktorpulling team?Dokumentären är gjort 2025.Reporter: Robin JonssonProducent: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Fredrik Nilsson

5 Juni 37min

Enslingen på Fjuk

Enslingen på Fjuk

En tidig morgon 1966 lägger två fiskare till vid en ö i Vättern. De går upp mot stugan i skogsbrynet. Där hittar de en gammal man död i sin soffa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På den döde mannens mage tittar en katt förvånat upp. Mannen i soffan heter Erik Zetterblad, men de flesta kallar honom enslingen på Fjuk. I över 50 år har han bott på ön Fjuk mitt ute i sjön Vättern. Efter hans död, växer snart en legend fram om honom.Legenden beskriver en sur och tvär gubbe, som flytt samhället och civilisationen av oklar anledning, för ett liv i ensamhet. Men vem var han egentligen? Hur överlevde han under alla dessa år och vad var det egentligen som gjorde att han valde ett liv på en öde ö?Reporter Rikard Benny Liljegren söker sanningen bakom myten om enslingen på Fjuk.Medverkande:Lotta Holmberg - Svecia Travels, föreläsareMargareta Wilhelmsson - har hand om arkiv från sin pappa om Erik ZetterbladHans Ström - konstnär i Motala, träffat Erik ZetterbladLars Borén - vän till Erik ZetterbladTommy Ingvarsson - CTV - centrala torped verkstaden i MotalaAxel Wilhelmsson - artikel från MVT 1972, inläst av Carl CederbomDokumentären är gjord 2025.Reporter: Rikard Benny LiljegrenProducenter: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Rikard Benny Liljegren och David Hellgren

23 Maj 43min

Konsten att äta mördarsniglar

Konsten att äta mördarsniglar

Sniglarna är rödbruna och slemmiga och käkar upp grödorna i trädgårdarna. Ingenting biter på dem. Kan man inte bara äta upp dem, undrar Bo Sjökvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Journalisten Bo Sjökvist sommarjobbar som flygande reporter på P4 Göteborg, sommaren 2024. Ett av de uppdrag han får är att, tillsammans med kocken Anton Nilsson, undersöka om det går att tillaga och äta mördarsniglar.2024 är ett rekordår för de rödbruna och invasiva sniglarna. De invaderar grönytorna och det råder upprorsstämning bland odlare. Kan de inte göra någon som helst nytta är frågan.Bo Sjökvist samlar sniglarna och kocken lägger dem i det kokande vattnet. Det är dags för provsmakning och Bo undrar hur han hamnade där. Dokumentären är gjord 2025.Reporter: Bo SjökvistProducent: Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren

9 Maj 38min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
mardromsgasten
en-mork-historia
aftonbladet-krim
svenska-fall
badfluence
p3-dokumentar
rattsfallen
killradet
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
creepypodden-med-jack-werner
aterforeningen-en-podcast-med-thorsten-och-richard-flinck-av-sigge-eklund
blenda-2
hor-har
flashback-forever
p3-historia
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
historiska-brott