När det värsta har hänt
P4 Dokumentär27 Nov 2011

När det värsta har hänt

Emelies uppväxt kantades av misshandel och övergrepp. Hennes mamma hade nog med sitt missbruk och hennes styvfar kontrollerade henne och våldtog henne. - Det är det psykiska som är det värsta. Ett blåmärke går bort men det psykiska sitter kvar, berättar Emelie.Här berättar hon om sitt liv, besvikelsen över att vuxenvärlden inte grep in och om viljan att berätta för att hjälpa andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

All trygghet och tillit togs ifrån Emelie under hennes uppväxt. Hela hennes identitet, berättar hon. Men det fanns ett ställe där Emelie kände sig älskad och behövd och det var i stallet. Under flera år tog hon sin tillflykt till hästarna där hon för en stund kunde känna sig hel.
- Hästarna behöver en och sviker en aldrig. Jag hängde på ridskolan i området och där fanns en häst som ingen vågade gå in till förutom ridskolechefen. Men den hästen lät mig sitta där i boxen i lugn och ro. Eftersom min styvfar förbjöd mig att vara i stallet under en lång period skolkade jag och satt där hos hästen. En frizon klarar man sig ju inte utan, säger Emelie.

I högstadiet var Emelie så smal och blek att hon kallades "spöket". Ändå var det ingen vuxen som såg henne, på riktigt. I fyra år gick hon till skolans kurator för att prata. Men hon berättade aldrig om övergreppen eller misshandeln.
- Har man alltid blivit sviken av vuxenvärlden så är man alltid starkast ensam tycker man om man är liten, säger Emelie.

Det var i högstadiet som tre av Emelies skolkamrater tillsammans med en socialsekreterare och skolkuratorn fick henne att berätta om sin situation hemma. Styvpappan hamnade i fängelse. Men det var först två år senare som Emelie vågade berätta om våldtäkterna. Hon vittnade i rätten och styvpappan blev dömd för grov våldtäkt och hamnade i fängelse i sex år.

Idag försöker Emelies mamma på sitt sätt reparera alla skador och ställa så mycket som möjligt till rätta. Och Emelie själv vill gärna berätta om sitt liv för att kanske kunna hjälpa någon annan i en liknande situation.
- Det har jag gått igenom och att jag går ut och pratar om det, hoppas jag kan hjälpa en enda själ. Då är jag lycklig för livet, säger Emelie.

Idag har Emelie tagit sig ett annat namn.

Jag som gjort dokumentären jobbar både som skrivande journalist och med radio. Ett av de ämnen som under åren engagerat mig alltmer är barnrättsfrågor, men också ämnen som handlar om vilka vi är som människor. Och om den evig frågan: vad är det som avgör om vi är den som säger ifrån och gör något eller den som förblir tyst och passiv. Oavsett en civilkurage-lag eller inte.

Emelie kom jag i kontakt med då jag för några år sen gjorde research om att lagen skulle ändras så att barn som bevittnar våld i hemmet inte bara betraktas som vittnen, utan också som brottsoffer. Efter att ha pratat med Emelie i telefon förstod jag att hon inte bara bevittnat våld utan gått igenom en barndom där hon själv varit ett offer för både våld och sexuellt våld. Därtill ett barn som tystades av hot och terror. Emelie vill nu berätta sin historia för att på så vis ge alla rädda barn i mörkertalets land modet att våga börja prata och förstå att det är inte deras skuld, inte deras skam. Hon vill visa dem att det finns hjälp att få. Det gäller bara att man hittar de rätta människorna som vågar och orkar lyssna. Men ju mer man pratar desto lättare är det att förr eller senare hitta dem. Ofta är det väl också dessa människor som ställer den där avgörande frågan.

Modets motpol är inte alltid fegheten, utan bekvämligheten. Att inte gripa in därför att det är jobbigt att själv bli indragen och på så vis kanske också påverkad.

För några år sen var jag på ett möte där ordförande för BRIS berättade att ibland har vuxna inom skolan sagt till honom: ”Men om jag anmäler, hur ska jag kunna möta den förälderns blick om det inte är något? Han svar var då: ” Fråga dig istället hur du kan se in i barnets ögon varje dag och veta att du inget gör?” Eller som Emelie på värmländska säger om alla som möter barn i fara: De ska inte vara ”feschliga”. För som sagt, när det värsta ha hänt kan det bara bli bättre.

Av hänsyn till Emelies minderåriga syskon så har deras namn ersatts av ett pip när de nämns.

Statistisk källa, här kan man läsa om svenska barns levnadsförhållande i bland annat siffror:

Avsnitt(559)

Mannen bakom Sveriges märkligaste skiva | Del 2/2

Mannen bakom Sveriges märkligaste skiva | Del 2/2

Han låg bakom Sveriges märkligaste skiva men försvann spårlöst efter att hans mytomspunna singel spelades in 1974. Vem var Leif Andersson? Ett år efter den första dokumentären om Leif får vi svaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Historien om Sveriges märkligaste skiva” kom att bli den mest delade P4 dokumentären genom tiderna då den sändes påsken 2015. I det programmet rätar Stefan Sundberg ut frågetecknen runt Leif Anderssons singel ”Kind mot kind/Med andra ord” från 1974. Men många frågor återstod. Vem var han och varför gjorde han sin skiva som kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk? I den andra dokumentären om Leif Andersson får vi nu svaren.Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Sedan dess har han varit som ett spöke för fantaster, skivsamlare och musikarkeologer. Ingen vet vart han tog vägen och i och med det har både singeln och Leif blivit föremål för oändliga teorier, rykten och myter. Men så plötsligt får Stefan Sundberg ett mail som gör att han kan spåra upp Leif.stefan.sundberg@sverigesradio.se Dokumentären är gjord 2016.

14 Feb 36min

Vägen till matchen

Vägen till matchen

20-åriga Bettan Andersson vill gå boxningsmatcher mot andra tjejer. Men motståndet är kompakt. Kvinnor kan inte boxas! Men så får hon oväntad hjälp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bettan Andersson växer upp i en boxningsfamilj. Men det är först när hon är 20 år som hon själv drar på sig boxningshandskarna. Attityden inom sporten är tydlig: boxning är ingenting för tjejer. Bettan är liten och snabb och utvecklingskurvan går spikrakt uppåt. Men medan hennes manliga klubbkompisar går match efter match tvingas Bettan stå bredvid och se på. Boxningsmatcher för damer är förbjudet. Testikelvälde– Det rådde testikelvälde i boxningsförbundet. Jag vet att de inte blev så glada när jag sa så men det var ju sant, berättar Bettan.Bettan Andersson kämpar för att Boxningsförbundet ska tillåta kvinnor att få licens för amatörboxning. Hennes klubbkamrater hejar på och klubbordförande i Redbergslids BK, Olof Johansson, ställer sig också på Bettans sida. Han ser både hennes ambition och potential. – Bettan hade ju rätt! Varför ska inte tjejer få boxas? säger han. Men Boxningsförbundet viker inte en tum. Hur ska det gå med tjejernas utseende? Och brösten kanske går sönder om de får slag där? När RBK:s egen Ingemar ”Ingo” Johansson, Sveriges ende världsmästare i tungvikt, besöker en boxningsgala i Sverige låter han sig fotograferas med armen runt Bettans axlar. Efter galan springer Bettan på Boxningsförbundets tidigare ordförande, advokaten Björn Rosengren. Hon frågar om det inte är dags att ge licens även till kvinnor. – Det var som att få en hink vatten över sig. Det fanns ju inte på världskartan att tjejer skulle gå matcher, berättar Björn Rosengren. Han ifrågasätter sig själv och kommer fram till att det vore helt rimligt att även kvinnor ska få gå licensierade boxningsmatcher. Han försöker övertala den motvilliga förbundsstyrelsen och efter många om och men röstar Boxningsförbundet ja. Året är 1988.Världens första boxningsmatch för kvinnorDen 19 april 1988 är det dags för världens första boxningsmatchen mellan två kvinnor med tävlingslicens. I ena hörnet av ringen står Bettan Andersson från Redbergslids BK. I den andra står Agneta Bise från Stockholmsklubben BK Puma. Det blir en hård match och i sista ronden är båda utmattade. Det går till domslut. Publiken vrålar när domaren höjer armen på vinnaren. Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Robin Jonsson, Tredje Statsmakten Media Producenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Fredrik Nilsson

7 Feb 37min

Frisören som förlorade sina fingrar (R)

Frisören som förlorade sina fingrar (R)

Familjen Rantatalo är på Gran Canaria när mamma Elin plötsligt insjuknar och förs till sjukhus. Semestern förvandlas till en mardröm när familjen får beskedet att det är dags att ta farväl för alltid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När frisören Elin Rantatalo stänger sin frisörsalong för att åka på solsemester med sin man och två små barn anar ingen vad som snart ska hända. När familjen kommer hem är ingenting längre sig likt. Trots att Elin överlever den dödliga blodförgiftningen mister hon sina ben och fingrar. Vem är hon nu och hur ska livet med familj och frisörsalong bli?Dokumentär är gjord 2020. Reporter: Pia Pantzare (fd Lakkapää) pia.pantzare@sr.seProducenter Ola Hemström och Sofia Kottorp Vi vill varna känsliga lyssnare för att berättelsen innehåller starka sjukdomsbeskrivningar.

31 Jan 37min

Rederiet-stjärnans dolda passion

Rederiet-stjärnans dolda passion

Hon var Beatrice Dahlén i TV-serien Rederiet och en av landets stora film- och operettstjärnor. Men Gaby Stenberg hade en passion ingen verkade ta på allvar. Att skapa musik av surrande insekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under ett besök i en musikstudio stöter reportern Tommie Jönsson på ett märkligt gammalt instrument. Det är en insektsorgel. Tangenterna spelar upp surrande ljud från humlor, bin och getingar. Instrumentet har tillhört Gaby Stenberg, en stor operett- och filmstjärna på 40- och 50-talet. Det blir början på en resa in i en filmstjärnas säregna och okända musikvärld. – Det började en sommardag med tonen E. Det var en stor humla som flög omkring. Visst var det väl ett E? Gaby Stenberg ställer sig frågan i ett tv-program på 80-talet. Men så fort hon tar upp sin brinnande passion verkar programledaren flacka med blicken och gå vidare till nästa fråga. Vad är det hon pratar om?UppenbarelsenGaby Stenberg blev för många synonym med rollen som Beatrice Dahlén i tv-serien Rederiet. Men under 30-, 40, 50-talet medverkade hon i ett 40-tal filmer och hade otaliga operettroller på scen. Och hon hade hade absolut gehör. Under paus från karriären som filmstjärna och artist, fick hon en dag en uppenbarelse. Hon kunde höra vilka toner som insekterna surrade fram. Det flög omkring musik i luften, och Gaby bestämde sig för att fånga den. Under flera år spelade hon in insektsljud och skapade musik med hjälp av brum och surr från humlor, bin, getingar, bromsar och flugor. Men något gensvar var det svårt att få.Den märkliga insektsorgelnReportern Tommie Jönsson har grävt djupt i arkiven och gått igenom Gaby Stenbergs gamla rullband för att nysta upp historien om Rederiet-stjärnans okända insektsmusik. Under arbetet dyker också Gabys gamla insektsorgel upp, ett ombyggt instrument som än idag används i musikvärlden.I dokumentären hör du Gabys styvson Peter Koch, musikern Mattias Olsson, manusförfattaren Camilla Ahlgren, barnboksillustratören Lotta Mark, regissören och skådespelaren Bengt Bauler. Men merparten av dokumentären består av arkivfynd från Sveriges Radio, NRK, SVT samt privat material från Peter Koch, Lotta Mark och Entomologiska föreningen i Stockholm. Dokumentären gjordes 2025.Reporter: Tommie JönssonProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

17 Jan 45min

PODDTIPS: P3 Musikdokumentär - Eddie Meduza

PODDTIPS: P3 Musikdokumentär - Eddie Meduza

Om du gillar P4 Dokumentär kanske du gillar det här? Länk till hela dokumentären nedan. I det här avsnittet av P3 Musikdokumentär handlar det om en av Sveriges mest kontroversiella artister, som bannlystes i Public Service, men vann landsbygdens hjärta.Här kan du lyssna på hela dokumentären om Eddie Meduza.

10 Jan 54s

Försvunnen i stormen Gudrun

Försvunnen i stormen Gudrun

Den 8 januari 2005 slår stormen Gudrun till, den största naturkatastrofen i Sverige i modern tid. I den strömlösa byn Lyngsåsa väntar en familj på sin dotter. Hon är fast i stormskogen. En dokumentär av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tsunamikatastrofen har just inträffat och bilderna av katastrofen fyller TV-sändningar och tidningarna. Då drar stormen Gudrun in över Sverige. Under eftermiddagen och kvällen den 8 januari, och under natten som följer, faller 200 miljoner träd i mörkret. 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen efter vaknar människor på landsbygden upp i en nytt och sargat landskap. Utan kontakt med omvärlden. Som mest är 730 000 människor strömlösa och en kvarts miljon utan telefoner.I den lilla byn Lyngsåsa i Småland är familjen Lind ensamma i mörkret. Mobiler och elnät har slutat fungera och vägarna är blockerade av fallna träd. Och deras dotter Sofi är försvunnen.Dokumentären är en bearbetning av program gjorda för Tendens i P1, veckan efter stormen 2005. Vi möter familjen direkt efter stormen och ett år senare.Reporter och producent: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.seRättelse: I en tidigare version uppgavs att stormen drog in i Sverige natten mot den 8 januari 2005. Korrekt är att den drog in under dagen den 8:e. Rättelsen gjordes den 7 januari 2025.Musik i FM-versionenVintersaga - Monica Törnell Live tomorrow - Laleh Enkelhet - Anna Ternheim Ge mig en sidenklänning - Karin Wistrand If i could - Sophie Zelmani Rosa Himmel – Molly Sandén The wind – Cat Stevens Musik i poddenWindogad – Lena Willemark Near Light - Olafur Arnalds Du som gick före oss – Anders Widmark

6 Jan 37min

Fast i snökaoset på E22:an

Fast i snökaoset på E22:an

Alice Opebiyi sitter i bilen på väg till en dejt. Snön vräker ner i Skåne och trafiken på E22 står still. Snart ska Alice, och hundratals andra på vägarna, hamna i ett mardrömskaos de sent ska glömma Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snödrivorna växer och räddningen dröjer. Många som sitter fast i sina bilar upplever ett av livets mest udda, dramatiska och omtumlande dygn: Alice, på väg till en romantisk spa-dejt, gör ett ödesdigert misstag. Hemvärnssoldaten Kaveh får en olycksbådande magkänsla vid ett av fordonen på motorvägen. Och för lastbilschauffören Peter ska livet helt förändras efter natten i kylan.Det här är en berättelse om snökaos, maktlöshet och en gyllene baddräkt som får ett helt annat syfte. Men det är också en berättelse om medmänsklighet. För när snön vänder upp och ner på tillvaron blir främlingar plötsligt livsviktiga för varandra.Medverkande: Alice Opebiyi, bilist. Kaveh, hemvärnssoldat.Peter Lindström, lastbilsförare. Jennifer Luhanko, lastbilsförare. Alexander Thomsen, boende utanför Tollarp.Dokumentären är gjord 2024.Reporter: Carolina Svalbacke. Producent: Peter Gropman på produktionsbolaget Iris Media. Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström.

3 Jan 39min

Emilie - Sveriges första deckardrottning | Del 2/2

Emilie - Sveriges första deckardrottning | Del 2/2

Hon blev en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men 1836 har Emilie Flygare, 29 år, förlorat två män och tre barn. Utblottad vänder hon sig till skrivandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Emilie Flygare har som ung änkedoktorinna mött den stora kärleken, juristen Jakob Reinhold Dalin. Det slår gnistor om paret innan han hastigt försvinner ur hennes liv. Emilie hamnar i omständigheter. Hon är på god väg att reda ut situationen, när allt brister.Efter en rad personliga katastrofer får Emilie sitt stora genombrott med Rosen på Tistelön 1842. Romanen bygger på ett verkligt rättsfall som hennes bror råkat på i ett arkiv. Ett fruktansvärt brott där två smugglare har ihjäl en jaktlöjtnant och hans besättning ute till havs. Berättelsen rymmer också en kärlekssaga och allt i en miljö som inte skildrats i litteraturen tidigare - västkusten. För första gången skriver en svensk författare skräckromantik. Romanen tar plats intill bibeln och katekesen i folks bokhyllor.Medverkar gör:Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva. Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.Reporter Cecilia OhlénProducenter Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: David Hellgren

19 Dec 202446min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
mardromsgasten
en-mork-historia
aftonbladet-krim
svenska-fall
badfluence
p3-dokumentar
rattsfallen
killradet
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
creepypodden-med-jack-werner
aterforeningen-en-podcast-med-thorsten-och-richard-flinck-av-sigge-eklund
blenda-2
hor-har
flashback-forever
p3-historia
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
historiska-brott