Svensk gängkriminalitet på export - Del 2: ”Från kaffe till kokain”
I lagens namn11 Aug 2024

Svensk gängkriminalitet på export - Del 2: ”Från kaffe till kokain”

Sveriges 450 kilometer långa gräns mot Finland är särskilt sårbar för narkotikasmuggling. Tullverket ser hur mängder av narkotika väller in i vårt grannland. På andra sidan Torne älv är priset ofta det dubbla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En lastbil lämnar ett garage i Södertälje och påbörjar en 180 mil lång resa över gränsen från Haparanda och in i Finland. Den gör samma rutt. Om och om igen. Totalt handlar det om hundratals kilo knark och en miljon narkotikaklassade tabletter.

– Det är gömmor i naturen, gummibåtar över älven och på vintern skotrar. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Erik Furumark, gruppchef på Tullverket i Haparanda.

Det är här, vid gränsövergången mellan Haparanda och Torneå, som merparten av knarket passerade i en smugglingshärva som nystades upp i Finland förra året.

Hösten 2022 får finska polisen höra att personer från Dödspatrullen rör sig i landet och misstänker att de kommer begå våldsdåd. Men istället sker något annat - under ytan. När svensk polis senare gör en husrannsakan i Rinkeby i Stockholm hittar de en väska med ett vapen och en flygbiljett till Finland - utställd i en av Dödspatrullens utpekade ledares namn - och misstankarna stärks ytterligare.

Svenska kriminella grupperingar samarbetar i allt större utsträckning med internationella nätverk. De tar egna marknadsandelar på narkotikamarknader och lejer ut torpeder. Det här har lett till att svenska myndigheter ingår i fler gemensamma utredningsgrupper med andra länder. De senaste åren har det handlat om ungefär 25 utredningar per år.

– Vår brottslighet är mer internationellt komplex idag. Många av de som är kriminellt aktiva och högre upp i strukturerna befinner sig i andra länder och kan med hjälp av modern teknik fortsätta utöva sin brottslighet i andra länder, säger Anne-Christine Maderud, senior åklagare och knutpunkt för Eurojust i Sverige.

Att kända kriminella nätverk etablerar sig i Haparanda får också stora konsekvenser lokalt. Erik Furumark berättar att ungdomar rekryteras för att sälja i skolorna och att 12-åringar säljer droger på stan.

– Jag har ju pratat med politikerna och när de frågar vad vi ska göra för att inte problemen ska komma hit så säger jag att frågan är inte om problemen kommer hit - de är redan här.

Reporter: Lova Nyqvist Sköld
Programledare och reporter: Martin Wicklin
Producent: Pernilla Wadebäck
Ljudmix: Johan Hörnqvist
Ansvarig utgivare: Nina Glans

Avsnitt(119)

Kriminella avhoppare placeras med sina fiender

Kriminella avhoppare placeras med sina fiender

Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. I lagens namn har hittat två fall där avhoppare placerats på samma boende som sina fiender. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. Samtidigt skulle stora samhällsekonomiska vinster göras om fler hoppade av från det kriminella livet. - Jag tog en risk i mitt liv med att hoppa av. Jag hade ju ett dödshot på mig. Efter det blev det förvärrat. Jag tänkte ett samtal bort så är de här, säger Markus vars skyddade identitet blev röjd efter kommunens placering. Reporter: Erik Petersson.

22 Juli 201829min

Långa köer hos NFC sinkar utredningar

Långa köer hos NFC sinkar utredningar

Tusentals rättsfall kallnar i kön till polisens laboratorium NFC, Nationellt forensiskt centrum. I väntan på svar riskerar häktade att släppas fria och begå nya brott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet ärenden som NFC får in har mer än fördubblats på några få år.  Marua Ajouz försvann våren 2003 och hennes huvud hittades hösten samma år. Först våren 2017 hittades resten av kroppen och spåren väntar fortfarande på att undersökas av NFC. - Man får nytändning och hoppas att fallet kanske går att klara av. Men sen tog det slut, säger Abdel Ajouz, bror till mördade Marua. Reporter: Joakim Palmkvist.

15 Juli 201829min

Hot mot domstolar ökar

Hot mot domstolar ökar

Hoten mot domare, och även andra inom rättsväsendet, ökar. Särskilt verkar det gälla vid omdiskuterade sexualbrottsmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sven Jönson, domare vid Svea hovrätt fick för några år sedan gå runt med personlarm på grund av hot, och Erica Hemtke, domare vid Södertörns tingsrätt, läste på nätet om hur hon skulle gruppvåldtas och skjutas i samband med Fittjamålet. - Om det blir alltför mycket hot och hat mot domare så kan det leda nånstans leda till en omedveten påverkan i hur man dömer, säger Fredrik Wersäll, tidigare president för Svea hovrätt. Reporter: Evalisa Wallin.

8 Juli 201829min

Handel med illegala reptiler ökar

Handel med illegala reptiler ökar

Den illegala handeln med hotade djur och växter utgör världens fjärde största svarta handelsekonomi. Vi har fördjupat oss i en ljusskygg värld av krokodiler, spottkobror och ödlor värda fantasibelopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gjorts en del uppskattningar på hur mycket den här handeln omsätter: Enligt en rapport som organisationen ”Global inititive against transnational organized crime” gjort tillsammans med Världsnaturfonden omsätter den illegala handeln med hotade djur och växter enligt olika uppskattningar så skilda belopp som mellan 62 och 200 miljarder kronor varje år. Reporter: Erik Petersson.

1 Juli 201829min

Säsongsavslutning: Bakom scenen i den stora jakthärvan

Säsongsavslutning: Bakom scenen i den stora jakthärvan

I dagens program får du följa med upp till de ljusa sommarnätterna i Norrbottens inland där åklagaren menar sig ha nystat upp den största jakthärvan i Sveriges historia. Och höra en av de åtalade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om illegal jakt på statens stora rovdjur: björn, lodjur och järv. Men vad säger de åtalade – idag får du höra en av dom för första gången. Vad handlar det här om egentligen och finns det mer än ett perspektiv gömt i de daggbeslöjade djupa skogarna i Norrbottens inland? Programledare Martin Wicklin reste dit för att titta närmare på det.

20 Aug 201729min

Allt fler hävdar nödvärn

Allt fler hävdar nödvärn

Allt fler misstänkta våldsbrottslingar hävdar nödvärn. Det visar en undersökning I lagens namn gjort. Nödvärnsinvändningar tycks mer än fördubblats på sex år. Åklagare, forskare och domare instämmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns ingen forskning om ifall nödvärnsinvändningar har ökat, men det är en uppfattning många jurister länge haft. En av dem är åklagaren Helene Gestrin i Linköping: – Det är min uppfattning att det gör det. Vad det sedan beror på är lite svårare att avgöra.– Det har ökat i synnerhet i det vi brukar benämna som krogslagsmål, säger lagmannen Conny Jörneklinth. Och deras uppfattning får stöd i statistik som I lagens namn har tagit fram. Vi har undersökt domar om grov misshandel i hovrätten och kommit fram till att användningen av begreppet nödvärn har närmare dubblerats under en sexårsperiod. 2010 får vi 36 träffar på begreppen i juridikdatabasen Acta publica, 2016 är samma siffra 78. Detta ger åtminstone en indikation på att intrycket stämmer. Domstolar dömer också ofta olika när det handlar om nödvärnsfall. Peter Wahl blev knivstucken av en granne, kniven träffade några centimeter från hjärtat. Grannen gick helt fri genom att hänvisa till självförsvar. – Min advokat ringde mig och sa att det inte var sant, helvete fick han bara en månad, tänkte jag. Nej, han blev helt frikänd, fick jag höra. ”Nicklas” blev förra året misshandlad av en man med en hammare. Han slog tillbaka med en mopedhjälm. Nicklas friades i tingsrätten, men dömdes till fem års fängelse i hovrätten. – Åklagaren överklagade och det drogs vidare till hovrätten, de hade exakt samma bevisning men så gör de 180 grader och mitt liv slås i spillror. Dennis Martinsson är doktor i straffrätt och expert på nödvärn. Han menar att det är svårt när misstänkta hävdar nödvärn.– Ja åklagaren måste bevisa att det inte finns skäl till nödvärn. Det kan vara svårt, säger han.

13 Aug 201729min

Vart tionde mord har hedersförtecken

Vart tionde mord har hedersförtecken

Av 105 mord förra året var 10 hedersmord. Av 18 kvinnor som mördades 2016 av någon de har en nära relation identifieras sex som hedersrelaterat, enligt en kartläggning av nationella kompetensteamet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Mohammad är grundare av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. Hon är inte ett dugg förvånad över siffrorna och menar att det kan vara många fler hedersmord. – Jag tror absolut att mörkertalet är större. Det är också viktigt att vi får en klar bild över hur omfattande hedersvåldet är idag. Som det är nu så för inte Brottsförebyggande rådet någon statistik om hur omfattande det är, säger hon. Jenny Yourstone är forskare inom kriminalvården och undersöker vilka det är som begår brott med hedersmotiv. För två år sedan var hon med och skrev en debattartikel där hon önskade att alla hedersbrott skulle flaggas; vid varje misstanke om brott med hedersförtecken ska detta noteras i anmälan. – Det skulle underlätta betydligt för att få en bättre kartläggning, säger hon. Samir Sabri växte upp i en hederskultur. För drygt 30 år sedan mördade hans far Samirs styvmamma. Pappa tvingade Samir att ta på sig skulden och dömdes för mordet. Han friades senare och arbetar nu med att försöka bryta utanförskap för ungdomar.– Vi måste börja ta heder på allvar, säger han. Det är så mycket som sker som inte det omgivande samhället märker av. Regeringen har fått kritik för att inte vilja ta tag i frågan. Men nu menar ansvarig minister att det kommer bli ändring.– Vi har tillsatt en utredning som har som uppgift att se hur man kan kartlägga hedersvåld. Vi ser över lagstiftningen gällande barnäktenskap och hur vi bättre kan hjälpa unga flickor och män som lever i en hederskultur, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

6 Aug 201729min

Man får nöja sig med en ordningsvakt

Man får nöja sig med en ordningsvakt

35 kommuner och landsting uppger att deras kostnader för ordningsvakter och väktare ökat på grund av att polisen inte längre räcker till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det visar en undersökning I lagens namn genomfört. I exempelvis Hudiksvall har man numera ordningsvakter på akuten för att polisen inte kommer tillräckligt snabbt. Ska det vara så, frågar vi polis och politiker.

30 Juli 201729min

Populärt inom Politik & nyheter

svenska-fall
p3-krim
rss-viva-fotboll
flashback-forever
rss-sanning-konsekvens
svd-dokumentara-berattelser-2
aftonbladet-daily
rss-vad-fan-hande
olyckan-inifran
rss-krimstad
fordomspodden
dagens-eko
motiv
rss-frandfors-horna
krimmagasinet
rss-krimreportrarna
blenda-2
svd-nyhetsartiklar
kungligt
svd-ledarredaktionen