12. Att försvåra är inte att äventyra – miljökvalitetsnormer för vatten efter Ragn-Sellsmålet

I slutet av oktober 2023 kom Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) dom i det så kallade Ragn-Sells målet. Bakgrunden var att ett bolag inom Ragn-Sellskoncernen utvecklat en process för att återvinna fosfor ur aska och ett annat bolag i samma koncern ansökt om att få starta en anläggning för tillämpning av processen på främst askor från förbränt avloppsslam. Mark- och miljödomstolen konstaterade att Naturvårdsverket bidragit med miljontals kronor för att underlätta etablering av tekniken, som kan förbättra hushållningen och medföra minskade utsläpp av växthusgaser. Men något tillstånd kunde enligt domstolen inte ges eftersom verksamhetens utsläpp av processvatten skulle innebära ett tillskott av koppar, arsenik, zink och kvicksilver som skulle försämra den ekologiska och kemiska statusen och äventyra möjligheten att uppnå god status avseende särskilda förorenande ämnen. Detta även om utsläppen kunde anses innebära ett tillskott av försumbar betydelse till vattenförekomsten. Domen gav ny kraft till debatten om ramvattendirektivets effekter för olika samhällsintressen, däribland möjligheten att genomföra viktiga hållbarhetssatsningar. Efter överklagande kom MÖD istället till slutsatsen att tillstånd kunde ges och menade bland annat att det finns ett ganska stort utrymme för att tillåta verksamheter som innebär påfrestningar för arbetet med att förbättra vattenmiljön eller rent av gör det svårare att uppnå rätt kvalitet. I avsnittet diskuterar vi hur ramvattendirektivet hanterar motstående intressen, vad den tolkning EU domstolen gjort innebär för logiken i regleringen av vattenmiljön, och inte minst hur MÖDs uttalanden i Ragn-Sells målet kan förstås och vad de innebär för balansen mellan olika intressen i en svensk kontext. Vill ni komma i kontakt med oss som gör podden nås vi bäst på: aron.westholm@law.gu.se