"Vart leder ett rättssamhälle om ingen vågar vittna?"
I lagens namn28 Juni 2020

"Vart leder ett rättssamhälle om ingen vågar vittna?"

Mikael vittnade om ett allvarligt brott och anser att han fick bra stöd av polisen. I samma fall blev två vittnen åtalade för mened. I lagens namn tittar närmare på frågan om stöd till vittnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mened. Sökningen av domar om mened har gjorts i Acta Publica, ett arkiv med rättsdata som fångar upp de flesta domar som meddelas i svenska domstolar. Det har sökts på "mened, 15 kap" (mened ingår i Brottsbalkens 15:e kapitel) i fritextsökning och bland dokumenten har I lagens namn läst de tings- och hovrättsdomar som meddelats från och med januari 2015 till och med maj månad år 2020.

Det handlar om 292 personer som åtalats, varav de allra flesta - 215 personer - dömts. Många fall rör personer som anses ha ljugit om att en kompis kört bil full eller drogpåverkad, eller helt enkelt kört för fort. Men det finns ett antal fall som rör betydligt grövre brottslighet som grov misshandel, våldtäkt eller mord.

30 personer säger själva eller anses av polis eller domstol ha blivit utsatta för hot eller påtryckningar för att ljuga i rätten. Och det kan då ha kostat dem några månaders fängelse när de dömts för mened. I flera domar står att personerna borde polisanmält hoten och sökt hjälp - men det är tydligt att man inte vågar.

Efter att dubbelmordet i Kista avhandlats i domstol anmäldes och åtalades två personer för mened. I förundersökningen om mened gällande ett av vittnena, en kvinna, framgår att hon känt sig hotad. Polisen tror att hon ändrade sitt vittnesmål just på grund av hoten.

I lagens namn har sökt kvinnan men hon har inte gått att nå.

Inom rättsväsendet berättar många om hur svårt det kan vara att få människor att våga vittna om vad de sett eller hört. Men för Mikael, som var vittne i dubbelmordet i Kista, var det inte aktuellt att låta bli trots att han av polisen fick höra att det kunde uppstå en hotbild mot honom.

Men tvekade du någon gång om du skulle låta bli att vittna?

– Nej jag gjorde inte det. Jag har fått frågan efteråt också, skulle du göra om det här om det skulle bli aktuellt. Svaret är ja på den frågan. Men samtidigt har jag full respekt och förståelse för de som under hot och våld inte ställer upp och vittnar. Men jag menar, vart leder ett sådant rättssamhälle om ingen vågar vittna? Det måste ju vi på något sätt hjälpas åt att stävja, säger Mikael.

Fotnot: Mikael heter egentligen något annat.

Reporter/producent: Evalisa Wallin.
Programledare: Martin Wicklin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.

Avsnitt(119)

Kriminella avhoppare placeras med sina fiender

Kriminella avhoppare placeras med sina fiender

Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. I lagens namn har hittat två fall där avhoppare placerats på samma boende som sina fiender. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. Samtidigt skulle stora samhällsekonomiska vinster göras om fler hoppade av från det kriminella livet. - Jag tog en risk i mitt liv med att hoppa av. Jag hade ju ett dödshot på mig. Efter det blev det förvärrat. Jag tänkte ett samtal bort så är de här, säger Markus vars skyddade identitet blev röjd efter kommunens placering. Reporter: Erik Petersson.

22 Juli 201829min

Långa köer hos NFC sinkar utredningar

Långa köer hos NFC sinkar utredningar

Tusentals rättsfall kallnar i kön till polisens laboratorium NFC, Nationellt forensiskt centrum. I väntan på svar riskerar häktade att släppas fria och begå nya brott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet ärenden som NFC får in har mer än fördubblats på några få år.  Marua Ajouz försvann våren 2003 och hennes huvud hittades hösten samma år. Först våren 2017 hittades resten av kroppen och spåren väntar fortfarande på att undersökas av NFC. - Man får nytändning och hoppas att fallet kanske går att klara av. Men sen tog det slut, säger Abdel Ajouz, bror till mördade Marua. Reporter: Joakim Palmkvist.

15 Juli 201829min

Hot mot domstolar ökar

Hot mot domstolar ökar

Hoten mot domare, och även andra inom rättsväsendet, ökar. Särskilt verkar det gälla vid omdiskuterade sexualbrottsmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sven Jönson, domare vid Svea hovrätt fick för några år sedan gå runt med personlarm på grund av hot, och Erica Hemtke, domare vid Södertörns tingsrätt, läste på nätet om hur hon skulle gruppvåldtas och skjutas i samband med Fittjamålet. - Om det blir alltför mycket hot och hat mot domare så kan det leda nånstans leda till en omedveten påverkan i hur man dömer, säger Fredrik Wersäll, tidigare president för Svea hovrätt. Reporter: Evalisa Wallin.

8 Juli 201829min

Handel med illegala reptiler ökar

Handel med illegala reptiler ökar

Den illegala handeln med hotade djur och växter utgör världens fjärde största svarta handelsekonomi. Vi har fördjupat oss i en ljusskygg värld av krokodiler, spottkobror och ödlor värda fantasibelopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gjorts en del uppskattningar på hur mycket den här handeln omsätter: Enligt en rapport som organisationen ”Global inititive against transnational organized crime” gjort tillsammans med Världsnaturfonden omsätter den illegala handeln med hotade djur och växter enligt olika uppskattningar så skilda belopp som mellan 62 och 200 miljarder kronor varje år. Reporter: Erik Petersson.

1 Juli 201829min

Säsongsavslutning: Bakom scenen i den stora jakthärvan

Säsongsavslutning: Bakom scenen i den stora jakthärvan

I dagens program får du följa med upp till de ljusa sommarnätterna i Norrbottens inland där åklagaren menar sig ha nystat upp den största jakthärvan i Sveriges historia. Och höra en av de åtalade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om illegal jakt på statens stora rovdjur: björn, lodjur och järv. Men vad säger de åtalade – idag får du höra en av dom för första gången. Vad handlar det här om egentligen och finns det mer än ett perspektiv gömt i de daggbeslöjade djupa skogarna i Norrbottens inland? Programledare Martin Wicklin reste dit för att titta närmare på det.

20 Aug 201729min

Allt fler hävdar nödvärn

Allt fler hävdar nödvärn

Allt fler misstänkta våldsbrottslingar hävdar nödvärn. Det visar en undersökning I lagens namn gjort. Nödvärnsinvändningar tycks mer än fördubblats på sex år. Åklagare, forskare och domare instämmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns ingen forskning om ifall nödvärnsinvändningar har ökat, men det är en uppfattning många jurister länge haft. En av dem är åklagaren Helene Gestrin i Linköping: – Det är min uppfattning att det gör det. Vad det sedan beror på är lite svårare att avgöra.– Det har ökat i synnerhet i det vi brukar benämna som krogslagsmål, säger lagmannen Conny Jörneklinth. Och deras uppfattning får stöd i statistik som I lagens namn har tagit fram. Vi har undersökt domar om grov misshandel i hovrätten och kommit fram till att användningen av begreppet nödvärn har närmare dubblerats under en sexårsperiod. 2010 får vi 36 träffar på begreppen i juridikdatabasen Acta publica, 2016 är samma siffra 78. Detta ger åtminstone en indikation på att intrycket stämmer. Domstolar dömer också ofta olika när det handlar om nödvärnsfall. Peter Wahl blev knivstucken av en granne, kniven träffade några centimeter från hjärtat. Grannen gick helt fri genom att hänvisa till självförsvar. – Min advokat ringde mig och sa att det inte var sant, helvete fick han bara en månad, tänkte jag. Nej, han blev helt frikänd, fick jag höra. ”Nicklas” blev förra året misshandlad av en man med en hammare. Han slog tillbaka med en mopedhjälm. Nicklas friades i tingsrätten, men dömdes till fem års fängelse i hovrätten. – Åklagaren överklagade och det drogs vidare till hovrätten, de hade exakt samma bevisning men så gör de 180 grader och mitt liv slås i spillror. Dennis Martinsson är doktor i straffrätt och expert på nödvärn. Han menar att det är svårt när misstänkta hävdar nödvärn.– Ja åklagaren måste bevisa att det inte finns skäl till nödvärn. Det kan vara svårt, säger han.

13 Aug 201729min

Vart tionde mord har hedersförtecken

Vart tionde mord har hedersförtecken

Av 105 mord förra året var 10 hedersmord. Av 18 kvinnor som mördades 2016 av någon de har en nära relation identifieras sex som hedersrelaterat, enligt en kartläggning av nationella kompetensteamet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Mohammad är grundare av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. Hon är inte ett dugg förvånad över siffrorna och menar att det kan vara många fler hedersmord. – Jag tror absolut att mörkertalet är större. Det är också viktigt att vi får en klar bild över hur omfattande hedersvåldet är idag. Som det är nu så för inte Brottsförebyggande rådet någon statistik om hur omfattande det är, säger hon. Jenny Yourstone är forskare inom kriminalvården och undersöker vilka det är som begår brott med hedersmotiv. För två år sedan var hon med och skrev en debattartikel där hon önskade att alla hedersbrott skulle flaggas; vid varje misstanke om brott med hedersförtecken ska detta noteras i anmälan. – Det skulle underlätta betydligt för att få en bättre kartläggning, säger hon. Samir Sabri växte upp i en hederskultur. För drygt 30 år sedan mördade hans far Samirs styvmamma. Pappa tvingade Samir att ta på sig skulden och dömdes för mordet. Han friades senare och arbetar nu med att försöka bryta utanförskap för ungdomar.– Vi måste börja ta heder på allvar, säger han. Det är så mycket som sker som inte det omgivande samhället märker av. Regeringen har fått kritik för att inte vilja ta tag i frågan. Men nu menar ansvarig minister att det kommer bli ändring.– Vi har tillsatt en utredning som har som uppgift att se hur man kan kartlägga hedersvåld. Vi ser över lagstiftningen gällande barnäktenskap och hur vi bättre kan hjälpa unga flickor och män som lever i en hederskultur, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

6 Aug 201729min

Man får nöja sig med en ordningsvakt

Man får nöja sig med en ordningsvakt

35 kommuner och landsting uppger att deras kostnader för ordningsvakter och väktare ökat på grund av att polisen inte längre räcker till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det visar en undersökning I lagens namn genomfört. I exempelvis Hudiksvall har man numera ordningsvakter på akuten för att polisen inte kommer tillräckligt snabbt. Ska det vara så, frågar vi polis och politiker.

30 Juli 201729min

Populärt inom Politik & nyheter

svenska-fall
p3-krim
rss-viva-fotboll
rss-krimstad
flashback-forever
fordomspodden
aftonbladet-daily
rss-sanning-konsekvens
rss-vad-fan-hande
olyckan-inifran
dagens-eko
svd-dokumentara-berattelser-2
rss-frandfors-horna
motiv
krimmagasinet
rss-krimreportrarna
svd-nyhetsartiklar
blenda-2
spotlight
rss-svalan-krim