#75 New Towns – löften och lögner

I arkitekten Victor Hortas jugendvaruhus i Bryssel ligger The Comic Strip Museum - Serietidningsmuséet. Bryssel är en stad som är serier. Under de stadsvandringar med serietema som muséet anordnar möter man seriefigurer som muralmålningar och statyer. Och flera av serierna utspelar sig också i just Victor Hortas varuhus. Det är en kultur där två världar – den verkliga och den tecknade – ständigt flyter samman.Få medium lämpar sig så väl för att bygga världar och föreställa sig nya - annorlunda, dystopiska, utopiska – som serietecknandet. Till skillnad från filmen är det läsaren som bestämmer hastigheten, och till skillnad från litteraturen har man bilder till sin hjälp.Det tidiga serietecknandet var ett parisiskt fenomen som dyker upp efter den franska revolutionen. Ett upplysningsredskap. Ett sätt att dra det nya samhällslivet ut i ljuset med satiren och karikatyren. En stad där det smutsiga, överdriften, hopplösheten, det monstruösa skulle visas upp i "berättelser utan ord". Stadens motsägelser – dröm och mardröm, de groteska ansiktena, dess ironi och våldsamhet, det farsartade och det flytande, gjorde att Baudelaire definierade den tecknade karikatyren som det moderna livets främsta konstform. I det Paris som blev platsen för ett terrordåd riktad mot just seriekulturen, skotten på Charlie Hebdo-redaktionen. Vi följer spåren av en kultur som tvingat stadsbor att se sig själva i den skeva skrattspegeln, från Will Eisners storstadspantomimer från arbetarklassens Bronx till de svenska nutida samtidssatirerna, fulla av självhat och ängslig individualism. Men också superhjälteserierna speglar den stad de utspelar sig i. Gotham 1950 är ett annat Gotham än 1970 – en nedgången spegel av New york – och ännu ett annat under 1990-talets businesskultur där de dunkla gränderna ersätts av stålblanka skyskrapor och jokrar som bär på terror. Vi har rest i det rutnät som är seriernas, som så ofta spränger alla ramarna för den moderna stadens bild och självbild. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 Jan 201545min

Årets sista avsnitt av podcasten Staden reflekterar vi över några av de frågor som lyssnare har ställt oss om städer, stadspolitik, stadstrender och stadsfenomen.Var slutar staden och var börjar landsbygden? Är det alls meningsfullt att prata om att över 50 procent av världens befolkning bor i städer när i stort sett alla landskap och samhällen i någon mening är inbegripna i en urbaniserad ekonomi och logik? Om man istället försöker se staden och landsbygden som sammanhörande kvaliteter, länkande på otaliga sätt, så kanske det också går att återvinna en produktiv närhet till naturen i stadslivet - och att återskapa ostronreven utanför städernas kuster.Vad gör den digitala tekniken med våra städer? Den öppnar den för nya prylar – gadgets – på våra trottoarer och torg. Som lampbrellan: korsningen mellan en lykta och ett paraply. Eller ipavement: intelligenta trottoarer på Puerta del sol i Madrid. Men här lurar också övervakningssamhället. Staden som samlar information om vad du gör, vad du gillar och vad du skulle vilja köpa. En stad som tar bort den där känslan av att vara hemlig som en gång var en av dess lockande egenskaper. En stad där allt blir förutsägbart.Vi tänker även högt kring frågor om var temporära bosättningar slutar och permanenta samhällen tar vid. Och vad blir nästa steg i städernas korta, intensiva och ofta smärtfulla relation till bilen och privatbilismen? Slutligen tillönskar vi alla sköna helger och ett Gott Nytt År! Staden återkommer i slutet av januari 2015. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Dec 201459min

Vi reser igenom det pärlband av stora städer som idag kallar regionen Ruhrstadt: Dortmund, Bochum, Essen och Duisburg i västra Tyskland på gränsen till Nederländerna. En gång hette det kolkvarteret och var en av Europas första metropolregioner. Innan begreppet fanns. Idag är idén om städer som regioner en snabbt växande idéströmning. Men skickar idén om regioner in städer i anonymitet och gynar det egentligen bara den starkaste staden? I Ruhrstadt tycks man ha lyckats men vägen dit har tagit 100 år.Vi har också sett hur städerna i Ruhr formats och byggts från små byar, till städer uppdelade mellan privatlivets skira gardiner och arbetslivets stenkol, däremellan ingenting, inga offentliga rum. Men däremot ett starkt föreningsliv. Fotbollen är livsviktig. I det påminner kolkvarteret Runhr om sina nordengelska motsvarigheter. Även traditionen att föda upp och träna brevduvor delar man.Vi har åkt bil – som Kraftwerk – genom ett stadslandskap som är som en roadmovie. Där den kreativa industrin nu ersatt kolbrytningen. Där nya offentliga rum öppnar byggda kring evenemang och patina management. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4 Dec 201454min

Det nyrenoverade Rijksmuseet berättar den officiella historien: Amsterdam är världens mest liberala och toleranta stad. Det började redan på 1500-talet då staden hämtades upp ur havet. Ett platt land med en platt organisation. En allt rikare handelsstad som lockade drog till sig rikedom och ungdom och som lämnade det hierarkiska katolska Europa efter sig. I denna anpassade berättelse går det en rak linje till 1960-talets Amsterdam. Provo-rörelsen som med sina vita stadsplaner vände upp och ner på idén om vad en stad kan vara och ska göra. Fran till de sju dagarna när John Lennon och Yoko Ono tar in på Amsterdam Hilton för sin långa Bed-in för fred. Men mer vi cyklade på Amsterdams gator och obehindrat tittade in i de 400 år gamla enfamiljsuhusen längs kanalerna, liksom i de nybyggda i hamnområdena, desto mer började den här toleransens stad framstå som en idyll – en liten bild. En livsföring som i sin transparens också sade: ”Se på oss, vi är oförvitliga, öppna, moraliskt högtstående, asketiska och inte pråliga”. Härinne är det högt i tak. Vi såg en toleransens idyll – som hela tiden hotade att spricka. Vi frågade efter de glidande betydelser av ordet ”gedulgen” – att tolerera genom att vända ryggen – och hur den turistifierade drogkulturen, den avskedade bokhållaren och det elaka skrattet kan forma en stad Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20 Nov 201457min

Urbaniseringen är snabb och skoningslös till Alexandria, Egyptens andra största stad. Arbetslösheten växer på landsbygden och i Alexandria rivs ett kolonialt, men också ett mångkulturellt, byggnadsarv från slutet av 1800- och början av 1900-talet för att ge plats åt undermåliga höghus och informella bostadsskrapor.Staden förmår inte expandera annat än uppåt. Geografiska förhållanden, lyxiga semesterorter och Egyptens centralstyrda stadsplanering ligger i vägen.Vi mötte en stad som en gång dominerade Medelhavsvärlden och förbindelsen mot Asien, ett lärdomscenter, en hamnstad som samlade folk och kulturer inom sin långsträckta stadsväv. Bomullsindustrin och Suezkanalens investeringar kom att prägla det koloniala arvet. Alexandria: staden för såväl orientalism som funktionalism. Men spåren suddas ut.Vi tog rygg på journalisten Rebecka Gordan som arbetat med Färgfabriken och Svenska Institutet i Alexandria för att skapa mötesplatser för arkitekter, medborgare och lokala myndigheter att finna lösningar tillsammans på stadens akuta problem. Och vi frågade oss: Vad kan vi lära av varandras städer? Kan vi lösa upp den etablerade västerländska dominansen för hur stadsutveckling ser ut – för att tillfredsställa ett djupare kunskapsbehov och ett större engagemang för vår samtid? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Nov 201445min

Vi kommer till Malmö. Det är 1973 och staden är en socialdemokratisk supernova. Kockums bockkran var hög som Cheopspyramiden och Bob Houghton hade vinterregn i sitt långa hår när han anlände med flygbåten från Köpenhamn. Lugnet var rivet och spårvagnarna lades ned. En epok var fulländad, och gick därför under. För är inte förändringen socialdemokratins livsluft?Vi tog en politisk promenad i Malmö och sökte efter den socialdemokratiska stadens berättelse och verklighet. En sossestad som älskade att hata de täta klasskillnaderna. Kloss i kloss ligger stadsdelarna, främmande för varandra, beroende av varandra. Från Solidar till Domus, från småbutikerna till Kronprinsen, från Augustenborg till Västra Hamnen löper en historia om socialdemokratisk stadsförändring, ibland innovativt solidarisk, ibland traditionellt uteslutande. Och i stadens hjärta brottas MFF med samman fråga: Vad är fotbollens syfte? Vad är samhällets syfte? Att vara bäst till vilket pris som helst - eller att skänka mening, och kanske glädje, åt så många som möjligt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Okt 201452min

De senaste åren - och särskilt sedan den ekonomiska krisen 2008 - har stadsutvecklingsfrågor kantats av olika former av ”aktivism”: social kritik, handgripliga protester, ockupation av offentliga platser. Vi frågar hur aktivismen egentligen har utvecklats från 1970-talets politiska protester till dagens mer svårdefinierade engagemang. Var gränsar aktivism till lobbyism? Eller turism?Från gatuprotesterna i Brixton 1981 och 1985 till den alternativa organisationen "Sink Mediaspree!" (Media Spree Versenken!) i Berlin under 2000-talet har aktivismen kunnat inordnas i två olika delar: de som å ena sidan kräver det grundläggande; de förtryckta, de hemlösa, de som är förföljda på grund av kön, religion eller etnicitet och de som å andra sidan ser staden som begränsande för deras möjligheter att växa och som strävar efter förändring för mer livsutrymme och kreativitet. Sällan mötas de båda.Men kanske finns det en aktivismens framtid där de alternativa lierar sig med de maktlösa.Vi har också pratat med ekonomhistorikern och Ord & Bilds redaktör Ann Ighe med erfarenhet av medborgarengagemang från husnallarna på 1980-talet till Ship to Gaza i dag. Vi får redan på varför trasiga människor kan få saker att hända, varför punkare bryr sig om gamla hus och skillnaden mellan tomma och öppna platser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

9 Okt 201443min

Investeringar i kollektivtrafik har i dag blivit de största utgifterna för globala städer. Asiatiska metropoler ligger i topp när det gäller spårlängd. Men i Paris åker flest andel invånare kollektivt. Vi satte reste genom Paris urban transit-nätverk. Upplevde tre generationer av samfärdsel - från den klassiska metron som sköt passagerna 500 meter i stöten under jorden, via RER-sträckningarnas visioner om ett Storparis med nya städer och satelliter i regionens utkanter, till det kommande ”Grand Paris” som uppfinner nya linjer och förbindelser, skapar hubar och noder.Men i mellanrummen märks trafikvisionerna inte av. Genom Pierrefitte-Stains och de nordafrikanska marknaderna i Saint-Denis planeras inga noder eller hubbar. Vi gick genom slitna trädgårdsstäder och frågade oss om inte städer mer borde planeras för de som stannar kvar. För de som rör sig mellan verkliga platser - och mindre för kapitalströmmar på en tramway i ett globalt och platslöst tillväxtrum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

25 Sep 201450min