Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Avsnitt(852)

Georg Carl von Döbeln -  Hjältegeneral och kvinnokarl

Georg Carl von Döbeln - Hjältegeneral och kvinnokarl

Vetenskapsradion Historia i P1 den 11 september 13.20, repris 13 september 19.35 samt 17 september 01.15. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Tid skall icke komma, tid ej finnas, då icke Döbelns namn man stolt skall minnas” hette det i tidningarna i mitten av 1800-talet. Då hade hjältegeneralen Georg Carl von Döbeln redan varit död flera decennier, men trots det var han fortfarande en superkändis. Vetenskapsradion Historia besöker den aktuella utställningen om von Döbeln på Vaxholms fästning för att ta reda på hur han egentligen fick sin hjältegloria.- Han vad uppkäftig och kärv, han sa vad han tyckte och tänkte själv, säger Elisabeth Goldstein, utställningsproducent, författare och avlägsen släkting till von Döbeln.Men det var egentligen inte kriget och äran som drev Carl Georg von Döbeln, menar hon, utan jakten på kvinnorna...Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också vandrarhemmens 75-årsdag och besöker Sveriges äldsta vandrarhem. Birgit Ajneståhl guidar runt på vandrarhemmet i Ölands Skogsby och berättar hur det gick till att bo där i början av 30-talet.Programledare är Tobias Svanelid.

11 Sep 200825min

Så levde gruvarbetarna i Sala

Så levde gruvarbetarna i Sala

Vetenskapsradion Historia i P1 den 4 september 13.20, repris 6 september 19.35 samt 10 september 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under 1500-talet var Sala silvergruva en av Sveriges största arbetsplatser, och en hörnsten i den svenska ekonomin. Det var här Gustav Vasa hämtade sitt silver för att bygga den moderna stormakten Sverige. Men hur såg egentligen livet ut för de tusentals svenskar som arbetade i gruvan?Vetenskapsradion Historia besöker arkeologerna som undersöker skeletten efter 1500-talets gruvarbetare, såväl män som kvinnor och barn.- Vi har grävt ut ett 40-tal skelett och kommer att i detalj undersöka deras förslitningsskador och tandstatus, berättar Anna Onsten Molander.De preliminära resultaten visar att gruvarbetarna tycks vara förskonade från benbrott och skallskador, men att deras tänder varit i dåligt skick.- Det verkar som om de ätit för mycket kolhydrater, berättar osteologen Ylva Bäckström.Vetenskapsradion Historia träffar också norske regissören Nils Gaup, aktuell med filmen Kautokeino Upproret om 1800-talets största sameuppror. Filmen är den mest sedda i Norge i år, men vad är det egentligen i berättelsen om samernas motståndskamp som som lockat så många till biosalongerna?Programledare är Tobias Svanelid.

4 Sep 200825min

Medeltidskulisser och glimabrottning

Medeltidskulisser och glimabrottning

Vetenskapsradion Historia i P1 den 28 augusti 13.20, repris 30 augusti 19.35 samt 3 september 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Till den stora konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 byggdes en modell av det medeltida Stockholm upp på Djurgården. En miljon människor besökte utställningarna, och den populäraste attraktionen var just medeltidsavdelningen. Efter ett halvår revs allting, men i jorden på Djurgården finns spåren efter medeltidskulisserna kvar. Vetenskapsradion Historia besöker arkeologerna som letar efter resterna av Stockholmsutställningens medeltidsstad.– Det är spännande att gräva ut 1800-talets bild av medeltiden, inte minst eftersom det i så stor grad präglat vår egen syn på den epoken, berättar Katty Wahlgren, som leder utgrävningarna.Dessutom bevakar Vetenskapsradion Historia de svenska mästerskapen i vikingatida glimabrottning. Under de olympiska spelen i Stockholm 1912 var glimabrottning en uppvisningssport, och sedan några år tillbaka hålls nationella mästerskapstävlingar. Vi följer de rafflande tävlingarna och frågar Lars Magnar Enoksson, eldsjälen bakom tävlingarna, hur det gick till att brottas under vikingatiden.Programledare är Tobias Svanelid.

28 Aug 200825min

Kungen av brännvinet

Kungen av brännvinet

Vetenskapsradion Historia i P1 den 21 augusti 13.20, repris 23 augusti 19.35 samt 27 augusti 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kräftor och surströmming kräva fortfarande denna dryck – brännvinet – och i säsongens första Vetenskapsradion Historia får vi stifta närmre bekantskap med 1800-talets okrönte brännvinskung, L. O. Smith.Reklamblad som lovade absolut ren sprit för en billig penning lockade för 125 år sedan tusentals stockholmare till Lars Ohlsson Smiths brännvinsfabrik på Reimersholme. Stadens styrande förfärades över Smiths fräcka försäljningsmetoder och spänningarna mellan ”Brännvinskungen” och staden ledde till inte mindre än två så kallade brännvinskrig.Författaren Pelle Berglund, aktuell med en ny biografi om L O Smith, berättar i dagens program om Smiths kometkarriär, om brännvinskrigen, men också om det sorgliga öde som slutligen väntade ”Brännvinskungen”.I Vetenskapsradion Historia granskas också den andra och avslutande delen om Arn. Militärhistorikern Thomas Roth vid Armémuséet och medeltidshistorikernLars Hermanson från Uppsala universitet ser Arn – Riket vid vägens slut och tycker att det faktiskt är en bra skildring av såväl korsfararliv som medeltida maktstrider i Västegötland.Programledare är Tobias Svanelid.

21 Aug 200825min

Historiska boktips inför sommaren

Historiska boktips inför sommaren

Vetenskapsradion Historia i P1 den 19 juni 13.20, repris 21 juni 19.35 samt 25 juni 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vilken historiebok tar du med dig i hängmattan i sommar? Vetenskapsradion Historia reder ut i bokdjungeln och hjälper dig att hitta din egen historiska favoritbok. Vårens bokskörd recenseras och analyseras – vi bläddrar i biografier om såväl Hitler som Sven Hedin och Jack Uppskäraren och tummar på historiska fotoböcker, guideböcker och uppslagsverk.Historikern Hanna Winkvist vid Göteborgs universitet avslutar dessutom, i dagens program, serien om homosexualitets historia. Hur gick det till när begreppet homosexualitet skapades i mitten av 1800-talet? Varför hade Sverige, som ett av få länder, förbud mot homosexualitet? Varför finns så få uppgifter om lesbiska relationer? Programledare är Tobias Svanelid.

19 Juni 200825min

De sjöfarande hällristarna

De sjöfarande hällristarna

Vetenskapsradion Historia i P1 den 12 juni 13.20, repris 14 juni 19.35 samt 18 juni 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya rön om hällristningarna i Bohuslän visar att många av dem gjordes av människor som levde av och nära havet. Tvärt emot den gängse tolkningen.- Hällristarna var ett sjöfarande folk och de flesta av deras ristningar gjordes i absolut närhet till havet, berättar Johan Ling, arkeolog vid’Göteborgs universitet, som nyligen disputerat på en avhandling om Bohusläns hällristningar.Johan Ling har med hjälp av gps kartlagt alla hällristningar med skeppsmotiv. Resultaten visar att upp till 70 procent av Bohusläns 10 000 skeppsmotiv finns vid eller nära den forntida stranden.- Vid den här tiden var bohuslänningarna orienterade mot havet och de hade nära kontakter med Jylland, berättar Johan Ling. Kanske ingick ristningarna i ritualer att bemästra havets kraft. Som ett slags mental uppladdning införresan som skulle göras.I programmet berättar också historikern Hanna Winkvist om homosexualitetens historia. Vad hände med synen på homosexuella relationer när Sverige kristnades? Vad ansåg kyrkan om samkönad kärlek och vad gjorde de för att stoppa den?Programledare är Tobias Svanelid.

12 Juni 200825min

Georadar avslöjar Birkas hemligheter

Georadar avslöjar Birkas hemligheter

Vad döljer sig i den Svarta Jorden på Birka? De arkeologiska utgrävningarna av vikingastaden i Mälaren har varit begränsade, men nu har arkeologerna fått ny teknologi till sin hjälp. Med georadar kan resterna efter Birkas hus och gator undersökas utan att arkeologerna behöver sätta en enda spade i marken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Det här är en helt revolutionerande teknik som på alla sätt förbättrar våra arkeologiska undersökningar, berättar Immo Trinks på Riksantikvarieämbetet. Med hjälp av georadar kommer vi sannolikt att få en helt ny bild av vikingastaden. Vetenskapsradion Historia besöker Birka för att vara med när tekniken används. I programmet träffar vi också de homosexuella vikingarna. Historikern Hanna Winkvist, aktuell med boken ”Undantagsmänniskor”, berättar i den andra delen i serien om homosexualitetens historia om manlig kärlek och sexulitet under vikingatiden. Programledare är Tobias Svanelid.

5 Juni 200825min

Krigstida flyktingsläger grävs ut

Krigstida flyktingsläger grävs ut

Vetenskapsradion Historia i P1 den 29 maj 13.20, repris 31 maj 19.35 samt 4 juni 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är Skatås röda stugor ett mecka för Göteborgs friluftsmänniskor. Men faktum är att de röda stugorna i Skatås byggdes för att fungera som tillfälliga bostäder för de överlevande från Hitlers koncentrationsläger som kom till Göteborg med de vita bussarna. Idag gräver arkeologer ut platsen i jakt efter spår från tiden då Skatås fungerade som flyktingläger. Vetenskapsradion Historia träffar grävledaren, Maria Persson vid Göteborgs universitet, för att ta reda på varför man iscensatt detta samtidsarkeologiska projekt. Dessutom inleds en serie om homosexualitetens historia. Historikern Hanna Winkvist, aktuell med boken ”Undantagsmänniskor”, berättar i den första delen i serien om antikens syn på homosexualitet.- Redan de gamla grekerna, säger man ju ofta, berättar Hanna Winkvist, och det stämmer verkligen när vi talar om homo- och bisexualitet. Programledare är Tobias Svanelid

29 Maj 200825min

Populärt inom Historia

motiv
massmordarpodden
historiska-brott
p3-historia
olosta-mord
historiepodden-se
historianu-med-urban-lindstedt
militarhistoriepodden
rss-brottsligt
konspirationsteorier
rss-historien-om
rss-massmordarpodden
krigshistoriepodden
nu-blir-det-historia
bedragare
rss-borgvattnets-hemligheter
vetenskapsradion-historia
palmemordet
rss-folkets-historia
harrisons-dramatiska-historia