Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Avsnitt(852)

Indiana Jones gräver igen!

Indiana Jones gräver igen!

Vetenskapsradion Historia i P1 den 22 maj 13.20, repris 24 maj 19.35 samt 28 maj 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu är han tillbaka. Mannen med hatten och oxpiskan. Indiana Jones. Arkeologernas arkeolog. Vetenskapsradion Historia tar med sig svenska arkeologer i biosalongen för att se och kommentera den fjärde, nu aktuella, filmen om Indiana Jones. Hur ser egentligen Hollywoods bild av arkeologi ut? Vad har Indiana Jones betytt för dagens arkeologer?Dessutom beger vi oss in i Sveriges hemliga rum. I helgen öppnas de för allmänheten – många av dem för första gången någonsin. Det handlar om militära bergrum, ståtliga adelspalats, men också om myndighetsbyggnades och fyrar. Vetenskapsradion Historia kryper in i stridsledningscentralen under Skeppsholmen i Stockholm, och spatserar under jugendmålade tak i Centralposthuset på Vasagatan.Programledare är Tobias Svanelid.

22 Maj 200825min

Knätofsar och nyckelharpor lockar fortfarande

Knätofsar och nyckelharpor lockar fortfarande

Vetenskapsradion Historia i P1 den 15 maj 13.20, repris 17 maj 19.35 samt 21 maj 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges hembygdsföreningsrörelse har drygt hundra år på nacken och idag finns omkring 2000 föreningar med är nära en halv miljon medlemmar. Men vad är det som lockar folk att intressera sig för hembygdens historia och vad gör de egentligen i sina hembygdsföreningar? Vetenskapsradion Historia träffar historikern Anna Eskilsson, vid Linköpings universitet, som studerat hembygdsföreningarnas roll i det nya millenniet.- Pensionärer utgör en stor kraftfull grupp och en ideell kraft som man inte ska underskatta, säger Anna Eskilsson som har studerat tre hembygdsföreningar i sin doktorsavhandling.Hon visar att hembygdsföreningar inte är någon utdöende rörelse på landsbygden. Tvärtom, cirka 700 av ett par tusen aktiva föreningar finns i städer, ibland knutna till stadsdelar, och har bildats så sent som på 1990-talet. Och även om de flesta aktiva medlemmar är äldre, så behöver det inte hota återväxten. Pensionärsgrupperna kommer ju att vara stora ett bra tag framöver. Medlemmarna har inte heller nödvändigtvis sina rötter i den hembygd som de är aktiva i. Rötterna har fått fötter, som Anna Eskilsson skriver. Det är fullt möjligt att byta hembygd under sin levnadsbana och de flesta i Sverige gör också det. - Om man inte kunde engagera sig för en ny hembygd så skulle det knappast finnas några hembygdsföreningar, konstaterar hon. De flesta flyttar ju kanske flera gånger under sitt liv. Dessutom träffar Vetenskapsradion Historia arkeologen Laila Kitzler Åhfeldt, som driver ett forskningsprojekt om gotländska bildstenar. Genom att analysera stenarna i en 3D-scanner hoppas hon kunna besvara frågor om hur de tillverkades, hur många bldhuggare som var inblandade i arbetet, och’varifrån de hämtade sin inspiration.- Gotlands bildstenar hör till några av våra mest spektakulära och informativa fornfynd från järnåldern och vikingatiden, säger Laila Kitzler Åhfeldt. Man kan få intrycket att en sådan klenod skulle vara väl utredd, men det finns många olösta problem.Programledare är Tobias Svanelid.

15 Maj 200825min

Fredsprojektet som misslyckades

Fredsprojektet som misslyckades

Vetenskapsradion Historia i P1 den 8 maj 13.20, repris 10 maj 19.35 samt 14 maj 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hade fred mellan judar och muslimer i Palestina varit möjlig 1948? Hade staten Israels födelse kunnat slippa blodbaden? I Vetenskapsradion Historia berättas historien om de anglikanska missionsskolornas arbete för att förebygga krig i Palestina. Historikern Maria Småberg vid Lunds universitet har studerat fyra skolorna i Palestina, där judiska barn studerade tillsammans med muslimska:- De blev dessvärre historiens förlorare, säger hon. Trots hängivna lärare och nöjda elever misslyckades deras fredsprojekt.I programmet uppmärksammas också pågående forskning om vikigatida mat. I spåren efter stenålderkostens segertåg genom Sverige försöker nu arkeologen Daniel Serra ta reda på vad, och inte minst hur, vikingarna åt.- Jag har bjudit skolelever på kålgröt med rökt sill och det blev en jättesuccé, berättar Daniel Serra.Programledare är Tobias Svanelid.

8 Maj 200825min

Ny bild av Hitler

Ny bild av Hitler

För första gången på drygt tre decennier kommer nu en svensk biografi om Adolf Hitler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion Historia i P1 den 1 maj 13.20, repris 3 maj 19.35 samt 7 maj 01.15. Författaren och historikern Bengt Liljegren försöker i sin aktuella bok måla upp en ny bild av Tysklands rikskansler och hitta förklaringar till Hitlers extrema personlighet. - Han är som Doktor Jekyll och Mr Hyde, säger Bengt Liljegren, ena stunden trevlig och belevad och andra stunden kallblodig, galen och tyrannisk. Inte minst i Adolf Hitlers barndom har Bengt Liljegren hittat nya svar på frågor om Hitler som person. - Man har alltid menat att Adolf Hitlers pappa spelade en stor roll för Adolfs utveckling, men jag menar att det snarare var hans mamma som var viktig. Det var hon som gav Adolf Hitler ett abnormt självförtroende och förvriden självbild, berättar Bengt Liljegren. I Vetenskapsradion Historia hör vi om Bengt Liljegrens nya bild av Hitler, om myten om hans judiska påbrå och om Hitlers ickeexisterande sexliv. Dessutom får vi veta varför det behövs ytterligare en biografi om denne, en av världens mest omskrivne, man. I programmet uppmärksammar vi också 25-årsjubiléet av den så kallade ”Hitlers dagbok”. För 10 miljoner D-mark köpte den tyska tidningen Stern 62 volymer, som tillsammans påstods utgöra Adolf Hitlers samlade dagboksanteckningar. Kort därefter visade det sig att dagböckerna var en bluff – ett bedrägeri som fick enorm uppmärksamhet världen över. Programledare är Tobias Svanelid.

1 Maj 200825min

Fallet Hilda Andersson - missionärsmordet i Jerusalem 1948

Fallet Hilda Andersson - missionärsmordet i Jerusalem 1948

Vetenskapsradion Historia i P1 den 24 april 13.20, repris 26 april 19.35 samt 30 april 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 25 april 1948 sköts den svenska Jerusalemmissionären Hilda Andersson med tre skott. Hon avled genast av skadorna och hittades sedan där hon fallit, i Kidrondalen vid Oljeberget.Varför sköts Hilda Andersson, och vem var skytten? I Vetenskapsradion Historia hör du om detta okända och fortfarande ouppklarade mord och om den tumultartade tid då Hilda Andersson mördades. Hilda Anderssons död är intimt sammanlänkad med staten Israels födelse – själv hade hon sett fram emot den judiska staten, men hon hade också nära vänner bland muslimska och kristna palestinier. Vi hör Hildas brorsdotter Karin Dawkins berätta om Hildas liv, men också den israeliske författaren Moshe Hananel, som intresserat sig för fallet Hilda Andersson och som menar att det är märkligt att svenska staten aldrig krävde en utredning av vad som skedde.I Vetenskapsradion Historia hör du också om falkeneringens historia i Sverige. Arkeologen Kristina Jennbert vid Lunds universitet har undersökt hur gammal traditionen att jaga med rovfåglar är och menar att falkenering var en statusfylld syssla för järnålderns svenska stormän och kvinnor.Programledare är Tobias Svanelid.

24 Apr 200825min

Expedition Siwa - när Rom erövrade öknen

Expedition Siwa - när Rom erövrade öknen

Vetenskapsradion Historia i P1 den 17 april 13.20, repris 19 april 19.35 samt 23 april 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trettio mil från Medelhavet, långt ute i Saharas sandöken, ligger Siwaoasen.En grön ö, full av dadelpalmer och olivträd, där folk levat i tusentals år.Frands Herschend, arkeologiprofessor vid Uppsala universitet, har under flera år intresserat sig för denna ytterst avlägsna och svårtillgängliga plats och menar att den under historisk tid faktiskt var påfallande lik många platser i Skandinavien. Genom att studera 2 000 år gamla husgrunder i Siwa, som fortfarande ligger i öppen dager, har han hittat många paralleller med samtida historisk bebyggelse på Öland.- Både Siwa och Öland tillhörde Romarrikets randområden, berättar Frands Herschend, och genom att studera de här två platserna kan vi bättre förstå hur världen utanför Romarriket påverkades av detta mäktiga imperium.Vetenskapsradion Historia reser till Siwa för att ta reda på mer om denna märkliga oas i Roms yttersta utkant.Dessutom träffar vi författaren till den senaste boken om Jack Uppskäraren.Glenn Andersson har gått igenom de ökända Rippermorden och menar att han nu kan krossa många av de konspirationsteorier och myter som genomsyrat brottsutredningen under 130 år.Programledare är Tobias Svanelid.

17 Apr 200825min

Vetenskapsradio: Historia 080410 13:20 2008-04-10 kl. 15.20

Vetenskapsradio: Historia 080410 13:20 2008-04-10 kl. 15.20

Vetenskapsradio: Historia Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Apr 200825min

Svenska arkeologer i Egypten

Svenska arkeologer i Egypten

Vetenskapsradion Historia i P1 den 10 april 13.20, repris 12 april 19.35 samt 16 april 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För första gången på många decennier gräver nu svenska arkeologer i Egypten.Ute i Nildeltat, på en plats kallad Kom el-Khawaled, pågår nu ett arkeologiskt forskningsprojekt vid en sedan länge övergiven ruinstad.Vetenskapsradion Historia besöker platsen tillsammans med arkeologiprofessorn Frands Herschend, för att ta reda på vad det är som man tror sig ha hittat.- Det här har varit en betydelsefull stad för omkring 1 500 år sedan och hittills har vi hittat spår efter såväl glasframställning och keramikhantverk, berättar Frands Herschend.Kom el-Khawaled var sannolikt en viktig pusselbit i ett nätverk av handelsstäder kring Medelhavet vid tiden för det Byzantinska rikets storhetstid, menar Frands Herschend, och de svenska utgrävningarna på platsen kommer sannolikt att ge ny och tidigare okänd information om denna period.I Vetenskapsradion Historia hör vi också den fjärde och sista delen om nazisternas maktövertagande i Tyskland för 75 år sedan. Vilken roll de intellektuella spelade för nazisternas krossande av den tyska demokratin är ämnet för dagens program.Programledare är Tobias Svanelid.

10 Apr 200825min

Populärt inom Historia

motiv
massmordarpodden
p3-historia
historiska-brott
olosta-mord
historiepodden-se
historianu-med-urban-lindstedt
rss-historien-om
rss-brottsligt
konspirationsteorier
rss-massmordarpodden
krigshistoriepodden
nu-blir-det-historia
bedragare
militarhistoriepodden
harrisons-dramatiska-historia
rss-borgvattnets-hemligheter
vetenskapsradion-historia
obskyr-historia
rss-folkets-historia