Hugleik äldsta historiska svensken

En ny tysk bok granskar för första gången Tredje rikets drogberoende, från Führerns knarkande till hans soldater på speed. Och kändisförfattaren Antony Beevor får nu kritik av en svensk kollega. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hitler var beroende av sin livläkare, som gav honom mängder av narkotiska preparat, och blitzkrigssoldaterna knaprade 35 miljoner speedtabletter under invasionen av Frankrike 1940. I den nyutkomna boken ”Der Totale Rausch”, Det totala ruset, ger författaren Norman Ohler för första gången en samlad bild av knarkandet i Tredje riket.– Mycket tyder på att Hitler var gravt drogpåverkad under flera avgörande beslut under kriget, säger han, och får medhåll av medicinhistorikern Peter Steinkamp som undersökt de tyska soldaternas intensiva användande av pervitin, en variant av crystal meth.Dessutom får nu den kände militärhistoriska författaren Antony Beevor kritik för att hans senaste bok om Ardenneroffensiven lutar sig alltför tungt mot amerikanska källor, och dessutom innehåller många felaktiga detaljer. Det menar författarkollegan Christer Bergström, som själv skrivit en bok om striderna i Ardennerna.Programledare är Tobias Svanelid.

1 Okt 201525min

Mellanölet lanserades i oktober 1965 och Tobias Svanelid diskuterar dryckens stormiga historia och provsmakar dagens mellanöl, arvtagare till en mytomspunnen epok i Sveriges alkoholhistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För femtio år sedan lanserades mellanölet i Sverige, i syfte att stävja starkspritdrickandet i landet. Mellanölet blev en succé, inte minst hos en yngre generation, som under flera år kunde köpa mellanöl i livsmedelsbutikerna utan att behöva visa legitimation. Men mellanölet skulle snart väcka politikernas misstänksamhet, och 1977 avskaffades ölet i hopp om att få bukt med påstådd ungdomsfylla och en hotfull, radikal ungdomskultur.– Det här blev drycken som en yngre generation hade i handen när de sjöng runt lägereldar och diskuterade en äldre generations småborgerlighet, säger historikern Lennart Johansson som studerat svensk alkoholpolitik under 1900-talet.– När man pratar med folk som var med under mellanölets tid får de alltid en lyster i ögonen, menar Edward Blom, gastronom och kulturhistoriker som berättar om mellanölets historia och dess smakmässiga förtjänster.Ölsorterna som Edward Blom och Tobias Svanelid testar i programmet är: TT Original LagerMariestads ContinentalPilsner UrquellGuinness DraughtBedarö BitterCamden Pale AleOPA Session IPAMohawk Anything Gose

24 Sep 201524min

Nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld och författaren Anders Rydell spårar orsaken bakom. Dessutom om den svenska stormaktstidens bokplundringar i Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nazityskland plundrade 100 miljoner böcker ifrån Europas offentliga och privata bibliotek, böcker som alltjämt står kvar på tyska bibliotek. Författaren Anders Rydell är aktuell med Boktjuvarna, som undersöker varför nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld.– Bokplundringen var betydligt med omfattande än de mer kända bokbålen, vilket säger något om hur viktiga de här böckerna var för den nazistiska ideologin, berättar han.Men också svenskar stal böcker i stor omfattning. Under trettioåriga kriget var plundring av klosterbibliotek i Baltikum och Tyskland en integrerad del av Gustav II Adolfs kulturpolitik, berättar Emma Hagström Molin som forskat om de svenska krigsbytenas historia.Programledare är Tobias Svanelid.

17 Sep 201524min

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar runt i veckans stenåldersnyheter, från stenåldersdieten i Italien, via grottmålningarna i Lascaux till DNA-analyserade baskiska stenåldersbönder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Baskerna intar en särställning i Europa med sitt unika språk, men aktuella dna-analyser av baskiska stenåldersbönder visar att baskerna, rent genetiskt, inte är så speciella som man tidigare trott. De, liksom alla andra européer, är en mix av tidigare jägare och samlare, och invandrande bönder från Mellanöstern.Och vid Stonehenge har arkeologer, med hjälp av markpenetrerande georadar hittat ett nytt ”Superhenge”, 15 gånger större än den världsberömda stencirkeln. Vetenskapsradion Historia reder ut fyndets betydelse. Dessutom uppmärksammas veckans fynd ifrån stenåldersgrottan i Italien, där istidsjägare tycks ha mortlat havre för att tillverka mjöl – ett fynd som sätter stenålderskosten i ett nytt perspektiv.Sist diskuterar kognitionsvetaren Peter Gärdenfors betydelsen av grottmålningarna vid Lascaux för vår förståelse av det mänskliga psyket och människans kreativa utveckling. Målningarna återupptäcktes för exakt 75 år sedan, men fortsätter att gäcka forskarna.

10 Sep 201524min

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Skarpnäckslägret söder om Stockholm, där romer kämpade för sin överlevnad på 1960-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det handlar om att kombinera arkeologi och romska berättelser och minnen från platsen för att belysa en okänd del av Sveriges historia, säger Lotta Fernstål och Anna Arnberg som är arkeologer på platsen.1950- och 60-talen markerar en brytningstid för de svenska romerna, i och med att myndigheterna bestämmer sig för att erkänna deras medborgarskap i Sverige. Ett påtvingat kringflackande liv byts mot ett kontrollerat lägerliv, där romerna väntar på att kommunerna skall erbjuda dem fasta bostäder. För de romska familjerna i Skarpnäck innebar det flera långa vintrar med svåra umbäranden och där också ett litet spädbarn miste livet på grund av de odrägliga bostadsförhållandena.– Diskussionen om romernas situation på 60-talet påminner om dagens debatt om EU-migranter, menar historikern Ida Ohlsson al Fakir som kartlagt myndigheternas syn på romer.

3 Sep 201524min

Den sexuella revolutionen förvandlade svenskarna till otrohetsälskande njutningsexperter. Tobias Svanelid undersöker varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med 1960-talets sexuella revolution följde en epidemi av otrohetsaffärer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid undersöker varför, och träffar historikerna Christina Florin och Linnea Tillema som kartlägger den svenska otrohetsexplosionen, och undersöker varför 60- och 70-talens svenskar skulle förvandlas till experter på äkta njutning.Dessutom uppmärksammas projektet Gender and Work, som samlat information om vad män och kvinnor jobbat med sedan 1500-talet – information som ger helt ny information om kvinnans position på arbetsmarknaden.

27 Aug 201524min

Följ med Tobias Svanelid till Nya Lapphyttan i Norberg, där världens kanske äldsta masugn lade grunden för det svenska exportundret - järnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Norberg tillverkas nu svenskt järn på medeltida vis, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Nya Lapphyttan för att ta reda på hur det går till. Aktuell forskning har nu slagit fast att masugnen är en unikt svensk uppfinning, som lade grunden till det moderna industrilandet Sverige, och de äldsta spåren av den industrin hittas i just Norberg.– Kanske är vi blinda för vår egen närmaste kulturhistoria, när vi inte tillräckligt mycket förstår att uppskatta järnets betydelse för den svenska historien och för den moderna välfärdsstaten, menar Eva Hjärthner-Holdar, arkeometallurg som ansvarar för järnexperimenten vid Nya Lapphyttan.

20 Aug 201524min

Ni-reformen 1865 var allt annat än populär, och kol 14-metoden har skapat möjligheter och nya utmaningar för arkeologer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 150 år sedan bestämde dåvarande finansministern Johan August Gripenstedt att titlarna skulle läggas bort på hans departement. Gripenstedts tilltag var ett av flera i dåtidens försök att få till stånd en ni-reform, som skulle lindra svenskarnas titelsjuka, men niandet blev aldrig särskilt populärt i bredare kretsar. – Det handlade ju om ett niande från överheten till underklasserna, ett auktoritärt ”ni”, menar språkhistorikern Viveka Adelswärd. Men idag är niandet åter på frammarsch, påhejad av en ökande okunskap kring ”niets” auktoritära historia. Dessutom i Vetenskapsradion Historia om arkeologernas älsklingsverktyg, kol 14-dateringar – en teknik som såg dags ljus för 75 år sedan. Idag är möjligheten att datera arkeologiska fynd med hjälp av den radioaktiva isotopen kol 14 en självklarhet, men bland många arkeologer finns en bristande förståelse för vilka fallgropar som lurar med tekniken, och som bland annat gör att nu levande fiskar tycks vara 2000 år gamla enligt kol 14-analyser. Det menar arkeologerna Gunilla Eriksson och Kerstin Lidén vid Stockholms universitet. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 26 februari 2015.

8 Aug 201524min