Det förbjudna vapnets återkomst
Gräns18 Feb

Det förbjudna vapnets återkomst

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.

Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.

– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.

Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.

– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.

– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.

Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.

Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.

Förbjuder vapnet

Genom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.

– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.

Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.

Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.

Det svenska klustervapnet

Bombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.

Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.

– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.

– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.

Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.

Länder slopar förbudet

I mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.

Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.

Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.

– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper.

Kalle Glas, Gräns

MEDVERKANDE:

  • Claes Aronsson, Programledare

  • Kalle Glas, Programledare och producent

  • Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

  • Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.

  • Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Avsnitt(157)

EXTRA: Maktspelet om Ukraina

EXTRA: Maktspelet om Ukraina

Spänningarna ökar i Europa. Ryssland vill skriva säkerhetsavtal för att stoppa Nato från att utvidga sig och ett sånt avtal skulle påverka Sveriges självbestämmande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under hösten har spänningarna mellan Ryssland och väst ökat, och läget vid gränsen mellan Ukraina och Ryssland har kallats den farligaste situationen på 30 år.Ryssland har nu lagt fram förslag till säkerhetsavtal, som ska stoppa Nato från att ansluta nya länder.– Ryssland vill ha det dom kallar säkerhetsgarantier. De känner sig hotade av Natos utvidgning, säger Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Avtal skulle påverka SverigeEtt sånt här avtal skulle påverka även Sverige, menar han, eftersom man då inte själv väljer vilka allianser man vill ingå i.– Vi väntar hela tiden på nästa ryska utspel. Och det tror jag kan också vara en en en del av dom här två avtalen. Ryssland tar initiativet, säger Johan Norberg.

22 Dec 202113min

Miljarder på spel när Finland nobbar Jas

Miljarder på spel när Finland nobbar Jas

Hundra miljarder kronor står på spel när Sveriges viktigaste försvarspartner ska köpa nya stridsflygplan. Det säkerhetspolitiska spelet står i fokus och valet kan få följder för Jas-planets framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen lämnar i december 2021 ett besked som Sverige väntat på i fem år. Det blir inte vad man hoppats på.– Finlands regering har beslutat att anskaffa 64 Lockheed Martin F35-plan, säger han.Som ett av få länder tillverkar Sverige egna stridsflygplan, men den strategin är riskabel om inte Sverige lyckas hitta andra länder att dela utvecklingskostnaderna med.Finland väljer inte JasFörsvarsminister Peter Hultqvist säger att beslutet är tråkigt men att samarbetet med Finland fortsätter som vanligt.– Jag är dessutom övertygad om att vi har ett mycket bra erbjudande. Men jag kan inte göra annat än att konstatera att Finland har fattat det här beslutet.Hör hur Jas påverkas av beslutet och om framtiden för projektet.Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, YLE, Sveriges Television och Saab. Bo Torbjörn Ek, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

15 Dec 202129min

GRU:s hackerattack mot Idrottssverige

GRU:s hackerattack mot Idrottssverige

Hemliga uppgifter om svenska idrottare publiceras på ett ökänt hackernätverks hemsida. Svensk Antidoping visar sig ha utsatts för ett omfattande dataintrång. Vem ligger bakom det här och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett cyberangrepp kan ta sig in i det mest privata eller nå ett samhälles viktigaste funktioner. Det här gör att hotet mot Sverige idag ser helt annorlunda ut än för 50 år sedan, enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist.- Då skickade man hit agenter som på olika sätt kartlade våra militära anläggningar. Man åkte upp till Boden och smög i skogarna. Så ser inte världen ut längre, säger han.Idag är det annan information främmande makt vill åt och den som vill skada har andra verktyg.- Genom att i sina respektive hemländer hacka sig in på svenska myndigheter och företag går det att nå den information man vill åt, och det är naturligtvis väldigt oroväckande, säger Ljungqvist. Flytande gränserBåde kriminella hackergrupper och stater ägnar sig åt den här typen av intrång och det tillhör själva spelet att gränserna där emellan är flytande. Det gör det ofta svårt att slå fast vem som ligger bakom ett så kallat cyberangrepp säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.- Det är både tekniskt komplicerat, metodmässigt komplicerat och självklart också politiskt komplicerat. Och det gör sammantaget att det här är en stor utmaning. Medverkande: Försvarets insatschef Michael Claesson. Han har nyligen gett ut boken Vägval: Framtiden för svensk säkerhet tillsammans med Zebulon Carlander på Folk och Försvar. I programmet hörs även Tommy Forsgren, tidigare tf chef för Svensk Antidoping, kammaråklagare Mats Ljungqvist och Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert på Internetstiftelsen.Ljud i avsnittet är från: ABC News, CBC News, Amerikanska Justitiedepartementets YouTube-kana och Sveriges Radio. Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

1 Dec 202128min

Antisatellitvapen och risken för rymdkrig

Antisatellitvapen och risken för rymdkrig

FN varnar för en ny kapprustning i rymden. När Ryssland spränger en av sina egna satelliter i ett test, trissas läget upp ytterligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige kan bli först i EU med en uppskjutningsplats för satelliter vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Enligt överbefälhavare Micael Bydén undersöker Försvaret möjligheten till egna, militära satelliter.–Jag kan se framför mig nyttjandet av mindre satelliter som används under en kortare tid för ett begränsat syfte, säger han.Men ny kapacitet gör också Sverige mer sårbart.Antisatellitvapen och hot i rymdenEfter kalla krigets rymdrustning följde några decennier av lugn. De senaste åren har något hänt, säger Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.–Numera betraktar man rymden som en arena där man kan och kommer att behöva kunna bedriva krigföring. Det är liksom den stora förändringen som har skett.Medverkande: Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, Mats Helgesson, tidigare flygvapenchef som nu leder rymdnätverket i Krigsvetenskapsakademin, Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Peter Sturesson, major, doktor i mikrosystemteknik, och forskningschef på flygvapnet.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats JonssonLjud från: NBC, Sveriges Radio, U.S Department of State, UN Audiovisual Library

17 Nov 202131min

EXTRA: Hybridattacken mot EU

EXTRA: Hybridattacken mot EU

Om det säkerhetspolitiska spelet bakom migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus och varför situationen beskrivs som en hybridattack. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den situation som uppstått i samband med flyktingkrisen på gränsen mellan Belarus och Polen har från flera håll beskrivits som en hybridattack. Ett begrepp som blivit allt vanligare för att beskriva vissa säkerhetspolitiska problem. "Det handlar liksom att skräddarsy ett angreppssätt som inriktar sig på de svagheter som finns hos det land som man vill påverka" säger Niklas Nilsson, forskare vid Försvarshögskolan."Destabilisering utav Europa" Försvarsminister Peter Hultqvist säger till Ekot att det handlar om ett försök att destabilisera EU och skapa ett spänt läge och menar att bakom Belarus agerande finns Ryssland. Ryssland och Belarus förnekar detta.

11 Nov 202111min

Så drabbas Sveriges försvar av Kinas upprustning

Så drabbas Sveriges försvar av Kinas upprustning

Kina rustar upp och USA skiftar sin uppmärksamhet till det som kallas den indopacifiska regionen. Det får följder för Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om det som kallats för kampen om framtidens världsordning, kraftmätningen mellan Kina och USA.Retoriken är uppskruvad kring Taiwan efter Kinas flygningar, och USA har tillsammans med Storbritannien och Australien bildat försvarspakten Aukus.Samtidigt är Taiwan en av världens största producenter av halvledare, något som får ytterligare konsekvenser för världen. Upprustningen i det som kallas den indopacifiska regionen är omfattande.Följderna för SverigeUSA och Nato är försvarspartners till Sverige, och bedömare tror att det som nu händer på andra sidan jorden kommer att få följder här.– Tyngdpunkten och inte minst uppmärksamheten, den kommer att förskjutas och det har stor betydelse för Sverige och för Europa, säger Bengt Svensson, tidigare försvarsattaché i Washington.Nyhetsljuden i programmet kommer från Channel 4 och South China Morning Post.

3 Nov 202133min

När Sverige avlyssnades av NSA

När Sverige avlyssnades av NSA

USA ertappades att med hjälp av Danmark avlyssna svenska försvarsintressen och politiker. Hör om spelet bakom signalspaningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare i år avslöjade Danmarks Radio och SVT att USA med hjälp av Danmark har avlyssnat svenska politiker. Vem eller vilka den här avlyssningen var inriktad mot, är fortfarande inte klarlagt. USA:s avlyssning av Sverige Historien har många frågetecken, och det har aldrig kommit någon officiell version av vad som hände. Men avlyssning, eller signalspaning som man säger, pågår egentligen i den här världen mer eller mindre hela tiden. Sverige håller också just nu på att få en ny lagstiftning i de här frågorna. Något som i framtiden kan förbättra Sveriges position på marknaden för underrättelseinformation. Nyhetsljud i programmet är taget från: Sveriges Television och France24 Medverkande: Lisbeth Quass, journalist på Danmarks Radio Knut Kainz Rognerud, journalist på SVT David Lindahl, it-säkerhetsforskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef i Försvarsmakten Ett program av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils Eklund

20 Okt 202129min

Nätverket som kartlade försvarets hemligheter

Nätverket som kartlade försvarets hemligheter

Hör om männen som fängslats för att på dolda forum ha samlat information som riskerar Sveriges säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste tiden har ett flertal män dömts mot sitt nekande för att ha samlat information om försvarets hemliga anläggningar. I dolda forum på internet har männen kartlagt militära skyddsobjekt och diskuterat uppgifter om anläggningarna. Kartlade försvarets hemligheter Informationen som männen ska ha samlat in kallas av den militära underrättelsetjänsten för en guldgruva för främmande makt. - Vi har ju saker som allmänheten inte ska veta om. Vissa hemligheter är ju hemligheter av en anledning. Exakt hur försvaret ska göra i händelse av krig, det ska inte gemene man veta, säger David Bergman, doktor i psykologi och major och forskare på Försvarshögskolan. Medverkande: Mats Ljungqvist, Åklagare riksenheten för säkerhetsmål David Bergman, Doktor i psykologi, major och forskare på Försvarshögskolan Kim Hakkarainen, Säkerhetsskyddsstrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Ett program av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig Utgivare: Nils Eklund

6 Okt 202129min

Populärt inom Politik & nyheter

aftonbladet-krim
motiv
p3-krim
rss-krimstad
fordomspodden
svd-dokumentara-berattelser-2
svenska-fall
flashback-forever
rss-viva-fotboll
olyckan-inifran
rss-sanning-konsekvens
aftonbladet-daily
rss-vad-fan-hande
svd-nyhetsartiklar
rss-frandfors-horna
grans
dagens-eko
rss-flodet
blenda-2
rss-krimreportrarna