Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp
Språket10 Mars

Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp

Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Man ”skriver upp” och man ”skriver ner” ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen ”notera skriftligen”, men skriva ner något gör man ”ofta tämligen snabbt”.

Därför åker värmlänningar upp till Stockholm

Lär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut.

– Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om upp och ner

Är det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak?

En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak?

I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon?

Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel?

I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så?

Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)?

Har ordet uppdrag något med ”att dra” att göra?

Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk?

Mer om upp och ner i språket

Svara på frågan Heter det uppochned eller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF.

Sök på ordet ”upp” i Svenska Akademiens ordböcker.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(925)

En som inte kurkar

En som inte kurkar

Ett upprop i Språket brukar ge resultat och lyssnare som häromveckan ville ha besked om orden 'päsig' och 'kurka' har blivit rikligen bönhörda. I veckans program redogör professor Lars-Gunnar Andersson för svaren.Men nu kommer en ny efterlysning: vad kallas obestämda småfåglar hemma hos dig?I Småland och Skåne säger man 'pjoddar', i Göteborgstrakten 'tjippar' - men i övriga landet?Veckans alla lyssnarfrågor:- om päsig- och kurka- om samlingsnamn för småfåglar: pjoddar och tjippar- vad är en luna?- nu fick jag ett rån som uttryck för trötthet- meraftan- skillnaden mellan hydda och hodda Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Feb 201224min

Grammatik med kraft

Grammatik med kraft

Har vi under senare år börjat ändra ordföljden i vårt språk, undrar en lyssnare i veckans program. Hon har lyssnat på politiker som i sitt tal fogar samman meningar som förr var otänkbara, och hon har till och med stött på den nya ordföljden i tidningstext. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar den och andra lyssnares frågor om grammatik.Alla veckans frågor:- uttrycket kan man säga leder till en diskussion om vaghetsmarkörer- Stockholm är vackert!- förvirring och den ochdet: en av de första länderna- ritualet/ritualen- "den nationella samordnaren"- ordföljd i frågebisatser- språkvårdens syn på konstig ordföljd, förr och nu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Feb 201224min

Hen – har ett nytt pronomen en chans?

Hen – har ett nytt pronomen en chans?

Inte han, inte hon - men hen, för både han och hon. Karin Salmsom är förläggaren som lanserar den första barnboken med pronomenet hen som diskuterats i några år. - Ordet hen skulle göra det lättare att slippa säga han om alla, som barnboksforskning visat att man lätt gör, säger Karin Salmson. Daniel Wojahn, språkforskare vid Södertorns högskola, har gjort perceptionsstudier som visar att val av pronomen har stor betydelse. Han välkomnar också det nya ordet hen. Grammatikdagen uppmärksammas på flera håll i landet den 3 februari. Initiativtagare är Helena Englund Hjalmarsson. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.- korvmojen - är ordet på väg bort?- smeknamn och slang- varifrån kommer namnet Nalle?- en luda på Österlen- ho e inte så frack- att fåtias- kurka Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Jan 201224min

P1 Språket 20111228 Ta dän, ta väck, ta bort 2012-01-28 kl. 14.00

P1 Språket 20111228 Ta dän, ta väck, ta bort 2012-01-28 kl. 14.00

P1 Språket 28/12 2011 Ta dän, ta väck, ta bort. Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor. Det handlar om dialektord med snäv utbredning och det handlar om gamla ord som lever kvar i några få fraser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

28 Jan 201223min

Amerikasvenskan i dag

Amerikasvenskan i dag

Ättlingarna till de svenska utvandrarna till Nordamerika talar fortfarande amerikasvenska, men det är bråttom att dokumentera den. Det säger Sofia Tingsell som är en av fem svenska språkforskare som gjort inspelningar i svenskbygderna i Minnesota. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med gåtfulla ursprung.Samtliga veckans frågor:- att göra ord begripliga: några gamla och nya folketymologier- valfläsk- stökig- namnet Menlös- fattig- sydväst- förr i går- lisa för själen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Jan 201224min

Hur lät det förr?

Hur lät det förr?

Hur lät de västerbottniska dialekterna förr och hur låter de i dag? Till veckans upplaga av Språket har två dialekttalare från Skellefteåtrakten hört av sig för att illustrera komplicerade ljudbilder. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och finner att vårt språk berikats av en ny konjunktion.Veckans alla frågor:- 'kanske jag kommer i morgon' går bra, men 'möjligen jag kommer i morgon' låter fel - varför?- 'ett bra sätt att tala på' eller 'ett bra sätt att tala'?- 'eftersom att' - en ny konjunktion i svenskan- fortsatt diskussion om den eventuella skillnaden mellan 'växt' och 'vuxit'- ' sonen och jag' i stället för 'min son och jag'- dubbla supinumformer: kunnat gjort Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Jan 201224min

Bussiga tåg och urgammal slang

Bussiga tåg och urgammal slang

Veckans program behandlar lyssnarfrågor om ord som kan missuppfattas, misstänkas vara på fel plats eller är allmänt förbryllande. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om språkbruket inom reklam, travhästvärlden och den politiska debatten. Veckans frågor:- snälltåg -en missuppfattning av tyskans schnell? - stick iväg - sa man så på 1700-talet?- en häst i fin författning- sätta sig ner och eller bara sätta sig som nytt (?) uttryck för kraftfull handling- enfaldig - brandade telefoner - kura skymning, fira skumning, möska kvälle - kärt barn med många namn- baxa- därmed basta Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Jan 201224min

De stora dragen

De stora dragen

Hur utvecklas vårt språk? Går det mot allt större förenkling, som man ibland kan tro, eller är det tvärtom? Denna fråga ställa i veckans program av lyssnaren Karin och hon får svar av professor Lars-Gunnar Andersson, som ger exempel på både förenkling och på ökad komplikationsgrad i det svenska språket. För sanningen är att båda tendenserna går att finna i språket - fast inte inom samma område. Blir böjningsmönstren enklare. Kanske svårigheterna tornar upp sig i ordföljden. Övriga frågor:- förenkling, komplikation- när hade svenska grammatiken sin höjdpunkt? - havsens djup och dagsens sanning - vad är det för uttryck?- våran och eran- fryksdalskan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Jan 201224min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
sexet
rss-vetenskapsradion
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
halsorevolutionen
barnpsykologerna
rss-vetenskapspodden
a-kursen
rss-vetenskapligt-talat