Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp

OBS: denna veckas tisdagsprogram utgår. Första sändning är onsdagen den 28 december kl 19.03! Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor från bland andra lyssnaren Patrik som blivit utskrattad av vänner för sitt ordval. Det handlar om dialektord med snäv utbredning och det handlar om gamla ord som lever kvar i några få fraser. Och som så ofta, uppmuntras lyssnarkretsen bidra med exakt kunskap om ords utbredning, för den dokumenterade kunskapen om var och hur ord används är inte total.Veckans ord:- Anders braskar, julen slaskarmen vad är braska- fnyk, som i fnyksnö- kas inte på schysset- pöl- päsig- ta dän, ta bort, ta väck- sätter man sig jämte någon i Östergötland?- lägga skäkera i vädret, sterva av - lika, tycka om Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

28 Dec 201123min

Tid och tidsbegrepp är inte samma sak för oss som för Amondawafolket i Amazonasområde i Brasilien. Vårt språk, och de flesta andra, placerar händelser i dåtid, nutid och framtid längs en tidslinje. Vi använder rumsliga metaforer för tidsåtgång - vi kan arbeta hela natten när vi närmar oss jul och ibland ligger vi efter i schemat. Amondawafolket, å andra sidan, saknar språkliga begrepp som kopplar ihop tid och plats.Den lilla språkgruppen med ungefär 150 talare kom i kontakt med omvärlden i slutet av 1980-talet, och den är en hittills enda i världen där forskarna funnit en tidsuppfattning utan kopplingen tid-rum, säger Chris Sinha, som är gästprofessor i Lund i ämnet språkpsykologi och kognitiv semiotik.Teaterforskaren Mikael Strömberg vid Göteborgs universitet kommenterar teaterkritikern Leif Zern, som i förra veckan efterlyste variation och nyansering bland unga skådespelarröster. I veckans program talar Mikael Strömberg om den goda teaterrösten och om brist på fortbildning på teatrarna.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- vart tog att vägen?- svenskalärare eller svensklärare?- om/ifall/huruvida- större i år jämfört med förra året - vad är de för fel med det lilla ordet än?- finns det en skillnad mellan ska och skall? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Dec 201124min

I veckans program ger teaterkritikern Leif Zern exempel på hur nyanserat gårdagens skådespelare kunde arbeta med rösten. - Unga skådespelarröster låter ungefär likadant. säger han och saknar musikalitet och frasering i dagens skådespelargeneration. En anledning är att teatrarna ägnar mindre tid åt röstträning i dag, säger han. En annan är att vi utsätts för en mycket större mängd talat språk utifrån, via tv och andra medier, och härmar eller kopierar varandras talstil. Det fanns goda skäl att göra uppror mot det som kallades Dramaten-tonfallet, med magstöd och manér i talet, säger Leif Zern, men revolten innebär att skådespelare i dag kan ha alltför stor tilltro till den egna, naturliga röstens förmåga att gestalta. Veckans program behandlar också lyssnarfrågor om uttal. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar:- muggel och brucksanvisning- ng-ljud eller inte i konferens och finans- vad betyder pang?- upp eller opp, ned eller ner?- Farbrorn eller farbrodern- Varför Västergötland och Östergötland men väschötar och öschötar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Dec 201124min

Bilden är från ett nyårsfirande i Västerås 1965 och på en eller ett par generationer hinner språksynen - och språket - förändras. Men hur mycket ska bevaras och på vilka grunder? Veckans lyssnarbrev tar upp frågor som gäller språkvård.Det finns tydliga skillnader mellan gymnasister och deras lärare i synen på vad som är god och riktig svenska. Det konstaterar två språkforskare som låtit gymnasister och lärare över hela landet besvara en enkät. Gisela Håkansson vid Lunds universitet och Catrin Norrby vid Stockholms universitet kan konstatera att ungdomarna inte ser något problem med meningen hon är längre än mig medan lärarna är medvetna om den mångåriga diskussionen kring denna språkvårdsklassiker och är tveksamma till den. Forskarna vill gärna ha fler infyllda enkäter och gymnasielärare och elever kan nå dem med e-post via länkarna: gisela.hakansson@ling.lu.se Gisela Håkansson, professor i lingvistik vid Lunds universitet. catrin.norrby@nordiska.su.se Catrin Norrby, professor i nordiska spårk vid Stockholms universitet. I enkäten får ungdomarna också ta ställning till exempel på ungdomsspråk, och det är lite förvånande att ungdomarna själva dömer ut ungdomsspråket som mindre god svenska, säger forskarna. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkvård med exempel ur lyssnarbrev:- stavningsreform - argument för och emot- hotet att hela språket liksomifieras- käka eller äta på fin restaurang?- andra ord på vandring: flicka/tjej, pojke/kille, prata/tala- växt eller vuxit? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Dec 201124min

Den nya intresseorganisation Deafhood vill värna teckenspråket. Dennis Barvsten, som är politisk sekreterare i Deafhood, tycker att teckenspråket är illa behandlat i den svenska skolan. Det är inte lätt att lära ut svenskt uttal till dem som har ett annat språk som modersmål. Veckans program tar upp frågor om det svåra ämnet uttal och professor Lars-Gunnar Andersson kommer då in på de fyra uttalet av o, varför talet 20 ofta uttalas tjugi och varför ordet egentligen kan få ett uttal som retar många: ejengklien. Veckans alla språkfrågor:- 'ammaru' -genuint dubbeltydigt i uttalet- hur uttala ordet bågna?- uttal av g framför y och ü- stockholmares uttal av ä/e och u/ö, förr och nu- hur vet man om o ska uttalas å som i ordning eller o som i bota?- uttal av egentligen som blir ejengklien- varför tjugi i stället för tjugo?- fylla jämt' i stället för fylla jämnt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Nov 201124min

Kokböcker lär oss inte bara recept för hur maten ska tillagas utan har ofta också budskap om vad som är lämplig uppförande i köket och vem som ska laga maten. Karin Milles som är docent i svenska vid Södertörn högskola har granskat två manliga kokbokförfattares verk för att se vilka budskap de förmedlar. Charles Emil Hagdahls kokbok, den första större kokboken på svenska, kom 1879 och Per Morbergs bästsäljande kokbok 120 år senare. Karin Milles sötter in böckerna i ett genusvetenskapligt perspektiv och ställer frågan vilka bilder av män och kvinnor som skrivs fram i böckerna. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord där det också kan behövas uttolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Nov 201124min

Årets två mottagare av Sveriges Radios språkpris talar om språklig inspiration i veckans program. Pristagare från de lokala kanalerna är Lars-Åke Gustavsson som får priset för att han "med inlevelse, närvarao och avspänd formuleringskonst visat generationer av mobila lyssnare den rätta vägen". Rikskanalernas pristagare är Ekots Washingtonkorrespondent Ginna Lindberg "som med en ordpalett i klara färger målar skarpa bilder av Amerika i varda'n och världen". Den svenska grammatiken ställs inför utmaningar när professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om ordföringar och kluven ved.- jag ska ännu handla - så säger man i Finland- hörs ut - norsk påverkan- ordföringar- förvärvts- klyva/klyvde/klyvt eller klyva/klöv/kluvit?- kan göra ingenting- -ta lån Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Nov 201124min

I Ewa Josefssons andraklass i Rannebergsskolan i Göteborg börjar varje skoldag med en timmes högläsning och diskussion. För sitt arbete med läsning och litteratur har hon och hennes kollega på skolan Britta Stensson fått Svenska Akademiens svensklärarpris. Veckans program gör ett besök i klassen som bevisar att också elever med svag förankring i svenska språket kan bli duktiga läsare i unga år.Men - de starka läsarna har blivit färre i den svenska skolan och nu ligger de svenska resultaten under genomsnittet i OECD-länderna. Den internationella PISA-studien för ett år sedan visade att svenska elever blivit mycket sämre på att läsa och tillgodogöra sig längre texter. Samtidigt har förmågan att läsa korta texter ökat, särskild bland pojkarna.- Den stora frågan är: kan vi strunta i att lära oss läsa längre texter? säger Caroline Liberg som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon menar att vi står inför ett paradigmskifte och att skolans stora utmaning är att upprätthålla och förbättra elevernas lust och kunskaper i läsning.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om lokala, udda och kanske egna ord:- kajhänt- skärslar- ett bilde- tennika- krytt- ökennamn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Nov 201124min