DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden

Nyheten om en ubåt på Östersjöns botten fick alla medier att gå i kollektivt spinn. I samband med ubåtsfyndet har många frågor väckts om dolda agendor och listiga strategier och om vem som visste vad när. Läsarbilderna är ovärdeliga för tidningarna. Men tidningarna ställs inför svårigheter när det kommer att avgöra om bilderna tagits på ett etiskt riktigt sätt. Han slängde av sig kavajen och visade en ny bild av sig själv. Bilden av den dansande ryska presidenten Boris Jeltisn skulle få ryssarna att glömma. Och det lyckades. För en liten stund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Spekulativ rapportering om vrakfyndFrågan om ubåtskränkningar i svenska vatten har varit en följetong det senaste året. Så kanske var det helt logiskt att medierna gick i kollektivt spinn när Expressen i måndags publicerade uppgifter om ett upphittat ubåtsvrak.Under och efter det ubåtsintensiva nyhetsdygnet har många frågor väckts om dolda agendor och listiga strategier. Dykarna har anklagats för att ha undanhållit information, experter har kritiserats för att ha sagt för mycket för fort och det har spekulerats om vad Expressen visste om vraket. Reporter: Therese Rosenvinge När allmänheten blir blåljusfotograferDet sägs ofta att alla är fotografer. Men frågan är om alla är lämpliga pressfotografer. En fråga som blivit aktuell den senaste tiden, är vad som händer när medier, framför allt tidningar, ständigt och ibland med pengar i potten uppmanar allmänheten att bidra med foton och filmer. För medieetik omfattar ju inte bara vad som publiceras utan också hur uppgifter och material tas fram. Men hur garanterar redaktionerna det här när det gäller bilder från allmänheten? Och vilket ansvar har tidningarna? Reporter: Marie-Caroline Biver. Bilden som skulle få ryssarna att glömmaVi fortsätter vår sommarserie om legendariska pressfoton med att idag blicka utomlands. Vi ska titta närmare på ett foto som alla ryssar har på näthinnan och som många även här i Sverige säkert minns. Det är ett oväntat dansnummer med forne presidenten Boris Jeltsin i huvudrollen – mitt i den ryska valrörelsen 1996. Det här är en berättelse om vad bilder kan betyda för politisk image och politiskt kampanjarbete. Och visar det sig, för en av berättelsens huvudpersoner rymmer det här fotoögonblicket också en koppling till den aktuella ryska politiken och till Rysslands ockupation av Krim förra året. Reporter: Per ShapiroBilden där den hjärtsjuke Jelstin rockade loss i 40-gradig hetta. (Foto: Alexandr Zemlanitjenko)

1 Aug 201531min

Nyheten om en mini-istid på nära intågande satt som en smäck mitt i sommaren. Men det handlade i själva verket om ett uppblåst medielarm och en allt för långtgående slutsats om vad aktuell forskning visar. Medieanalys om muslimer kritiseras, vilket väcker frågor om medieforskningens metoder. Och så berättar vi om en av de mest kända nyhetsbilderna som någonsin tagits på barnen som flyr undan napalmbomberna i Vietnam och springer rakt mot kameran. Vissa menar att just den här bilden från 1972 blev starten på slutet av kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Uppblåst istidslarm spreds från världspressen till SverigeEtt ämne som alltid lockar till läsning är vädret. Ju knepigare och mer dramatiska väder- och klimatfenomen desto bättre ur rubrik- och klicksynpunkt. Förekomsten av ”snömonster”, ”ryssvärme” och ”snösmocka” har vi ju tagit upp tidigare här i Medierna. Häromveckan fick en ny dramatisk klimat- och vädernyhet stor spridning. Den om att en ny ”liten istid” skulle vara på nära intågande, redan om 15 år. Men istids-nyheten var i själva verket ett uppblåst medielarm byggd på en mycket långtgående slutsats av matematisk forskning om solens cykler. Vad är det som lockar så mycket med en istids-nyhet? Och hur uppstod nyheten från början? Reporter: Marie-Caroline Biver Medieforskning om muslimer ifrågasättsHur medierna skildrar olika grupper och i vilka sammanhang olika människor får komma till tals i nyhetsrapporteringen är en diskussion som förs ständigt. Förstås för att det är viktigt att vi journalister inte befäster stereotyper och göder fördomar. Nyligen bestämde sig myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO) för att göra en analys av hur gruppen muslimer skildras i svenska medier. Rapporten, som kom för några veckor sedan, visar enligt DO att mediebilden är ”ensidig” och en slutsats var att muslimer nästan alltid representeras i artiklar som rör våld, hot eller spänningar i samhället. Men just den här typen av medieforskning om innehåll är förknippad med stor risk för felkällor och på Expressens ledarsida har svidande kritik riktats mot DO:s medieanalys. Reporter: Therese Rosenvinge Bilden av Napalmflickan som förändrade världenDel tre i vår serie om ikoniska nyhetsbilder handlar om ett foto som i sig blivit något av symbolen för just en ikonisk nyhetsbild. En av de mest kända bilderna som någonsin tagits. Det handlar om bilden på en grupp barn som flyr undan napalmbomberna i en vietnamesisk by och som springer rakt mot kameran och betraktaren. På 1970-talet kom just den här nyhetsbilden att ändra många människors bild av det pågående kriget och idag finns Nick Uts foto sannolikt i varenda historiebok. Reporter: Per Shapiro.

25 Juli 201531min

Vi granskar en TT-publicering där källkritiken lämnades på hyllan. Intervjupersonen får, utan kritiska frågor, berätta om sin förmåga att spåra brott och våld med sitt luktsinne. Artikeln drogs delvis tillbaka, men hann ändå gå i tryck i över 20 svenska dagstidningar. 20 år efter massakern i Srebrenica har ett nytt medielandskap vuxit på Balkan. Nu finns både Al-Jazeera och CNN på plats och sänder regionalt, oberoende av nya landsgränser. Och så om Ecce homo-bilden Nattvarden, som långt före Muhammed-teckningarna väckte religiösa gruppers vrede. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Okritiskt av TT om ”spårare”När nyhetsbyrån TT publicerar något så är ju det speciellt eftersom artiklarna hamnar i tidningar över hela landet och får enorm spridning. Av det skälet är det naturligtvis av särskilt stor vikt att saker från just TT är korrekta och att det finns ett kritisk förhållningssätt till olika källor som påstår saker.I förra veckan skickade TT ut en artikel och ett webbtv-inslag om en person om säger sig ha förmågan att kunna känna lukten av våld. Utan kritiska frågor fick intervjupersonen berätta om sina förmågor och om hur han varit på plats i Blomberg, för att undersöka spår efter Lisa Holm. Men något formellt uppdrag i samband med sökinsatsen fanns inte och TT fick snart in synpunkter. Artikeln drogs delvis tillbaka, men gick i tryck i över 20 svenska dagstidningar. Reporter: Frida Johanson. Balkan-TV bortom nya landsgränserVid den här tiden, mellan 11 och 22 juli, för 20 år sedan pågick massakern i Srebrenica. Uppemot 8 000 bosnisk-muslimska män och pojkar avrättades östra Bosnien av bosniskserbisk armé. Det finns dem som menar att det var medierna på Balkan som piskade upp hatet, som 1995 ledde till den största massakern i Europa sedan andra världskriget. Varje delrepublik i det forna Jugoslavien hade egna nyhetskanaler och medierna användes för politisk propaganda. Men idag, 20 år senare, har ett nytt medielandskap uppstått på Balkan. Nu finns både CNN och Al-Jazeera på plats och sänder över Serbien, Bosnien-Hercegovina och Kroatien. Istället för att se till de nya landsgränserna har TV-bolagen valt att snarare utgå från den kulturella, språkliga och ekonomiska samhörighet som fortfarande präglar regionen. Reporter: Tonchi Percan. Nattvarden som väckte religiös vredeNu i vår sommarserie om ikoniska bilder ska det handla om bilder som många år före Muhammedteckningarna retade upp religiösa och orsakade en våg av protester, demonstrationer och även bomb- och dödshot. Det var Elisabeth Ohlson Wallins utställning Ecce Homo som 1998 skakade om rejält i det kristna Sverige. 12 fotografier, inspirerade av bibelcitat, porträtterade Jesus i hbtq-miljöer. Här syns lärjungarna som transor, läderbögar och det är lackstövlar och höga klackar som gäller. Vi träffar fotografen och konstnären Elisabeth Ohlson Wallin, 17 år efter att utställningen hade premiär. Reporter: Marie-Caroline Biver. Länk till bilden: Elisabeth Ohlson Wallins hemsida.

18 Juli 201531min

Polisen körde på en cyklist som avled. Men när tidningarna ringde mörkades händelsen. Vi har berättat om liknande historier förut, då polisen tystat ned dramatiska händelser. Samtidigt lägger polisen allt mer tid på sociala medier, och där är det en positiv bild av polisen som målas upp. Mediebilden av Afrika har varit på tapeten. I sociala medier sprids alternativa bilder av kontinenten och samtidigt har svenska medier anklagats för obetänksamhet. Men hur rättvis är kritiken? Och så inleder vi vår sommarserie om ikoniska bilder med att berätta om Expressens legendariska löpsedelbild från 1976, som ingen kunnat bräcka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När polisen kontrollerar informationenPolisen körde på en cyklist, men väntade nästan ett dygn med att berätta om händelsen. När tidningarna ringde fick de veta att inget allvarligt hänt. Vi har tidigare kunnat berätta om ett utbrett missnöje på landets redaktioner när det gäller öppenheten hos polisen. Och om flera fall där polisen mörkat allvarliga händelser – som mord och polisingripanden där personer dött. Samtidigt lägger polisen allt mer tid på sociala medier. Där är bilden genomgående positiv, man kan läsa långa hjältehistorier och målande beskrivningar om hur polisen gång på gång gör ett strålande jobb. Vi har tittat närmare på hur polisen styr informationen om sig själv. Reporter: Frida Johanson.Tidigare reportage i Medierna:Får polisen låta bli att rapportera om dödsfall vid ingripande? (Dec 2014)Polisen dolde åter att man dödats av polis (Jun 2014)Polisen svek löften när radion tystnade (Feb 2012) Afrikabild utmanas och kritiserasSociala medier har den senaste tiden fyllts av alternativa bilder av Afrika. Det uttalade syftet är att motverka den eländesfokuserade mediebilden av kontinenten. Samtidigt har medier här i Sverige fått kritik för just sin Afrikabevakning. Enligt biståndsorganisationen We effect är svenska tidningar dåliga på att ge fotograferade privatpersoner söder om Sahara namn när det skrivs om bistånd och tidningarna anklagas för obetänksamhet och brist på respekt. Men frilansjournalisten Erik Esbjörnsson, stationerad i Nairobi och för många känd som Dagens Nyheters korrespondent, håller inte med. Reporter: Therese Rosenvinge. Ikonisk bild på kunglig kyssFörst ut i Mediernas sommarserie om ikoniska pressbilder är en bild av legendarisk kyss. Den 20 juni 1976 sattes ett svenskt tidningsrekord som står sig än idag. Varken förr eller senare har en svensk tidning sålt nära en miljon exemplar, som Expressen gjorde dagen efter kungen och drottningens bröllop. Anledningen var en unik bild på förstasidan. Den första kungliga kyssen i svensk historia som fångats av en pressfotograf. Reporter: Marie-Caroline Biver.

11 Juli 201531min

Det har rapporterats om ödesdag, på ödesdag, på ödesdag för Grekland. Trots att experter tonar ner betydelsen av enskilda turer. Det grekiska dramat har satt journalisternas pedagogiska förmåga ordentligt på prov. Vi frågar oss hur man gör för att göra en till synes obegriplig verklighet begriplig och hur de svenska medierna lyckats med uppgiften. Veckans stora tv-nyhet var köpet av OS-rättigheterna. Vad betyder det att en ny aktör kliver in och varför är det så dyrt? Och så om den klassiska, men omstridda, journalistiska metoden att wallraffa. Var går de etiska gränserna när metoden flyttat till nätet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hög dramafaktor i bevakning av grekkrisenVeckans grekiska drama har satt journalisternas pedagogiska förmåga ordentligt på prov. Vändorna har varit många, krångliga och byråkratiska och till och med de mest erfarna journalisterna har i veckan beskrivit läget som förvirrat och svårförståeligt. Ny information, om nya vändor och utspel kommer hela tiden. Hur kan man som nyhetsredaktion göra den här verkligheten, som lätt kan framstå som obegriplig, begriplig? Vi har tittat närmre på det svåra uppdraget att förklara Grekland och på hur de svenska redaktionerna lyckats med uppgiften. Reporter: Karin Hållsten Ny aktör tar över OSEn stor mediesnackis vid sidan av det officiella Almedals-programmet har varit det svindyra köpet av OS-rättigheterna, där en ny stark aktör nu klivit in. Vi stämde träff med en tv-chef och en tv-analytiker för att fråga hur de ser på veckans stora tv-nyhet och för att reda ut varför sporträttigheter är värda så oerhört mycket pengar. Reporter: Lars Truedson Gammal grävmetod på nytt sättIdag behöver du som journalist kanske inte fysiskt lura dig in på ett hemligt möte för att få information om en dold verksamhet – det kan räcka med att lyckas nästla dig in i rätt Facebookgrupp. Senast nu förra helgen till exempel, hade Aftonbladet en granskning som gjordes just med hjälp av fejkade Facebook-konton om hur IS rekryterar genom det sociala forumet. Sätten att wallraffa på har utan tvekan blivit fler och enklare än under förra seklet då den tyske journalisten Günter Wallraff gav metoden dess namn. Men påverkas etiken när wallraffandet flyttar ut på nätet? Finns det en risk att metoden – allt eftersom den blir enklare och snabbare – också används mer oreflekterat? Och vad får det i så fall för konsekvenser? Reporter: Therese Rosenvinge

4 Juli 201531min

Det har gått två veckor sedan polisen hittade 17-åriga Lisa Holm död. Den fruktansvärda händelsen har engagerat enormt och mediebevakningen har varit massiv. Men hur har medierna skött sig? I sociala medier har journalisthat och raseri mot påstådda etiska övertramp haglat och vi har tittat närmre på kritiken mot arbetsmetoderna. Samtidigt har spekulationer om en enskild person rasat ohämmat i just de sociala medierna, berättar vår krönikör Jack Werner. En buffelbone och mozzarellatillverkare hängdes ut som fuskare och har i veckor kämpat för sin upprättelse. Hur tillmötesgående bör medier vara när det gäller att rätta fel och be om ursäkt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Djup åsiktsklyfta om mediers arbetsmetoder i mordfallDet har gått två veckor sedan polisen hittade 17-åriga Lisa Holm död. Två bröder sitter häktade misstänkta för mord. Den fruktansvärda händelsen har berört och engagerat enormt och mediebevakningen har varit massiv.Nu när journalisterna packat ihop och lämnat Blomberg har en intensiv debatt tagit fart om ifall journalisterna med sina arbetsmetoder begått etiska övertramp. Kriminaljournalistiken är ju ett område som av naturliga skäl är omgärdat av särskilt många etiska överväganden. Och debatten om Lisa Holm-fallet har blottat en djup klyfta mellan medier och många andra i synen på hur journalister jobbar. Reporter: Karin Hållsten Jack Werner om etik på nätet: ” En lucka i allmänbildningen”Samtidigt som tonläget varit mycket högt om etiken i journalisternas arbetsmetoder finns också en annan viktig diskussion att ta, tycker vår sociala medier-krönikör Jack Werner. Nämligen den om hur betydligt mycket värre det varit på nätet, där spekulationerna om skyldiga gärningsmän rasat ohämmat. En buffelbondes kamp för upprättelseSällan blir granskande journalistik så konkret som i genren konsumentjournalistik. Här synas varor och tjänster i sömmarna ner på molekylnivå. Det som inte håller måttet sågas skoningslöst. Här kastas varor i papperskorgar och oseriösa byggare överrumplas av TV-team. I bästa fall kan den här journalistiken leda till att fuskare avslöjas och att oärliga aktörer blir färre. Men i värsta fall, om det blir fel, kan en publicering få katastrofala följder och leda till att en enskild företagares livsverk raseras.För ett par veckor sedan anklagade den ansedda konsumenttidningen Råd & Rön en mozzarellatillverkare för att fuska med ingredienserna i sin ost. En anklagelse som i värsta fall skulle kunna fälla hela verksamheten. Tidningen har nu backat och bett om ursäkt. Men konflikten kvarstår om i fall ursäkten och tidningens åtgärder för att ge upprättelse åt bonden varit tillräckliga. Reporter: Therese Rosenvinge

27 Juni 201531min

Medierna special: Sveriges Radio 90 årGrattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på midsommarlyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. I en återutsändning från februari utlovar vi radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan, piratradio, Ekots frigörelse från makten och den första lyssnarstormen. Och så får du höra Sveriges Radios vd Cilla Benkö om framtidens utmaningar. Medverkar i programmet gör bland andra radiohistorikern Göran Elgemyr, Sveriges radioprofilen Kersti Adams-Ray, Erik Haag, Radioprofessor Bengt Bok, Sveriges Radios VD Cilla Benkö och skjutjärnsjournalisten Åke Ortmark. OBS: På grund av gudstjänst är det ingen sändning av Medierna på lördagsförmiddagen. Denna sändning hörs bara på söndagsnatten kl 01.02 och på måndagskvällen kl 19.03. Reportrar är Martin Wicklin och Tove Palén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Juni 201530min

Stampen lanserar ny affärsajt sponsrad av aktörer inom näringslivet, ett stort telekombolag betalar Aftonbladets USA-korre och stjärnreporter visar upp sponsorns bil i Svd:s nya webb-tv-satsning. Håller gränsen mellan reklam och journalistik helt på att luckras upp när medier jagar nya intäkter? Antalet kommunikatörer i Sveriges kommuner växer enligt en ny undersökning. Men vad händer med journalistiken då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya reklamsamarbeten sätter gamla gränser på provMediebolagen vill säkra sin överlevnad och är på ständig jakt efter intäkter som inte sinar. Men det är svårt. Och den pressade affärssituationen har banat väg för nya typer av partnerskap, annonssamarbeten och reklam, där gränserna till journalistiken blir allt luddigare. De senaste veckorna har vi sett ett antal olika exempel på det här och vi ska idag ägna en stor del av programmet åt de här flyttade, och ibland helt uppluckrade, gränserna mellan journalistiken och reklamen. I branschen används ord som ”native advertising” och ”branded content” för den här typen av nya annonssätt. Men det handlar alltså om sponsrat innehåll och textreklam, som lånar journalistikens utseende och berättarstil. Frågan är om medierna här spelar ett spel där trovärdigheten är insatsen som riskerar att gå förlorad. Hur högt kan medierna spela utan att på längre sikt bränna det journalistiska oberoendet och läsarnas förtroende? Aftonbladets reklamredaktion har nyligen inlett ett sponsringsavtal med ett stort telecombolag. Svenska Dagbladet med sin nya webb-tv-serie har tagit ytterligare ett stort kliv och helt tagit bort den tidigare heliga uppdelningen mellan reklamen och redaktionen. För i det här samarbetet tar tidningens stjärnreporter Carolina Neurath själv plats i annonsörens bil och kör runt i den medan hon intervjuar. Gemensamt för de mediebolag som gör den här typen av sponsrat innehåll, är att alla framhåller att det finns en tydlighet om vilket material som är reklam och vilket som är vanliga artiklar. Och att publiken inte har reagerat negativt. Men hos Reklamombudsmannen finns en delvis annan bild. Medierna märker inte alltid reklam i den utsträckning som krävs och Reklamombudsmannen, som är näringslivets självreglerande organ för reklam, kallar utvecklingen för ”olycklig”. Reportrar här är Therese Rosenvinge, Arvid Hallberg och Jonna Westin. Vad händer med journalistiken när fler blir kommunikatörer? I dag finns dubbelt så många kommunikatörer i Sveriges kommuner och landsting som för 10 år sedan. Det här visar en undersökning som vi på Medierna har gjort tillsammans med tidningen Dagens Samhälle. Siffrorna över antalet verksamma journalister i dagspressen är osäkra, men de blir lägre, och sannolikt är kommunkommunikatörerna nu fler. Kommunerna satsar överlag allt mer på att berätta sina historier i sina egna kanaler. Men frågan är vad som händer med journalistiken när styrkeförhållandena ändras på det här påtagliga sättet. Reporter: Tonchi Percan

13 Juni 201534min