DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden

En ny känsloladdad tidningsfajt har blossat upp. Gatutidningarnas monopol utmanas av nya aktörer och det här väcker starka reaktioner. Journalister vill varken bo eller jobba i Rinkeby. Men hur ser det ut på SVT:s egna redaktioner? Och drygt ett halvår efter ubåtsjakten nu får mediebevakningen hård kritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gatutidningsmarknad i förändringVarje dag krigar kvällstidningarna om att sälja flest lösnummer. Ett intensivt gratistidningskrig har passerat i Stockholm. Sedan en tid finns nu ytterligare en tidningsfajt på den svenska mediemarknaden. Det handlar om gatutidningarna – där Faktum och Situation Stockholm tidigare haft ett slags monopol i sina respektive städer – men där det nu råder konkurrens. Och till skillnad från de andra tydliga konkurrenssituationerna på mediemarknaden, så skär den här fajten rätt in i den mycket laddade politiska frågan om tiggeri och EU-migranter. Reporter: Arvid Hallberg. Journalister undviker förort och glesbygdI veckan bekräftades det som många anat när det gäller oss journalister. Tätast bor vi på Södermalm i Stockholm. Vi tenderar överlag att bo i medelklassiga områden i större städer, medan invandrartäta förorter och glesbygdskommuner undviks. Precis som när journalistkårens partisympatier kartläggs är det här en fråga som engagerar – förstås för att det kan antas riskera att påverka innehållet. Och bostadskartläggningen, som gjorts av Institutet för Mediestudier, fick i veckan stort utrymme. Framför allt SVT har kört många inslag. Men SVT självt är också i allra högsta grad en del av den här strukturella snedfördelningen. Reporter: Therese Rosenvinge, själv boende i Hägersten i Stockholm. Ubåtsrapportering kritiseras för brister i källkontrollFormuleringen, ”journalister jagar i flock”, hörs ganska ofta. Ibland för att kritisera ett massivt drev, ibland för att helt enkelt sätta fingret hur många medier kan vara pådrivande för en tydlig tes i en viss fråga. Ubåtar är just ett sådant ämne. På 80-talet jagade "alla" journalister ubåtar, för att sen försöka slå hål på bevismaterialet. Och nu har vi den underliga situationen att, åtminstone vissa medier, försöker bevisa att kränkningar som Försvarsmakten avfärdat verkligen har inträffat. Nya artiklar om misstänkta ubåtar publiceras fortfarande med jämna mellanrum. Och det spända säkerhetspolitiska läget i Europa gör att frågan fortsätter att vara aktuell.Men vem kan man lita på här egentligen? Och hur har medierna klarat av sin källkritik? Vår reporter Jonna Westin har i veckan undersökt mediernas ubåtsrapportering.

6 Juni 201534min

Fotbolls-VM i Kanada närmar sig. Men varför satsar svensk TV så lite jämfört med vid VM i Brasilien förra året? Sabbar public service för de kommersiella medierna? Det är en fråga som väcker starka känslor i Mediesverige och i veckan offentliggjordes en preliminär rapport från Myndigheten för radio och TV. Dagbladet och Folket har båda fått kasta in handduken i år. Vi blickar in i framtiden och undrar vilken som kan bli nästa tidning att falla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tunn TV-satsning på fotbolls-VMPå de flesta områden sätter publicister och journalister en ära i att ge publiken en allsidig bevakning. Redaktören ska göra en självständig bedömning av vad som är relevant och intressant utan överdriven ängslighet över klick och tittarsiffror.Men när det kommer till sportjournalistiken får antaganden om intresset hos publiken i hög grad styra bevakningen. Och nu när fotbolls-VM i Kanada snart drar igång märks det tydligt. Trots att landslaget är rankat topp fem i världen och att pratet i TV-sofforna om Sveriges medaljchanser nu är på allvar, väljer svensk TV att satsa betydligt mindre än vid VM i Rio förra året. Trots att Sverige inte ens var med då. Varför fortsätter sportjournalistiken att vara såhär skev? Och hur motiverar kanalerna själv den tunna satsningen? Reportrar: Laila Lorion och Jonna Westin. Public service-utredning delar branschenI veckan valde Myndigheten för radio och TV att offentliggöra sin preliminära slutsats om hur public service påverkar mediemarknaden. Grundfrågan är om public service med sina trygga, statligt beslutade, licenspengar påverkar marknaden på ett sådant sätt så att det blir skadligt för resten av mediemarknaden. Så länge public service bara höll sig till att göra sändningar för våra radio- och tv-apparater var den här frågan mindre laddad – men nu när alla finns och konkurrerar på samma nät, har den här frågan utvecklats till en het strid i Mediesverige. Och eftersom tanken är att Myndigheten för radio TV:s utredning ska fungera som underlag för politikerna väntar förstås hela branschen spänt på slutsatserna. Reporter: Therese Rosenvinge. Vilken tidning dör nästa gång?Dagstidningarna är hårt pressade och redan i år har två tidningar fått kasta in handduken. Dagbladet i Sundsvall lade ner i vintras och Folket i Eskilstuna, ger ut sitt sista nummer den 13 juni. Det finns en rad faktorer som påverkar hur prognosen ser ut för olika tidningar. Genom att studera upplagor, bokslut och ägarstrukturer i kombination så kan man skaffa sig en uppfattning om vilka tidningar som ligger i riskzonen för att falla. Vi besöker den utmanade, men ändå optimistiska, tidningen Östra Smålands redaktion i Kalmar. Reporter: Malin Ekman.

30 Maj 201534min

Slarvig lokaljournalistik, slarvig polis och en slarvig citeringskultur förvandlade en idyllisk campinganläggning i Hälsingland till ett brottsnäste med miljonomsättning. Men nyheten var inte sann och snart fick medierna backa. Om Facebook som är på offensiven och vill ta greppet om dina medievanor. Vi frågar om Facebooks senaste lansering ska ses som ett hot eller en möjlighet för mediebolagen? Och så om konsten att kunna erkänna sina journalistiska dikeskörningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Osann nyhetsstorm om tiggares miljonerEn av veckans mer omtalade publiceringar handlade om ett ”organiserat tiggarläger” i Hälsingland med "miljonomsättning". Det började med en artikel i lokaltidningen, men nyheten spred sig snabbt uppåt i det ekosystem som det myllrande medielandskapet i dag utgör. I det här ekosystemet går det snabbt och en sådan här nyhet, som skär rakt in i en pågående kontroversiell politisk debatt om tiggeri, blir då brännhet. Men nyheten var inte sann och inom ett dygn hade de stora medierna dementerat, ändrat eller avpublicerat uppgifterna. Mediernas reporter Jonna Westin tog tåget till Hälsingland för att besöka den idylliska campinganläggning som allt det här handlade om och för att träffa huvudpersonerna där. Jack Werner: ”Journalistiken behöver fuck up­nights” Mediernas sociala medier-krönikör Jack Werner fördjupar sig i konsten att misslyckas och vad vi kan lära av det. För fel det har vi alla haft någon gång och fel har vi alla någon gång gjort. Och kanske, spår Jack Werner, kan de här erfarenheterna lära oss journalister mer om journalistik än tusen timmar i skolbänken? Växande oro för hungrig nätjätteKanske var det årets största och mest omvälvande medienyhet när Facebook häromveckan lanserade sin nya tjänst ”Instant Articles”. Facebook är med sina 1,4 miljarder användare större än någon annan organisation eller sammanslutning i världen och det är en jätte som alla, som idag vill tjäna pengar på sin journalistik, måste förhålla sig till. Med Facebooks nya tjänst kan mediebolag nu publicera sitt innehåll direkt på Facebook, istället för som tidigare länka till innehåll på den egna plattformen. Facebook lockar med en snabb interaktiv läsupplevelse och lovar dessutom att medieföretagen får behålla annonspengarna. Samtidigt råder det ingen tvekan om Facebooks ambition: att stärka sin position som nyhetskälla och ytterligare koppla grepp om våra medievanor. Ska det här ses som ett hot eller en möjlighet för mediebolagen? Vad händer när allt mer värdefull och eftertraktad data om läsarna släpps till Facebook och har de svenska mediebolagen överhuvudtaget någon chans att välja här? Reporter: Therese Rosenvinge

23 Maj 201534min

Om partipressens uppgång och fall. Vi följer tidningen Folket i graven och räknar nollorna som gjorde Centerpartiet till världens rikaste parti. Om hur arbetarrörelsen startade tidningar för att erövra en plats i det offentliga samtalet - om hur drömmen uppfylldes med råge men tidningarna då var onödiga och otidsenliga. En saga om hur politisk vilja inte kan besegra tidningsekonomiska realiteter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är partipressen i princip död och partierna har lämnat ägandet av dagstidningar. Somliga med miljardvinster. Andra med miljonförluster. Dagens program ska vi ägna helt åt en de av den här tidningshistorien, nämligen åt framförallt arbetarrörelsens tidningar som senare kom att bli A-pressen och ett riktigt sorgebarn. Det här är en historia som slutar sorgligt för de inblandade trots att allt var så vackert i början. Då för hundra år sen. Det är en historia som står i bjärt kontrast till A-barnet Centertidningar vars försäljning 2005 gjorde centerpartiet till världens rikaste parti. När dagspressen växte fram en gång i tiden så var ju de flesta tidningarna uttalat politiska. Partipressen dominerade fram till 1960-talet Sveriges medielandskap. Tidningarna var centerpartistiska eller socialdemokratiska, liberala, konservativa och kommunistiska och de var det inte bara på ledarsidan utan även i nyhetsvärderingen. De liberala och konservativa tidningarna skapades ofta av en lokal entreprenör i en enskild stad. Arbetarrörelsen och bonderörelsen startade istället föreningsägda tidningar med stora spridningsområden. Det skapade en uppförsbacke redan från början. De liberala och konservativa tidningarna blev störst på de sammanhållna, rika annonsmarknaderna i städerna. A-presstidningarna och de föreningsägda centerpartistiska småtidningarna blev ständiga tvåor på bollen. Men centern gjorde i mitten av 1900-talet ett drag som skaffade dem en grupp välskötta, rika förstatidningar på orter kring huvudstaden: de köpte ett knappt dussin tidningar utan politisk anknytning av entreprenören Armas Morby och gjorde dem till centertidningar. Så kom då 2000-talet och digitaliseringens omstrukturering av tidningsmarknaden. Centern sålde precis i rätt tid och blev ett stenrikt parti. Köparen Stampen, däremot, höll på att gå under av lånen man tagit för köpet. I veckan kom det senaste draget: Svenska dagbladet, som haft gemensamt med a-presstidningarna, ska slås samman med ett gäng tidningar med bakgrund från många olika partier. Nu betyder inte partifärg längre något - bara överlevnad under hotet från förändrade läsarvanor och förlorade annonsintäkter. Ett program av Tove Palén. Programledare Martin Wicklin. Reporter också Jonna Westin. Producent Lasse Truedson.

16 Maj 201534min

Ekobrottsmyndigheten utreder en aktiebloggare för att ha gett falska aktietips i syfte att själv tjäna pengar. Gränserna för vem som gör ekonomijournalistik har blivit allt suddigare och vi granskar hur redaktionerna i det här läget klarar av att hålla på etiken. Nya metoder utmanar den traditionella slumpmässiga opinionsunderökningen och hela undersökningsbranschen genomgår nu stora förändringar. Hos medier har det här lett till djup splittring om vilken metod som går att lita på och frågan är om det ens går att avgöra. Och så undrar vi om journalistik kan vara både oberoende och sponsrad på samma gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya aktörer utmanar ekonomijournalistikens oberoende Världsekonomin är i fokus just nu. Aktiebörsen stiger, stora summor står på spel och många småsparare lockas av snabba klipp. I ett sådant här läge är det kanske ännu viktigare än någonsin att det finns en oberoende ekonomisk rapportering. För att säkerställa att ekonomijournalisterna står för det har de allra flesta traditionella redaktioner tydliga etiska regler. Men det är inte längre bara ekonomijournalister som försöker få oss att förstå vad som händer och hur vi bäst ska placera våra aktier. Sociala medier har öppnat upp för ett växande universum med populära aktiebloggar, börspoddar och olika forum som alla ger de allra senaste aktietipsen. Och på en del ekonomiredaktioner finns också fristående skribenter som själva kan äga ett fondbolag, men som återkommande på redaktionell plats ger läsarna insiderkrönikor och tekniska analyser. När gränserna för vem som gör ekonomijournalistik suddas ut, hur klarar redaktionerna då av att hålla på de etiska principerna? Och vad får den här utvecklingen för konsekvenser för läsarna? Reporter: Jonna Westin. Medierna djupt oeniga om opinionsundersökningar Kring mitten av förra seklet revolutionerade opinionsundersökningen inte bara samhällsdebatten, utan också journalistiken. Plötsligt var det möjligt att berätta vad medborgarna tyckte i olika frågor och opinionsundersökningen blev ett viktigt verktyg för att beskriva verkligheten. Med tiden blev detta inte bara ett verktyg för medier och forskare – utan också för den som vill skapa opinion. Men de tekniska förutsättningarna har förändrats och de traditionella metoderna för att mäta åsikter via telefonsamtal till slummässigt utvalda personer har försvårats – allt färre vill vara med och svara. Samtidigt har nya internetbaserade metoder växt fram – metoder som släppt slumpmässigheten i urvalet. Och just nu råder total oenighet bland medier om vad som är en bra opinionsundersökning. Diskussionen är intensivare än på länge och redaktionernas riktlinjer för vilka undersökningar som kan användas skiljer sig diametralt. Reporter: Therese Rosenvinge Uppluckrad journalistroll i nytt medielandskap Förra veckan berättade vi om de nya redaktionerna som återfinns på företag och institutioner. Redaktioner som publicerar inslag och texter med ibland fler lyssnare och läsare än traditionella mediekanaler. Det är en utveckling som utmanar journalistrollen. Länge var det självklart för både mediekonsumenter och journalister var gränserna gick. Nu är det inte det längre. Så vilka krav kan och bör man ställa på journalister som rör sig i ett nytt medielandskap? Kan journalistik vara både oberoende och sponsrad samtidigt? Och bryr sig egentligen mediekonsumenterna om vem som finansierar ett inslag eller en film? Reporter: Tonchi Percan.

9 Maj 201534min

Veckans stora journalistdebatt har varit Göran Lambertz bok om fallet Thomas Quick. Vi diskuterar journalistikens roll i härvan. Robotjournalistiken firar nya triumfer. Hundratusentals matchreferat skrivs nu inget vidrörd av mänsklig hjärna. Och så om mediers fascination för Hitler och andra världskriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vilket är mediernas ansvar för Quickhärvan?Fallet Thomas Quick fortsätter att rasa vidare. Det har även denna vecka varit veckans stora mediediskussion. I snart 20 år frågan upptagit mediers intresse. Den här gången utlöstes diskussionen av Göran Lambertz bok QUICKOLOGI. Budskapet är att Sverige gått på en blåsning och att Thomas Quick mycket väl kan vara skyldig till morden han en gång dömdes för – att det inte alls är en rättsskandal. Ett särskilt kapitel ägnas åt mediekritik. Lambertz kritiserar att journalistkollektivet valt sida. Men det intressanta här är att samma kritik har riktats mot medier tidigare i den här historien. Att vi som journalistkollektiv lydigt lyssnade till rättssystemet – men då när man dömde Quick.Om Fallet Thomas Quick är en rättsskandal – vilket är då journalisternas ansvar, kan man fråga sig. Som Nils Funcke konstaterat så ska den statliga kommitté som granskar Quickhärvan INTE granska mediernas inblandning. Det blir upp till medier själva att dryfta bristerna i mediebevakningen av det här fallet. Martin Wicklin bjöd in författaren och journalisten Björn Häger till studion. Han är ordförande i Publicistklubben. Flitiga robotar gör journalistiskt vardagsslitVarje år spelas det sådär 350 000 fotbollsmatcher i det svenska seriesystemet. Och nu ska varenda en få ett litet matchreferat. Men hur underbart det än är att vara journalist, så skulle det inte vara möjligt att få så många reportrar på plats att allt från 12-åringar till allsvenskan bevakas. Men en robot tröttnar inte.Lasse Truedson har träffat två pionjärer inom svensk "robotjournalistik" om låter datorprogram skapa brukstexter i mängder - utan att vidröras av mänsklig hand. Trots att det gått 70 år - andra världskriget ständigt i mediefokusNästa vecka är det 70 år sen som andra världskriget tog slut. 

Och även om tidsavståndet ökar så minskar inte intresset för ett av dem kanske mest brutala krigen i världshistorien. Tvärtom, om man ser till alla populärkulturella referenser och hur mycket det faktiskt skrivs om just andra världskriget och Tysklands diktator Hitler i svensk media de senaste åren.

Hur kommer det sig att man fortsätter att återkomma till det här kriget? Vad är det med Hitler och andra världskriget som fascinerar så? Vår reporter Jonna Westin började med att bege sig till en av de mest välsorterade tidskriftsbutikerna i Stockholm.

2 Maj 201534min

Expressens diktatorsintervju har väckt känslor. Vi diskuterar hur bra tidningen hanterat de uppenbara fallgroparna. Larm efter larm publiceras om att vissa smärtstillande preparat ökar men den självklara förklaringen till varför utelämnas ofta. Och så gör vi ett nedslag i det nya medielandskapet där alla företag vill ha redaktioner. Vare sig de säljer hamburgare, försäkringar eller annonser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyckades Expressen undvika att bli diktatorns megafon? Under pågående internationella konflikter får vi här i Sverige ofta läsa intervjuer med de som drabbas av den, exempelvis flyktingar som beskriver sin verklighet av det som pågår. Men det är sällan, av olika skäl, som journalister intervjuar den andra parten, de ansvariga för blodet, makthavarna.Förra veckan publicerade tidningen Expressen en intervju med Syriens president Bashar al Assad. Han är en diktator i krigets Syrien som under andra omständigheter säkert skulle ha dömts för grova krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter.Den här intervjun har fått uppmärksamhet världen över, och flera svenska medier har särskilt vinklat på huvudnyheten om Assads påstående om att de ”farligaste IS-ledarna är skandinaver”.I det journalistiska uppdraget ingår att också intervjua diktatorer. Men hur gör man det utan att för den skull bli en megafon för en sannolik propagandaapparat och – hur lyckades Expressen med att undvika alla fallgropar?Reporter är Jonna Westin.Alarmistisk läkemedelsrapportering utelämnade logisk förklaringLäkemedel och hur vi använder dem är en vanlig nyhet men det är ingen enkel sak att rapportera om och ännu svårare blir det när det är siffror inblandade. Det finns många fallgropar att ramla i. Ett exempel på det handlar om att de allra starkaste smärtstillande preparaten och larmen om att användningen av dessa skulle ha ökat dramatiskt. En bild vi sett i artiklar och TV-reportage ett antal gånger det senaste året. Nu senast i en granskning av SVT Västmanland som sänts i veckan. Karin Hållsten har tittat på inslagen.Alla vill ha redaktioner - men är alla därmed publicister?De nya redaktionerna - de finns inte i medieföretag. I dag har allt fler företag och institutioner tagit till sig mediers arbetssätt och bildar sina egna redaktioner som arbetar i egna kanaler. De stora företagen kan på sina sajter och i sociala medier ha lika stor publik som vissa medieföretag. Traditionellt har skillnaden mellan en informationsavdelning på ett företag och en redaktion varit självklar. Den ena jobbar i publikens eller kanske till och med medborgarnas intresse. Den andra ska främja företages intresen. Men i vårt nya medielandskap börjar många roller att suddas ut. Tonchi Percan har gett sig ut på jakt för att se om även den här gränsen håller på att förändras i praktiken.

25 Apr 201534min

Men kan journalistiken vara opartisk mellan kunskap och kvacksalveri? Vi visar hur journalistikens debattformat skapar falsk balans med SVT:s debatt om barnvaccin som aktuellt exempel. Striden om digitalradion fortsätter. I veckan sågades planerna av Riksrevisionen och vi undrar om det var dödsstöten för de kvartsekellånga turerna. Och så är socialamedierkrönikören Jack Werner på journalistkonferens i Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Falsk debattbalans om vaccinVi journalister tycker ju ofta att vi gjort vår hemläxa när båda sidor har kommit till tals. Men kan man vara opartisk mellan kunskap och kvacksalveri? Mellan fejk och fakta? Här talas det ofta om så kallad falsk balans, där journalistiken rör sig i förnuftets utmarker och riskerar att förvilla snarare än att försöka förklara. SVT-debatt har i dagarna fått kritik efter att man låtit vaccinmotståndare och vaccinförespråkare göra upp i studion. Det blev en debatt om en fråga där vetenskapen i själva verket är överens om fakta. Mediernas reporter Mattias Pleijel har undersökt vad som händer när fakta ställs mot vidskeplighet i en skenbart objektiv debatt. Digitalradion hårt pressad från flera hållStriden om digitalradion fortsätter och fortsätter. I veckan har planerna fått i stenhård kritik av Riksrevisionen och den utredning om hur DAB skulle kunna införas har fått både hiss och diss av remissinstanserna – bland annat ett tungt slag i form av hård kritik från Post- och telestyrelsen. Den senaste tiden har alltså flera tunga instanser kritiserat planerna på att stänga ned FM-nätet till förmån för ett nytt system för digital radiodistribution. Och frågan är om det här är dödsstöten för de kvartsekellånga turerna om DAB. Reporter: Karin Hållsten. Krönika: De sociala mediernas kortspelMediernas krönikör Jack Verner är i veckan på journalistkonferens i Perugia, Italien. Där har han spanat på en framtid där vi inte skriver artiklar och gör inslag utan snarare skapar kort redo att delas ut för att bli vinnare i de sociala mediernas kortspel.

18 Apr 201534min