DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden

Prövningen av de yrkesetiska reglerna för journalister är sedan länge anklagad för att vara tandlös. Nu har den Yrkesetiska nämnden blivit än mer pressad, sedan stora redaktioner vägrat medverka vid enskilda prövningar. Läsning i mobilen växer så det knakar men stålarna hänger inte med och det pratas om att desktop är det nya print. SVT kritiseras än en gång för att gå utanför gränsen för public service kärnverksamhet och skapa skev konkurrens. Och så har vi undersökt mediernas ständiga svaghet för dödsfällor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Yrkesetik under press Bjudresor, gåvor, journalister som utnyttjar sin ställning för egen vinning, visar hänsynslöshet mot ovana intervjupersoner eller ljuger om sina motiv med en intervju. Det är exempel på vad som kan utgöra etiska övertramp i det journalistiska arbetet. Om du tycker att en journalist brustit mot någon av de yrkesetiska regler som finns så kan du anmäla det till Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd (YEN) för prövning. Tillskillnad från Pressombudsmannen och Granskningsnämnden, som ju bara prövar det som har publicerats, kan YEN pröva om etiska gränser överträtts när det journalistiska materialet samlats in. Men det här systemet – som finns till för att värna yrkesetiken – lever ett pressat liv. Nämnden har sedan länge kritiserats för att vara tandlös och nu på senare tid har den yrkesetiska prövningen undergrävts ytterligare efter att stora mediebolag inte velat befatta sig med nämnden. Vi gav oss i veckan in i den här mycket infekterade frågan. Vad händer med yrkesetiken om redaktioner nu börjar bojkotta det enda granskande organ som finns? Och vems är ansvaret att säkra en god journalistisk etik? Reportrar: Therese Rosenvinge och Mattias Pleijel. Läsningen flyttas till mobilen – men inte pengarnaBerättelsen om hur läsarna lämnat papperstidningen och flyttat till nätet, samtidigt som pengarna inte följt med, är något vi skildrat på många sätt genom åren. Men nu har vi nyhetskonsumenter dragit vidare igen. Nu är det läsning i mobilen som växer så det knakar – och åter är det problem med stålarna. På konferenserna skämtar mediecheferna om att "desktop är det nya print”, läsningen i dator sjunker och intäkterna hänger inte med. Är detta bara tillfälligt medan både medier och annonsköpare lär sig? Eller kommer vi återigen att få se en rejäl sänkning av mediernas intäkter? Reporter: Lasse Truedson. Hård kritik mot SVT-satsning i gränslandetSVT:s senaste satsning Edit som lanserades i onsdag mötte omedelbart hård kritik. Sajten riktar sig mot unga vuxna med populärkultur och samhällsfrågor. Där finns bloggar, texter, webb-tv och webbserier. Tanken är att besökarna ska kunna vara med och påverka vad som ska produceras på Edit och på så sätt nå ut till en bredare publik. Men frågan som debatten kretsar kring är huruvida SVT nu försöker konkurrera ut kommersiella aktörer genom den här sajten och om SVT tänjer för mycket på gränserna för vad public service ska göra. Reporter: Laila Lorion. Dödsfällorna som lurar överalltStockholm, skogen, barnvagnar, vägar, spindelmannendräkter, sängar, platsbitar, ditt hem, väggbrasan, babybjörn, fredagsmyset, barnpyjamasen, och snöskottning. Listan över möjliga dödsfällor i de svenska mediernas rubriker kan göras lång. Det kan vara lätt att få uppfattningen att allt är livsfarligt när man ögnar igenom tidningen. Reporter: Fredrik Af Trampe.

12 Apr 201534min

Dagspressen krisar men vd-lönerna i samma bransch ökar. Medierna har granskat hur vd-lönerna förhåller sig till rörelseresultat och omsättning hos de sex största tidningskoncernerna och deras storstadstidningar. Rekordmånga anmälningar har kommit in mot TV-programmet Skavlan efter SD-ledaren Jimmie Åkessons comeback i programmet. Vilka är det som rasar och ligger det något i kritiken? Vi besöker också Kuba där censuren föder kreativitet för aktivisterna som vill använda ordets makt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Höjda miljonlöner trots bransch i krisDagspressen beskrivs idag ofta som en bransch i kris och det talas högt om den utbredda tidningsdöden. Nu när annonsintäkterna minskar gäller det att dra ner på kostnaderna, och en direkt konsekvens av det är alla hundratals journalisttjänster som har försvunnit de senaste åren.
 Men på vd-sidan märks inte den här krisen på samma sätt som på redaktionsgolven. Vi på Medierna har granskat vd-lönerna hos dem som jobbar på de sex största mediekoncernerna i Sverige, under åren 2012-2013, och dessutom storstadstidningsbolagen som ingår i dem. Och vi kan nu visa att över hälften av de vd:arna som vi har granskat har fått ökade miljonlöner, trots att deras koncern eller tidningsbolag under de två åren har minskat i omsättning och försämrat sitt rörelseresultat. Hur går det ihop och vad säger vd:arna själva om sina löner? Reporter: Jonna Westin. Research: Niklas Svedberg.Läs alla siffror: Granskning av vd-löner 2012-2013 (pdf) Polariserad Skavlanstorm efter Åkesson-intervju Innan påskhelgen hade programmet anmälts över 650 gånger till Granskningsnämnden och över 3500 gånger till den norska motsvarigheten Kringkastningsrådet – vilket är norskt rekord. Det handlar förstås om Jimmie Åkessons comeback i Skavlan förra fredagen. Redan på förhand, när det stod klart att Åkesson skulle medverka, gick debattvågorna höga och SVT fick kritik för att ge plats åt Åkesson i ett mys-tv-program. Men den som hade väntat sig mys-tv fick något annat och i efterhand har två tydliga åsiktsläger framträtt – i de etablerade medierna har Skavlan fått positiv kritik för att ha ställt tuffa frågor samtidigt som SVT och NRK också har blivit fullkomligt bombarderade av tittarkritik om att Skavlan var för hård och att han pressat Åkesson på ett sätt som han inte skulle ha gjort om det gällt en annan partiledare. Vilka är det som rasar och ligger det något i deras kritik? Reportrar: Therese Rosenvinge och Laila Lorion. Utmanad internetcensur på Kuba Ständig tillgång till aktuell och obegränsad information är något som vi i västvärlden tar allt mer för givet. I de länder där staten kontrollerar alla lagliga kanaler är det snarare en daglig kamp. Men censuren föder också en hel del kreativitet. På Castros kommunistiska Kuba är informationsflödet hårt kontrollerat och tillgången till internet för många obefintlig. Samtidigt tar många illegalt del av utländska tv-serier, filmer och nyheter varje vecka. Frilansjournalisten Åsa Welander har varit på Kuba och träffat några av dem som leker katt och råtta med censuren.

4 Apr 201534min

SVT ställde i torsdags kväll in sändningen av en fransk dokumentär om odlad fisk, som enligt tablån skulle gått på söndag. Medierna berättar om turerna inför sändningen och om det norska PR-maskineri som drog igång när filmen dök upp i tablån. Ryska medier är under hård press. Vi har träffat en journalist från nedläggningshotade Novaja Gazeta, där sex journalister har mördats på tio år. Vem ska äga framtidens medier? Tungviktare diskuterar om det finns några drömägare för de pressade medierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dokumentär ställdes in efter granskning och norsk PR-offensivSVT:s Dokument utifrån jobbade in i det sista med att bearbeta en inköpt fransk dokumentär. I filmen, som handlar om fiskeindustrin i Norge och Vietnam, ges en ensidig och nattsvart bild av den norska laxindustrin. Fisken framställs som giftig och farlig att äta och kontroversiella uttalanden lämnas oemotsagda. När filmen dök upp i den svenska tablån fick det Norge att se rött och ett omfattande PR-maskineri drogs igång. I torsdags, efter att också vi börjat ställa frågor om filmens innehåll, så beslutade SVT att ställa in sändningen av dokumentären. Reporter: Therese Rosenvinge Hård press på rysk journalistik Klimatet för journalister i Ryssland hårdnar. I veckan blev det känt att en av de mest kända tidningarna, Novaja Gazeta, hotar att tystna. Novaja Gazeta var Anna Politkovskajas tidning, den orädda och till slut mördade skribenten som skildrade kriget i Tjetjenien på ett sätt som gav genklang i hela världen. Men hon är inte den enda som råkat illa ut. De senaste tio åren har sex av tidningens skribenter dödats. Miljardären Alexander Lebedev har stöttat tidningen, som han äger tillsammans med bland andra förre Sovjetledaren Michail Gorbatjov. Men nu är Lebedev inte längre miljardär – och med det försvann kraften att stödja Novaja Gazeta. Lars Truedson träffade Roman Anin – grävande journalist på Novaja Gazeta. Vilka är framtidens medieägare?Krisen i mediebranschen har inte bara förändrat tillvaron för journalister och mediekonsumenter – utan också för medieägarna. Familjer som ägt tidningar i generationer har tvingats sälja hela eller delar av sina företag. I börsbolagen tar den journalistiska verksamheten allt mindre plats. Så, vilka blir framtidens ägare och vad drivs de av? Malin Ekman har träffat två av Sveriges mest erfarna mediemakthavare – familjeföretagsägaren Jeanette Bonnier och pensionerade börsbolagstjänstemannen Gunnar Strömblad, för att söka svar på den frågan.

28 Mars 201534min

SvT presenterar en sju år gammal ökning av fattigpensionärerna som dagfärsk nyhet. Vad vill Sverigedemokraterna med mediesatsningarna? Jack Werner skriver dagbok. Och så om kremlologernas återkomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SvT fick gammal ökning av fattigpensionärer att bli som nyFör två veckor sen gjorde vi ett inslag om Ekots rapportering av visstidsanställningar. Ekot påstod att visstidsanställningarna blir fler, men egentligen hade den ökningen skett på 1990-talet och sedan dess legat och guppat upp och ned på ganska stabil nivå.I veckan dök en liknande statistiktolkning upp igen.

 Den här gången var det SvT som gav sken av en pågående trend, när det egentligen rörde sig om en specifik fördubbling som inträffade redan för sju år sen. 

Både i Rapport och Aktuellt berättades att antalet fattigpensionärer, det vill säga antal pensionärer i Sverige som lever under EU:s fattigdomsgräns, har ökat och att den ökar.

 Men man sade inte att antalet sedan fördubblingen för flera år sen har legat på ungefär samma nivå.Fattigpensionärer är, liksom visstidsanställningar, en politiskt laddad fråga med starka intresseorganisationer. En påstådd ökning eller minskning blir ett påstående som dröjer sig kvar i det offentliga samtalet och påverkar debatten och i slutändan möjligen också de politiska besluten. Hur kommer det sig att man använder statistik på det här sättet och varför fortsätter det här fenomenet att upprepa sig? Reporter är Jonna Westin. Jack Werner: Så fångar ni dagens vardag inför framtidens historiaHistoriska dagböcker från människor som levt och nedtecknat detaljer från sina liv är en rik källa till kunskap om den svunna tider och epoker. Ett exempel är Årstafruns berömda 1700-talsdagbok. Därför har också Nordiska museet uppmanat oss att skriva dagbok och lämna in för framtida generationer. Det här fick vår socialamedierkrönikör Jack Werner att fundera på vad som egentligen är vår tids motsvarighet till Årstafruns 1700-talsdagbok. Och han kommer med ett konkret förslag till Nordiska museet.Partipressen har dött - men Sverigedemokraterna startar den på nyttNär dagspressen växte fram en gång i tiden så var de flesta uttalat politiska tidningar. Partipressen dominerade fram till 1960 talet - sveriges medielandskap. Tidningarna var centerpartistiska eller socialdemokratiska, liberala, moderata och kommunistiska och dom var det inte bara på ledarsidan utan även i nyhetsvärderingen. Men där, i mitten av det förra seklet så började ett professionellt opartiskt journalistideal växa fram – där åsikterna förpassades in på kultursidor och ledarsidor och kolumner.Idag är partipressen i princip död och partierna har lämnat ägandet av dagstidningar. Med ett undantag. Sverigedemokraterna går åt motsatt håll och storsatsar på egna medier. Ett exempel är nyhetssajten Samtiden.Samtiden är en tidning som varit i blåsväder mer än en gång under sitt första år. Men vad är målet med dess tillkomst? Vi har försökt ta reda på vad som ligger bakom mediesatsningarna och varför konflikter och avhopp fortsätter att prägla dess framfart. Reporter Laila Lorion.Putins frånvaro ledde till kremlologernas återkomstPlötsligt stod han där med ett snett leende. I måndags. Ryssland president Vladimir Putin. Som om ingenting hade hänt.Under tio dagar hade hans frånvaro från offentligheten fått världens medier att undra. Var det en statskupp. Influensa? Cancer? Eller hemlig kärleksbaby?Rykten, spekulationer och gissningar som fick många av oss som upplevt sovjettiden att tänka på den gamla goda konsten ”kremlologi”.Sovjetunionens ledning ljög, dolde och var hemliga. Därför uppstod en hel kader av så kallade Kremlologer som tolkade minsta tecken.Kremlologi – var konsten att utifrån ett tunt underlag gissa sig till vad som pågick i de innersta politiska kretsarna i Sovjetunionens ledning i form av politiska beslut eller maktstrider. I vilken ordning stod politikerna på revolutionära bemärkelsedagar? Hur placerades stolarna, vem fanns på vilken bilder och vilka kläder hade de på sig.Och lite så har det varit under Putins frånvaro. Kremlologerna spekulerade och medier rapporterade rykten och gissningar. Men hur mycket bör journalister egentligen spekulera när man faktiskt inte vet?
 
Vår reporter Jonna Westin ringde upp Expressens utrikeskommentator Mats Larsson för att försöka förstå hysterin kring Putin.

21 Mars 201534min

Hur bevakar man ett mord när offret är ens kollega? Det dilemmat ställdes redaktionen på Västerbottens folkblad inför häromveckan. En tragisk - men ändå ganska vanlig - notis om en familjetragedi, kom plötsligt mycket nära de som skulle rapportera om händelsen. En rad journalistiska principer ställdes på sin spets när reportrarna själva blev en del av polisutredningen. Om böjda gurkor och hotade lakritspipor. Vi har botaniserat bland EU-myterna som medierna älskar att svälja. I veckan dök en ny förvirrande EU-historia upp i det svenska nyhetsflödet: Du som trott att Öland varit en ö får tänka om. Och så har vi begett oss till Japan där pressfriheten är hotad i spåren av Fukushima-katastrofen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Journalistmordet satte etiken på provHur bevakar man ett mord när offret är ens kollega? Det dilemmat ställdes redaktionen på Västerbottens folkblad inför häromveckan. En tragisk - men ändå ganska vanlig - notis om en familjetragedi, kom plötsligt mycket nära de som skulle rapportera om händelsen. En rad journalistiska principer ställdes på sin spets när reportrarna själva blev en del av polisutredningen. Och liksom i fallet med ihjälskjutne Asienkorrespondenten Nils Horner för ett år sedan, sätter mordet på Elin Falk ljuset på en svår konflikt mellan principen om källskydd och polisens jakt på mördaren. Medierna begav sig till Norrlands inland för att ta reda på mer om den här historien. Reporter: Mattias Pleijel Är Öland en ö eller inte?Böjda gurkor, ostkaka, julmust och lakritspipor. De här produkterna har alla hotats eller rent av förbjudits av EU – i alla fall har det kunnat framstå så i medierna. Men den som skrapar på ytan i de här historierna märker snabbt att verkligheten ofta är lite mer komplicerad och att det många gånger kanske rent av handlar om direkta myter av vad EU ägnar sig åt. Och i veckan dök en ny förvirrande EU-historia upp i det svenska nyhetsflödet: Du som trott att Öland varit en ö får tänka om, för nu säger EU att det inte är så. Det här var en nyhet som många hakade på i veckan. Den som läste vidare fick också veta att Öland nu ska bli av med EU-pengar på grund av det här. Mediernas reporter Therese Rosenvinge har i veckan rett ut nyheten om ön Öland och tagit reda på hur det kommer sig att myter om EU tycks kunna få fäste i medierna, gång på gång. Hotad pressfrihet i Fukushimas spårDen 11 mars var det årsdagen för kärnkraftskatastrofen i Japan. Runt 100.000 japaner lever fortfarande i temporära hem, många utan förhoppning om att någonsin få flytta tillbaka till hem förstörda av radioaktivitet. Men något som drabbats hårt av katastrofen är Japans pressfrihet. Jonatan Järbel åkte till Japan och träffade Jun Hori, journalisten som tröttnade på att bli kringskuren och tog saken i egna händer.

14 Mars 201534min

Tidsbegränsade anställningar blir vanligare påstår Ekot. Men nyheten ifrågasätts och vi har granskat siffrorna. Framtidens mediepolitik ska nu mejslas fram och en het fråga är konkurrensen mellan public service och dagspressen lokalt. Det blir debatt mellan Sveriges Radio och Mittmedia. Och så träffar vi Göteborgs-Postens chefredaktör Cecilia Krönlein med anledning av konflikten på ledarredaktionen och debatten om tidningens politiska färg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ifrågasatt visstidsökning i Ekot Tidsbegränsade anställningar är ju sedan länge en het stridsfråga på svensk arbetsmarknad. Här finns starka intressen med facken som kritiserar villkoren för de som är tidsbegränsat anställda och så näringslivet som å sin sida försvarar visstid och säger att det är en ingång till jobb. Frågan är dessutom politiskt högaktuell – eftersom regeringen, efter kritik från EU-kommissionen, nu ska se över lagen om allmän visstid som kom 2007. Om man i det här läget kan berätta att det finns siffror som visar att de tidsbegränsade anställningarna blir vanligare och ökar successivt – då är det förstås en tung nyhet. Men problemet är att statistiken, som Ekot grundar sig på när de säger att tidsbegränsade anställningar ökar, visar att andelen tidsbegränsade jobb egentligen legat ganska stabilt de senaste tio åren. Och kritiken mot Ekot har mot den här bakgrunden inte låtit vänta på sig. Reporter: Therese Rosenvinge Länk: SCB “Tidsbegränsade anställningar - en vanlig ingång till arbete” Avhopp från Göteborgs-Posten efter ledarbråk Det har stormat rejält kring ledarreaktionen på Göteborgs-Posten sedan det blev känt att Alice Teodorescu tar över som ny chef för ledarredaktionen där. Debattens vågor gick höga om vad det här skulle betyda för tidningens politiska hållning. Tidningen har en socialliberal profil, medan Teodorescu snarare är konservativ. Och knappt hade Alice Teodorescu hunnit börja på jobbet nu i veckan innan profilerade ledarskribenten Gert Gelotte hoppade av i protest. 

Hur är situationen på Göteborgsposten och hur ser chefredaktören Cecilia Krönlein på tidningens politiska färg?

 Reporter: Jonna Westin

. Mediedebatt: Public service vs dagspressen I veckan har mediebranschen frotterat sig på branschmässan MEG i Göteborg. På dagordningen stod bland annat dagspressens pressade situation. En vass fråga som återkom flera gånger var ifall public service, som Sveriges Radio och Sveriges Television, förvärrar läget för dagspressen genom att konkurrera ojuste med hjälp av licensmedel. Vi samlade Sveriges Radios VD Cilla Benkö och Mittmedias redaktionella chef AnnaKarin Lith för att battla om den saken. En politiskt högaktuell fråga är också vad staten kan göra för att stödja i sammanhanget. I Göteborg fanns också kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) som tog chansen att lansera en utredning om just detta.

7 Mars 201534min

Grattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på sportlovslyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. Vi utlovar radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan, piratradio, Ekots frigörelse från makten och första lyssnarstormen. Lyssna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medierna special: Sveriges Radio 90 årGrattis Sveriges Radio som fyller 90 år! Medierna bjuder på sportlovslyssning i ett hyllningsprogram till radiomediet. Vi utlovar radioguld och tar dig med på en ljudresa till radions barndom och framtid. Det blir Sven Jerring, Hassan, piratradio, Ekots frigörelse från makten och den första lyssnarstormen. Och så får du höra Sveriges Radios vd Cilla Benkö om framtidens utmaningar. Medverkar i programmet gör bland andra radiohistorikern Göran Elgemyr, Sveriges radioprofilen Kersti Adams-Ray, Erik Haag, Radioprofessor Bengt Bok, Sveriges Radios VD Cilla Benkö och skjutjärnsjournalisten Åke Ortmark. Reportrar är Martin Wicklin och Tove Palén.

28 Feb 201538min

Frågan om judarna själva har något ansvar för den växande antisemitismen har lett till skarp kritik mot Sveriges Radio och blev även en internationell nyhet. Hur kunde det blir så fel? Expressen anklagade utrikesminister Margot Wallström för att ha lagt sig platt för Ryssland. Men några belägg för att det var så det gick till går inte att hitta. I spåren av hot och terrorattentat i Europa stärks säkerheten på svenska mediehus. Men frågan är vad som då händer med öppenheten, källskyddet och oberoendet till polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Internationell kritik efter antisemitisk fråga Under en intervju med Isaac Bachman, Israels Sverigeambassadör, ställde Sveriges Radios nyhetsmagasin Studio Ett en fråga som har fått omvärlden att rasa. Frågan om ifall judarna själva har något ansvar för den växande antisemitismen blev också i sig en internationell nyhet. Vi har träffat producenten och programledaren och frågat hur det kunde gå såhär fel och hur det är möjligt att en sådan här fråga slinker igenom i ett av Sveriges Radios främsta flaggskepp. Reportrar: Erik Petersson och Martin Wicklin. Anklagelse mot UD utan täckning Den svenska säkerhetspolitiken är ett ämne som ständigt har varit på agendan den senaste tiden, och kanske då framför allt Sveriges förhållande till Ryssland, som har skärpts betydligt. I veckan publicerade Expressen en samtalsuppteckning mellan Utrikesdepartementet och Rysslands ambassadör inför en flygövning, och i löpsedeln och rubriken kunde man läsa att ”Wallström har gått med på Vladimir Putins krav”. 

Men vilka krav handlade det egentligen om? Och hade Utrikesdepartementet verkligen vikit sig för Ryssland? Det var det svårare att hitta belägg för i artikeln. Reporter: Jonna Westin. Slutnare redaktioner när säkerheten höjs Året har börjat svart när det gäller hotbilden mot journalister och mediehus i Europa. Efter dåden i Paris som sammanlagt krävde tolv dödsoffer, kom nu förra helgen också skjutningen mot yttrandefrihetsmötet i Köpenhamn. Här på hemmaplan har det också varit flera incidenter, till exempel greps nyligen nazister utanför Expressen med knivar i bilen. Mot den här bakgrunden diskuteras just nu vikten av fler konkreta säkerhetsspärrar ute på redaktioner och mediehus. Men att öka den fysiska säkerheten innebär en svår balansakt för mediehusen. Åtgärderna riskerar att hamna i konflikt med viktiga journalistiska värden om öppenhet, källskydd och oberoende. Reporter: Therese Rosenvinge

21 Feb 201534min