DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden

Sveriges största kvällstidning har demaskerat ett antal personer som under anonymitetens flagg näthatat på det kontroversiella nätforumet Flashback. Den säkra anonymitet som tidigare varit grundval för många diskussioner på nätet är nu rubbad och vi ställer frågan om det var värt det. Tidningen Metro fyller 20 år. Vi träffar Mr Metro och pratar framgång, framtid och misstag. Och så ska det handla om en grupp som forskare nu ser bli större nyhetsundvikarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flashbacks anonymitet offrad när hatare hängs utUnder det sena 1900-talet erbjöd Flashback och en del andra forum på internet möjligheten att skapa sin egen identitet kring ett nätnamn, ett nick. Den här anonymiteten blev en viktig del av internetkulturen, men kunde självklart också användas för att mobba och sprida hot och hat i mörkret. När frilanskollektivet Researchgruppen i höstas kom över Flashbacks databas så kom man också över möjligheten att koppla dessa användarnamn till verkliga fysiska personer. Och tillsammans med Sveriges största kvällstidning Aftonbladet har man nu publicerat ett antal av namnen. Att ett antal hatare nu får ta ansvar för sina rasistiska och hatiska vidrigheter är det kanske få som känner något större medlidande med. Men rädslan för att inte längre i säkerhet kunna prata om sina innersta hemligheter under skydd av anonymitet förändrar också livet för tusentals andra människor. Reporter Jonna Westin ställer frågan om det var värt det. Metro – en 20-åring med förlorat läsmonopol Den 13:e februari var det exakt 20 år sedan det första numret av tidningen Metro delades ut i Stockholms morgonrusning. Sedan dess har den svenska uppfinningen spridit sig över världen och i dag har tidningen omkring 18 miljoner läsare i över 20 länder. Ett av Metros kanske allra viktigaste avtryck genom åren är att tidningen lyckades nå helt nya grupper av läsare, grupper som tidigare aldrig läste en tidning eller tog del av nyheter. Vår reporter Therese Rosenvinge har i veckan träffat Metrolegenden Sakari Pitkänen för att prata om just det här. Men också om misstaget han ångrar, och om Metros chanser att kunna överleva i den nya, digitala, verkligheten. Nyhetsundvikare väljer egna flöden framför nyheter Det är enklare än någonsin att ta del av nyheter. Men mitt i hysterin av olika flöden och plattformar så finns det också personer som väljer att inte ta del av några nyheter alls. I forskarvärlden kallas dem för nyhetsundvikare och det är en grupp som nu ser ut att växa. Men vilka är nyhetsundvikarna och hur kommer det sig att de väljer bort konsumtion av traditionella nyheter? Reporter Laila Lorion.

14 Feb 201534min

Det rapporteras mycket om brott i Malmö, men när nya siffror visade att polisanmälningarna minskat fem år i rad skrevs nästan inget. Vi granskar mediebilden av Malmö. Och inte bara när det gäller Malmö, utan i journalistiken i stort, finns en diskussion om vilken verklighetsbild medierna egentligen förmedlar. Mindre konflikter och mer konstruktiva nyheter är nu en trend som sprider sig. Så om sponsrat innehåll som inte riktigt är journalistik, men heller inte ser ut som reklam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våldsamt Malmö i mediernaDet är få som har missat hur en man brutalt sköts till döds vid ett shoppingscentrum i Malmö förra helgen. Både lokala medier och riksmedier har rapporterat i flera dagar om mordet med löpsedlar och stora nyhetsuppslag. Det här mordet är ett i raden av alla de mord som de senaste åren uppmärksammats i Malmö – en stad som för bara något år sedan tvingades kalla in polisiär hjälp från andra delar av landet för att få stopp på den våg av våld som drabbade samhället. 

Men även om det finns problem med grov kriminalitet i Malmö finns också en annan bild av kriminaliteten. Förra veckan presenterades också statistik från Brå som visade att antalet brottsanmälningar i Malmö sjunker för femte året i rad och är nere på rekordnivå.

 Men den statistiken fick knappt någon uppmärksamhet alls i varken lokal eller riksmedia. Förutom en liten artikel i Sydsvenskan så var det så gott som tyst. Hur kommer det sig egentligen? Och vilket ansvar ligger hos medierna i skapandet av bilden av Malmö som gangsterstaden och ”Sveriges Chicago?”
 Reporter: Jonna Westin Konstruktiv nyhetstrend Skildrar journalistiken verkligheten på ett rättvisande sätt? Eller är vi allt för negativa och problemfokuserade? Det här är en frågeställning som kommit att engagera många redaktioner på sista tiden. Mindre fokus på konflikter och problem och fler goda exempel och framgångar i nyhetsrapporteringen är ett koncept som allt fler nu intresserar sig för. Kanske är det till och med så att vi står inför ett trendbrott när det gäller synen på vad som är bra nyheter och god journalistik. Therese Rosenvinge har följt diskussionen. Utsuddad annonsgräns Aftonbladet har i veckan fått hård kritik för sin nya reklamredaktion. En redaktion vars uppdrag är att skapa reklam – som dock ser ut och beter sig som journalistik. Men Aftonbladet är inte ensamma om en sådan här satsning, utan tvärtom är den här affärsmodellen på bred frammarsch i mediebranschen. Även Bonnier ska nu storsatsa på sådan här, så kallad ”native advertising”. Eftersom pengarna inte hängt med när journalistiken flyttat från papper till nätet måste nya modeller och annonssamarbeten fram och det här konceptet skänker branschen nytt hopp i det avseendet. Men här finns också verkliga etiska dilemman att ta hänsyn till. Reporter: Erik Peterson

7 Feb 201534min

Att manipulera med svarsalternativen i en undersökning kan vara ett effektivt sätt att manipulera mediebilden. I veckan svalde många medier ett sådant bete och gav okritiskt utrymme åt en undersökning som utgav sig för att visa att legala graffitiväggar ökar klottret. Vi möter SvT:s nya vd Hanna Stjärne. Vad har hon för ambitioner när det gäller att utveckla SvT? De lokala gratistidningarna har inte drabbats av tidningskrisen och nu hårdnar konkurrensen om läsare och tidningsannonsörer i Stockholms förorter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Manipulerad graffitibildSom man frågar får man svar, brukar det ju heta. Och manipulera med svarsalternativen i en undersökning hör till ett av det mer effektiva sätten för den som vill domptera mediebilden och få just sin fråga uppmärksammad och helst också vinklad på bästa sätt. För att försäkra sig om att svaren ska bli som du vill kan man laborera med olika modeller. Men frågan är om inte organisationen Tryggare Sverige slagit något slags rekord i manipulering av svarsalternativen när man helt enkelt plockade bort möjligheten att svara på ena hållet av skalan. Det handlar om målning med sprayburkar på väggar och här är konflikten så hård att man inte ens kan enas om orden. Den enes graffiti är som bekant den andres klotter. Flera medier svalde betet och rapporterade i veckan om undersökningen som skulle visa att kommunala graffitiväggar riskerar att öka olagligt klotter. Reporter: Mattias Pleijel. Medierna möter SvT:s nya vd Hanna StjärneFörra veckan tillträdde Hanna Stjärne sin nya tjänst som chef för Sveriges Television. Med andra ord är det nu hon ska ta sig an vad som nog kan kallas Sveriges viktigaste mediejobb, med makt att styra över en programbudget på 3 miljarder kronor och 2 100 anställda. Vad har hon för ambitioner när det gäller att utveckla SvT? Och hur ska Hanna Stjärne få de unga att titta på public service-TV istället för på Youtube? Det, och mycket annat, har Martin Wicklin frågat den nya TV-chefen i veckan. Tidningsoffensiv i förorternaDen svenska tidningsmarknaden beskrivs idag ofta som hotad och krisdrabbad. Men det finns en grupp tidningar som inte dragits med i den här kräftgången utan som går i helt motsatt riktning – de lokala gratistidningarna som delas ut direkt till hushållen. De senaste veckorna har den här trenden blivit särskilt tydlig i Stockholmsregionen, där koncernen Direktpress gått ut och lanserat hela 13 nya lokaltidningar. Therese Rosenvinge berättar om hur Storstockholms medielandskap nu förändras och om vad det får för konsekvenser för bevakningen av stan.

31 Jan 201534min

Tidningen Ångermanland lät en dömd våldtäktsman gråta ut i tidningen, medan den utsatta kvinnan inte fick komma till tals alls. Vi granskar en havererad våldtäktsrapportering. Möt vänsterskådisen Hans Mosesson som efter tretton år lämnar rollen som ICA-Stig i världens längsta reklamsåpa. Om att bli ett varumärke och om möjligheten att slå sig fri. Och om försvunna hästen Helge som har haft ett medialt genomslag utöver det vanliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snedvriden våldtäktsrapporteringAtt bli våldtagen är utan tvekan ett av de värsta brott du kan utsättas för. Men det vidriga kommer inte alltid bara från det fysiska och psykiska övergreppet i sig utan påverkas också av hur omvärlden ser på och beskriver det som skett. Det är inte ovanligt att offret skuldbeläggs och om redaktionerna inte sköter sig så kan medierna bidra till det. Tidningen Ångermanland har fått hård kritik för just det här. Trots att den kända företagsledaren på orten är dömd i både tingsrätt och hovrätt lät tiningen honom träda fram och oemotsagt bedyra sin oskuld. Våldtäkten reduceras samtidigt och beskrivs som ”tafs”. Den utsatta kvinnan får inte alls komma till tals, trots att hon aktivt söker redaktionen. Vår reporter Alexandra Sannemalm åkte till Sundsvall och träffade huvudpersonen som aldrig fick höras. Helgehype i mediernaDet började med ett gammalt hederligt tips och en blygsam artikel i den lilla lokaltidningen. Men den bortsprungna hästen Helge visade sig snabbt ha potential utöver det vanliga när det gäller att skapa engagemang och snart var klicksuccén ett faktum. Bara hashtaggen #JeSuisHelge saknas. Samtidigt som 80 000 poliser jagade de båda så kallade terrorbröderna i Paris inför världens alla kameror så livebevakades jakten på hästen Helge i Norrtälje – även där med helikopter och värmesökande kamera. Vart har den 10-åriga nordsvensken tagit vägen? Therese Rosenvinge har tagit reda på hur det kommer sig att sökandet efter en häst kunnat bli en av den här månadens stora medieföljetonger. Jack Werner: ”Språkförbistringen blir ett krokben – som syns i nyhetsflödet”Saudiarabien, Nordkorea och många andra diktaturer bryter regelbundet mot de mänskliga rättigheterna. Samtidigt tycks flera av de här länderna ha fått en sorts “knäppa klipp-status” på svenska redaktioner. Vår sociala medier-krönikör Jack Werner tycker det är dags att börja ta nyhetsflödet från dessa länder på större allvar och sluta sprida obekräftade klickisar och oemotståndliga rubriker. Att bli ett levande varumärkeHans Mosesson har blivit ICA-Stig med hela svenska folket. Efter tretton år som den snåla handlaren i världens längsta reklamsåpa, har han nu meddelat att han slutar.
 Men hur är det att ha gått från vänsterskådis i Nationalteatern – som kämpade mot kommersialismen och kapitalismen – till att ha blivit ett vandrande varumärke för ett företag. Hur blev det så?
 Och hur lyckas reklam bli så folklig så att det nästan inte känns som reklam längre? Vår reporter Jonna Westin har tagit reda på det.

24 Jan 201534min

I Frankrike växer kritiken om publicistisk feghet från omvärlden. I veckan har debatten tilltagit om vad Charlie Hebdos teckningar egentligen står för. Flera länder som manifesterat sitt till stöd för Charlie Hebdo och yttrandefriheten är samtidigt länder som på hemmaplan bekämpar just yttrandefriheten, ibland på de grymmaste sätt. Dokumentärserien Fosterland blev uppmärksammad för ett svårt etiskt dilemma. Men SVT förekom frågorna och fick en PR-framgång på köpet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inget sig likt i franska medierEn vecka efter terrordåden i Paris är inget sig likt i de franska medierna. Det tryckta ordet har fått mer kraft och tidningshandlarna säljer som aldrig förr. Uppslutningen från omvärlden har varit stor liksom det enhälliga fördömandet av terrorismen. Men i Frankrike har många också upprörts över vad man menar är publicistisk feghet i omvärlden – särskilt i de angloamerikanska länderna där få tidningar velat, eller vågat, visa satirteckningarna från Charlie Hebdos senaste nummer. Johan Tollgerdt rapporterar från Paris.Vad är Charlie Hebdo?Je suis Charlie (Jag är Charlie) fick omedelbar spridning efter dådet. Det blev ett uttryck för att stå upp för yttrandefriheten, och uttrycka stöd för offren. Något vi rapporterade om förra veckan.Men den här veckan har debatten också kommit handla om tidningens innehåll, och om vad Charlie Hebdo egentligen är och står för. Vid sidan om #JesuisCharlie ger nu även #JenesuispasCharlie många träffar. Therese Rosenvinge har tittat närmre på den debatt om att vara eller inte vara Charlie som uppstått i veckan.Efter extremistdådet förra veckan samlades miljontals människor på Place de la Republique mitt i Paris massiv manifestation och frihetsmarsch.Hycklande stöd från yttrandefrihetens förtryckareI ett första led gick anhöriga till de 17 personer som fallit offer för terrorattacken. I andra ledet världsledare från 40 länder, som tågade för yttrandefriheten – svartklädda och arm i arm. Där återfinns statsmän från Egypten, Turkiet, Jordanien och Ryssland – länder som är yttrandefrihetens dödgrävare på hemmaplan. Saudiarabien var ett annat land som tog avstånd från dådet, men som samtidigt offentligt piskar den bloggaren Raif Badawi. Han är dömd till 1000 piskstraff och 10 års fängelse för att på sin blogg ifrågasatt landets utveckling. Reporter: Alexandra SannemalmOBS: Vi sade felaktigt i reportaget att den saudiske bloggaren Badawi piskades under fredagen. Lyckligtvis stämmer inte det - Saudiarabien beslöt att inställa piskningen, av allt att döma av hälsoskäl. Dilemmat som vändes i PR-framgångÄr en reporter främst människa eller journalist? Det dilemmat ställdes SVT:s reporter Fredrik Önnevall inför under arbetet med den aktuella serien Fosterland. Redan innan serien börjat sändas hade den fått stor publicitet. Men frågan är om SvT och Önnevall inte i praktiken duckat för frågan – både ätit kakan och haft den kvar. Kan man göra så? Och blev inte det etiska dilemmat till slut en fantastisk PR-framgång för publicservicebolaget? Det frågade sig vår reporter Arvid Hallberg som träffade Fredrik Önnevall i TV-huset i Malmö.

17 Jan 201534min

Vi ägnar hela programmet åt den värsta attacken mot medier i Europa sedan andra världskriget. Om risken för självcensur, publicistisk feghet, satirens roll i samhället och Charlie Hebdos framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Charlie Hebdo överlever - rapport från ParisFörra veckan sände Medierna ett specialprogram om hoten mot journalistiken. 2014 var ju ett mörkt år men 2015 har inlett nattsvart. I veckans program hörs röster från Paris inklusive en av de nu mördade satirtecknarna och också flera svenska publicister. Bland de döda på redaktionen i Paris fanns Georges Wolinski och Jean Cabut – som sedan 1960-talet förkroppsligat den franska traditionen av en gränslös och hånande satir av allt och alla i offentligheten. Men de hade nu på sin ålders höst - 76 respektive 80 år gamla när de dog - fått en plats i många fransmäns hjärta inte bara som provokatörer. Någon liknade chocken vid mordet på Wolinski vid att Hasse Alfredson mördats.Johan Tollgerdt är reporter. Och han träffade för några år sen just satirtecknaren Jean Cabut. Lätt säga "Jag är Charlie" – men svårare vara det Je suis Charlie - jag är Charlie - den parollen fyller nu sociala medier och demonstrationståg. Hela världen visar sitt stöd för skämttecknarna som fick betala för sina bilder i blod.Att säga "Jag är Charlie" är lätt och kostar inget. Men att VARA Charlie och i solidaritet med tidningen Charlie Hebdo publicera bilderna – det kräver mod och kan få fruktansvärda följder. Det dilemmat har svenska redaktioner haft att hantera i veckan och gjort olika val. Mattias Pleijel har besökt redaktioner som valt helt olika linjer i den här frågan.Lars Vilks om att vara hotad av religiösa extremister Lars Vilks är konstnären och konstvetaren som efter sin bild av en rondellhund blivit den person i Sverige som lever under det mest direkta dödshotet från religiösa extremister. Vi träffar honom för att prata om hoten han lever under och om attacken mot satirtidninngen Charlie Hebdo. Men först blir Martin Wicklin kontrollerad av av Vilks personskydd. Satiren är yttersta spetsen för yttrandefrihetenHoten mot satiriker men också författare och journalister har ökat de senaste åren i hela världen. Och i det sammanhanget ska man kanske tänka på att majoriteten av världens hotade satiriker som lever under hot från religiösa terrorister återfinns i mellanöstern och lever – till skillnad från Lars Vilks – helt utan personskydd från staten. Dom kan tvärtom ofta vara hotade både av extremistgrupper och av staterna. I Uppsala träffar vi Ola Larsmo, journalist, författare och ordförande för svenska PEN. Han är fysiskt påverkad attacken och skeendet i Paris och mycket orolig över vad som kommer att hända och vilka konsekvenser det här kommer att få för publicistiken, också här hemma i Sverige. För honom är satiren yttersta spetsen för yttrandefriheten.

10 Jan 201534min

Medierna inleder det nya året med en tillbakablick. 2014 blev ett svart år på många sätt för världens medier. Journalister som bevakar krig och konflikter har i allt större utsträckning blivit måltavlor och även hemma i Sverige ökar hoten mot journalister som gör sitt jobb. Vad får det för betydelse för omvärldsbevakning och granskande journalistik? Många befarar ökad självcensur. I detta specialprogram får du en ny chans att åter höra några av de inslag vi sände förra året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Jan 201534min

2014 är snart slut och vi sammanfattar medieåret som gått i ett samtal med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, Expressens kulturchef Karin Olsson och reportern och författaren Björn af Kleen. Det blir diskussion, debatt och eftertanke. Vi dissikerar ett år då superval och tidningskris dominerade och då det offentliga samtalet var socialare än någonsin. Det är Medierna special - årskrönikan 2014. Vi pratar om jakten på att få kulturministern att uttala sig, om valåret som aldrig tog slut, om mediernas kamp för att tjäna pengar även i digitala plattformar. Vi diskuterar att vi nu ser tvåtrender samtidigt: För den som vill läsa så finns ju mer kvalificerad information än någonsin. Samtidigt är det många som inte längre får del av lika kvalificerad information. Vart leder det? Det har talats i flera år om det sjuka i att samtidigt som det sker om omställning från papper till digitalt - där journalistiken flyttat ut på nätet och in i mobilerna medan pengarna stannat kvar i papprets intäktsmodeller. I just detta läget så är det DYRARE moms för digital journalistik än för pappersjournalistik. Vad ska kulturministern gör åt det? Och så ställs frågan om publicservicepengarna verkligen bara ska gå till tre företag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Dec 201434min