Så ska Europa hålla Putin borta från Ukraina

Sverige ska ta emot soldater och vapen om det blir konflikt vid Natos norra gränser. Men då ökar hotet från robotattacker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det kan bli krig i Sverige, sa civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin i ett uttalande som väckt stor uppmärksamhet.Länder som Estland och Polen varnar om när ryska styrkor kan röra sig mot nya länder, och Nato jobbar utifrån att det skulle kunna bli konflikt med Ryssland. Den svenska Natoanslutningen haltar rejält, men den roll som Sverige ska spela i försvarsalliansen vid en kris eller en konflikt är ganska klar.– Om man tittar på kartan så kan man ju ganska snabbt dra slutsatsen att Sverige kommer bli ett genomfartsland för förband som ska österut, säger Jonas Haggren, viceamiral och Sveriges militära representant i Nato och EU.Hot från luftenUtländska trupper, vapen, ammunition och drivmedel. Allt som behövs kommer att transporteras genom landet. Men det här ökar hotet från så kallade långräckviddiga vapensystem, som robotar och drönare.Det här innebär att Försvarsmakten vill utveckla luftförsvaret av Sverige. Det handlar om att stärka både luftvärnet och flygvapnet.– Det är ju ju så att säga värdlandets ansvar att att ta hand om det när man transporterar igenom och baserar förband i Sverige, säger Jonas Haggren.Kapprustning oroarHan uppger att risken för en konflikt mellan Nato och Ryssland är låg i dagsläget, men att den inte går att utesluta längre.– Det är väl just den delen att vi inte längre kan utesluta det som såklart är ett stort allvar i sig.Både Ryssland och Natoländerna lägger enorma pengar på upprustning, och det kommer att fortsätta, tror Gunilla Herolf, senior analytiker, knuten till Utrikespolitiska institutet.– Och ett problem med det sammanhanget, det är ju att vi inte längre har en rad av de avtal som vi hade tidigare. Så att kapprustningen, både i kvantitet och i militär teknologi, kommer att, som det ser ut nu, fortsätta. Med ganska hög fart också. Det är ett stort orosmoment.Rättelse: I en tidigare version av den här podden kallade vi Boris Pistorius för Tysklands utrikesminister. Rätt är att han är Tysklands försvarsminister.Medverkande:Jonas Haggren, viceamiral och Sveriges militära representant i Nato och EU.Gunilla Herolf, senior analytiker vid Utrikespolitiska institutet.Mikael Holmström, säkerhetspolitisk reporter på Dagens nyheter.Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Karin HållstenTekniker: Glate ÖhmanLjud från: Sveriges Radio, Reuters, Cepa

10 Jan 202429min

Sommaren 2023 blir det plötsligt fler delfiner vid en av Rysslands flottbaser. De militärt tränade djuren kan användas för att slå ut fiendens dykare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På satellitbilder syns plötsligt fler fyrkantiga objekt ligga innanför pirarna vid Sevastopols hamn. Allt pekar mot att det är flytande burar för marina däggdjur och den brittiska underrättelsetjänsten gör bedömningen att det högst troligen handlar om flasknosdelfiner.– Vi kan absolut säga att deras betydelse ökar. De verkar komma närmare den vanliga flottan, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.H.I. Sutton säger att det är svårt att svara på exakt hur många delfiner Ryssland har eftersom de inte går att se på satellitbilder. Men han gissar att det handlar om sex till åtta individer i Sevastopol. Och precis som den brittiska underrättelsetjänsten tror han att de främst används för att hitta dykare.– Det är en väldigt hård militär verklighet. Delfinerna är till syvende och sist tränade att döda dykare, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.Dramatisk storm på Krim – delfinerna drabbadeSenhösten 2023 drabbas Ukraina, Moldavien och södra Ryssland av en stor storm som får stora konsekvenser. Bland annat skadas ryska försvarsanordningar vid Sevastopol. Satellitbilder visar hur saker som fanns på plats innan stormen plötsligt inte längre syns till.– Burarna och anläggningarna som delfinerna sannolikt skulle ha hållits i verkar ha blivit skadade. Det är lite oklart, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i strategi vid Försvarshögskolan.Delfinernas burar verkar alltså vara borta. Men om det betyder att delfinerna plötsligt simmar i frihet – det är Joakim Paasikivi tveksam till.– Hela idén med delfinerna är ju att de ska kunna simma fritt och utföra uppgifter. Jag skulle bli förvånad om man skulle kunna använda dem ifall de rymde så fort dom blev fria, säger han.Medverkande:H.I. Sutton, oberoende försvarsanalytiker.Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i strategi på Försvarshögskolan.Erik Himmelstrand, museichef på Vaxholms fästnings museum.Per Andersson, tidigare underrättelseofficer vid Must, specialiserad på främmande undervattensverksamhet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducenter: Karin Hållsten & Jimmy HalvarssonTekniker: Bjarne JohanssonLjud från: Sveriges Radio, CNN, France24, Sevastopol NTS, OTR, Wall Street Journal samt The Telegraph.

26 Dec 202329min

Stödet till Ukraina dalar och vid fronten står det still. President Zelenskyjs har motvind och det kan Ryssland dra nytta av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om man jämför hösten 2022 med hösten 2023 blir det tydligt: Stödet till Ukraina har minskat med nästan 90 procent, enligt Kielinstitutet.Det är en stressig situation för ett land som kämpar för sin överlevnad. Från ukrainsk sida har man tydligt sagt att det vore förödande om USA slutar hjälpa – en risk som tornar upp sig som ett mörkt moln på himlen. Än en gång är Zelenskyj i Washington för att träffa president Biden och stärka stödet till Ukraina.– Den stora hypen kring Zelenskyj har börjat lägga sig. Det finns flera i den amerikanska toppskiktet, framför allt bland republikaner, som tycker att USA har gjort sitt och vill dra ner på stödet till Ukraina, säger Lubna el Shanti, Ukrainakorrespondent för Sveriges Radio.Kriget har hamnat i ett dödläge vid fronten vilket kan gynna Ryssland. Den ryska kalkylen är att väst ska tröttna på kriget förr eller senare. Dessutom är kriget inte existentiellt på samma sätt för Ryssland som för Ukraina.– Jag skulle säga att viljan att inte förlora och därmed bli förnedrad av en eventuell förlust är ofantligt större än viljan att vinna just nu, säger Maria Engqvist, analytiker vid Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Krigets fram- och motgångar blir svenska lärdomarDen svenska Försvarsmakten släppte nyligen en rapport om lärdomar från kriget i Ukraina. Under snart två års tid har det ju funnits möjlighet att analysera stridstekniker, vapenanvändning och strategier och det verkar finnas en grej som sticker ut.– Jag skulle säga att de största lärdomarna är att vi behöver kunna hantera drönare, säger Michael Claesson, chef för Försvarsstaben.Teknikutvecklingen har gått väldigt snabbt och det har blivit tydligt att det går åt stora mängder drönare. Experter som försökt göra uppskattningar säger att Ukraina gör av med tiotusentals drönare i månaden. Det svenska försvaret är inte i närheten av att ha den mängden.Medverkande:Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent, Sveriges Radio. Michael Claesson, chef Försvarsstaben.Maria Engqvist, analytiker vid Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Oprah Winfrey Show, MSNBC, Reuters, ABC News, NBC, Komsomolskaja Pravdas Youtube-kanal, The Sun, BBC, CTV News, regeringens webb-tv.

13 Dec 202329min

Efter Hamas attacker mot Israel har den israeliska överbefälhavaren fått två uppdrag: Att hämta hem gisslan och att slå ut Hamas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Israels överbefälhavare Herzi Halevi beskrivs av sina kollegor som en man som håller den moraliska fanan högt i krig. Nu har han och hans armé, IDF, fått i uppdrag av Israel att förgöra den palestinska terrororganisationen Hamas vilket lett till det blodigaste kriget på länge på Gazaremsan.Hamas attackerade Israel den 7 oktober och dödade 1 200 israeler och tog över 200 personer som gisslan. De flesta ur gisslan är fortfarande kvar i händerna på Hamas men Israel är fast beslutet om att ta hem sina medborgare och att slå ut terrororganisationen.Det har lett till en israelisk markinvasion på Gazaremsan. Området är både tätbebyggt och tätbefolkat och det är en svår miljö att strida i.– Ingen militär som agerar i markdomänen vill gå in i den här miljön överhuvudtaget. Det här är ju som en enda stor fälla och kliva in i, säger överstelöjtnanten Anders Ekholm, som forskar i israelisk militärstrategi vid Försvarshögskolan.Strider vid Al Shifa-sjukhusetIsraeliska IDF gick även in i Gazas största sjukhus Al Shifa efter underrättelseinformation bland annat om att Hamas höll gisslan där. Bilden av uppradade spädbarn vars kuvöser slutat fungera till följd av kriget och rapporter om att flera av dem dött fick omvärlden att reagera.– Jag skulle nog hävda att det här är oerhört anmärkningsvärt att man går in med trupp i ett sjukhus, för sjukhus ska vara en fredad zon, säger Kristin Ljungkvist som är docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Men många tror att det var Hamas kalkyl redan från början att få in IDF i Gaza.– Man har mycket större koll än sin fiende. Man känner till varenda bakgata, varenda bakdörr, alla hus och så vidare. Där har de en enorm taktisk fördel, säger Kristin Ljungkvist.Kriget tros hittills krävt över 14 000 döda på Gazaremsan och en fredlig samexistens mellan Israel och de palestinska områdena ser ut att vara långt borta. En lösning som det pekats på ända sedan 1948 då Israel utropade sig som självständig stat, och som både Sverige och FN tror på än idag, är tvåstatslösningen; att Israel och Palestina ska vara två länder som kan existera bredvid varandra fredligt.Medverkande:Anders Ekholm, överstelöjtnant och forskare i israelisk militärstrategi vid Försvarshögskolan.Kristin Ljungkvist, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, CNN, CBS News, IDF, PBS, Expressen.

29 Nov 202330min

I strid med internationell rätt skickar stater ut torpeder för att mörda motståndare i andra länder. Ett mord i Kanada signalerar en comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När en man med indisk bakgrund skjuts till döds i Kanada sommaren 2023 pekas Indien ut som skyldigt av premiärminister Justin Trudeau.Den mördade mannen, en kanadensisk medborgare med indiska rötter, var en religiös ledare, och sikh som stödde självständighetsrörelsen för Khalistan i Indien. Det är en kamp som ogillas av den indiska regeringen.Om anklagelserna mot Indien stämmer har landet spelat ett högt spel. Och enligt Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet så finns tecken på att stater blivit mer beredda att göra det på sistone. – Det är alltid svårt att uttala sig om vilket mörkertal som eventuellt finns. Av det som vi kan se så verkar det ju som att det har blivit varit en ökning.Statliga lönnmord äger rum i ett ljusskyggt skuggland, men strider helt klart mot internationell rätt.– Det är en helt grundläggande princip i folkrätten att andra stater inte kan agera på en annan stats territorium, säger Markus Gunneflo, docent i folkrätt vid Lunds universitet. Säpo känner till planer i SverigeI Sverige finns planer på lönnmord, men som stoppats. Säkerhetspolisen skriver i sin senaste årsberättelse att de avvärjt attentatsplaner på svensk mark efter 2019. Det ska ha varit kopplat till iransk underrättelsetjänst.– Det handlar ofta om personer som auktoritära regimer upplever som hot mot deras egna regim och personer som finns i diasporan, säger Karin Lutz, presstalesperson på Säpo.Medverkande:Markus Gunneflo, docent i folkrätt, Lunds universitet. Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys, Lunds universitet. .Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys, Försvarshögskolan.Björn Nolén, överstelöjtnant och militärbloggare, känd som signaturen “Jägarchefen”.Karin Lutz, presstalesperson,Säkerhetspolisen.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Kalle GlasTekniker: Mats JonssonLjud från: CTV News, ABC, CNN, C-Span, MSNBC samt Sveriges Radio.

15 Nov 202329min

Vapen med artificiell intelligens, AI, kan förändra framtidens krig. Men kritiker kallar vapnen mördarrobotar och kräver förbud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten 2023 köper det svenska storbolaget Saab två företag, som använder AI i militära system. Dessutom investerar Saab i ett tredje AI-företag.Man tror att tekniken ska förändra framtidens krigföring– Jag ser framför mig att de här typen av traditionella strider som vi har sett under andra världskriget och i Irak och liknande, att de kommer nog bli lite mer science fiction-betonade framöver, säger Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.Autonoma svärmarEtt av Saabs nya bolag arbetar med att bygga autonoma drönarsvärmar, alltså flockar av drönare i luften, på land eller i vatten, som själva kan kommunicera, leta mål och sen attackera på order.AI-svärmarna är svåra att försvara sig mot. – Om man liksom blir jagad av av en stor elak fågel så kan man kanske försvara sig med en träpåk, men om man blir jagad av en getingsvärm så har man ingen möjlighet att skydda sig helt enkelt och man blir helt mättad, eller överbelastad, säger Petter Bedoire.AI ny försvarstrendDrönarsvärmar med AI är en tydlig trend i försvarsvärlden. USA har gått ut med man ska satsa stort på området, och i stormaktskonkurrensen anser många att Kina också ligger långt fram.Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten, följer utvecklingen, men kan inte säga om även Sverige ska köpa in såna här autonoma vapensystem.– Det är väldigt svårt att säga, men vi strävar ju hela tiden efter att ha relevant materiel som bygger de förmågor som vi behöver. Kritik mot mördarrobotarDet finns en stark kritik mot autonoma vapen, det som en del kallar mördarrobotar, alltså maskiner som själva tar beslut om att döda. FN har diskuterat förbud och Petter Bedoire på Saab tycker att den debatten är bra.– Vi tror ju att man inte ska stoppa teknologiutvecklingen därför att här pågår ju en kapplöpning med till exempel Kina och Ryssland, där vi i väst inte får riskera att hamna på efterkälken. Däremot tillämpningarna att bygga olika typer av autonoma vapensystem, där tror jag att man ska vara mycket försiktig.Medverkande:Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.Rickard Stridh, överste och Försvarsmaktens forskningschef.Anna Ponzio, samordnare för forskning och utveckling på Försvarets materielverk, FMV.Björn Pelzer, AI-forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Vincent Boulanin, senior forskare och forskningschef för programmet om Reglering av AI på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: CNBC, Youtubekanalen DarpaTV, Reuters, C-span, DigiU, Youtubekanalen Paradise Sverige

1 Nov 202329min

En kvinna som jobbar på FRA och en man som är hög officer häktas, misstänkta för brott mot Sveriges säkerhet. Nu börjar ett nytt fall där svenska hemligheter står på spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fem minuter över fem på måndagsmorgonen bryter säkerhetspolisen upp en lägenhetsdörr i centrala Stockholm. En man och en kvinna grips misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.– Värsta scenariot skulle vara att handlingar har hanterats på ett så vårdslöst sätt att främmande makt kommit över dem, säger Tony Ingesson, docent i underrättelseanalys vid Lunds Universitet.Obehörig befattning med hemlig uppgift innebär att man hanterat uppgifter man inte har rätt till, material som skulle skada Sveriges säkerhet om uppgifterna hamnade i orätta händer. Men de behöver inte ha gjort det.Skillnaden mellan spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift är enkelt uttryckt att vid spioneri är uppsåtet att föra vidare hemliga uppgifter till främmande makt.Topphemliga arbetsplatserDen gripne mannen är en högt uppsatt militär som bland annat jobbat för den militära underrättelsetjänsten MUST. Kvinnan är anställd på FRA.– De sysslar med signalspaning som är oerhört känslig verksamhet, säger Tony Ingesson.Och det finns många typer av uppgifter som kan vara topphemliga.– I lagen har man pekat ut uppgifter om försvarsverk, vapen, förråd, import , export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt. Så det är sådana typiska uppgifter som kan vara skadliga, säger Christoffer Wong, lektor i straffrätt vid Lunds universitet.Mannen nekar till brott, och kvinnan bestred häktningen, enligt hennes advokat.Medverkande:Tony Ingesson, lektor i underättelseanalys, Lunds universitet.Christoffer Wong, lektor i straffrätt på Lunds universitet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenReporter: Karl-Johan Glas

20 Okt 202313min

Två svenska supporters ska gå på match i Bryssel, men blir skjutna till döds. En tredje är allvarligt skadad. Bakom dådet finns en man som sagt sig tillhöra terrorgruppen IS. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 16 oktober möter Sverige Belgien i kvalet till fotbolls-EM. Hundratals svenska supportrar i blågula tröjor är på plats i Bryssel. Strax innan avspark skjuts två svenskar ihjäl och en tredje svensk skadas allvarligt.En polisjakt inleds och den flyende gärningsmannen, Abdeslam Lassoued, lägger upp ett klipp på sociala medier där han tar på sig dådet och säger sig tillhöra terrorgruppen Islamiska staten, IS.– Först lovprisar han Gud och sen så riktar han sig till sina trosfränder, till muslimerna och talar om försvaret för islam och så nämner han uttryckligen svenskarna, alltså att svenskarna var måltavlan för det, säger islamkännaren Jan Hjärpe, som nu är pensionär men som tidigare varit professor i islamologi vid Lunds Universitet.Svenskar prioriterade målDe senaste åren har flera händelser i Sverige fått negativ uppmärksamhet och stor spridning i den muslimska världen, och det har i sin tur lett till det ökade terrorhotet.– Det har varit kombinationen av LVU-kampanjen, och även koranbränningarna. LVU-kampanjen handlade ju om socialtjänsten och det falska narrativ som spreds om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.Bland annat pekas Sverige ut som prioriterade mål av terrorgrupper som IS och al-Qaida.Statsministerns pressträffDagen efter terrordådet skjuts gärningsmannen till döds av belgisk polis på ett café i norra Bryssel. Stadens borgmästare medverkar i en intervju och medger att fotbollsevenemanget inte bedömdes vara en riskmatch, och att man inte hade koll på historiken med koranbränningarna i det här sammanhanget.I Sverige håller statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff där han konstaterar att det var händelser som denna som gjorde att terrorhotsnivån höjdes av svenska säkerhetspolisen i augusti i år.– Aldrig tidigare i modern tid har Sverige och svenska intressen varit under lika stort hot som just nu, säger Ulf Kristersson.Medverkande:Magnus Ranstorp, terrorforskare, Försvarshögskolan.Jan Hjärpe, islamkännare, tidigare professor i islamologi på Lunds universitet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenResearch: Karl-Johan GlasLjud från Sveriges Radio, RTBF, Aftonbladet, BFMTV.

17 Okt 202318min