Ingvar Carlsson – från stinsdrömmar till ofrivillig statsminister

Hör en av landets främsta barnpsykologer om pekpinnar och skärmtid, om diagnosinflation och prestationshets och om att ge Sverige underbetyg i att inkludera papporna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon avskyr pekpinnar, och understryker ofta barnens unika förutsättningar och förmågor. Att vi, som vuxna, har ett ansvar att anpassa oss efter dem, inte tvärtom.Malin Bergström är barnpsykologen och forskaren som ägnat mycket tid åt att studera barn med skilda föräldrar, och som kunnat visa att växelvis boende inte måste påverka barn negativt. Att den avgörande faktorn istället är att relationen med båda föräldrarna förblir intakt, och att de kan kommunicera med och stötta varandra. Lugnande besked för alla de som separerat – men hennes vurm för pappors betydelse i ett barns liv har också väckt ont blod i vissa politiska kretsar. Hur blev Malin Bergström, som hon kallar det, en ”rabiat pappa-kramare”?”Utan pappas stöd hade det varit förödande”2020 drev hon igenom SVT-serien ”Våra barns hemliga liv”, där förskolebarn följdes av kameror och på egen hand tvingades lösa svåra sociala situationer. Ett banbrytande format, som av vissa kritiker kallades oetiskt och som ett ”Expedition Robinson” för barn. Hur kändes kritiken? Och varifrån kommer Malin Bergströms fascinerade blick på barnet, och hennes övertygelse om att vi som vuxna underskattar deras förmåga och kapacitet? Kanske finns svaret i hennes bakgrund, och hur hon som barn fick hantera sin mammas ilska och anklagelser. Minnet av att, redan som femåring, känna: Jag har rätt, och du har fel.Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

1 Dec 202350min

Hon ärvde sin pappas stränghet, och som mångårig mediechef drevs hon av önskan att vara med och bygga samhället. Hur ser journalisten Christina Jutterström, 83, på sin insats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Få människor har haft så stort inflytande på det svenska medielandskapet som Christina Jutterström. Hon blev tidigt den första kvinnliga politiska reportern på Sveriges radio, och inledde sedan en lång karriär på de högsta chefsposterna. På Ekot, på Dagens Nyheter, på Expressen och på Sveriges television. Som både kvinna och journalist har hon brutit mängder av ny mark.Men det har också funnits kritik mot hennes stränga ledarstil. Och det dryga året som chefredaktör på Expressen på 90-talet, som slutade med en uppsägning, ska hon i efterhand kalla sitt livs misslyckande.”Jag sörjde å min mammas vägnar”I barndomshemmet i Uppsala var det pappa Gösta, kriminalkommissarie, som höll i taktpinnen. Han var uppmuntrande men sträng och dominant, och placerade tidigt ett ”duktighets-ok” på den unga Christinas axlar. Mamma Siri fick nöja sig med en tillvaro som hemmafru, trots önskan om ett arbetsliv. Kanske var det därför som Christina så helhjärtat kastade sig in i karriären. Även när en stark och intensiv barnlängtan trängde sig på.Hör Christina Jutterström om självkänsla och självförtroende, om att våga och vilja men inte riktigt kunna lyssna, och om att möta ålderdomen utan sin livspartner – journalisten Ingemar Odlander.Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

24 Nov 202352min

I decennier har han tagit strid i frågan om adoptioner, om gulinghumor, om ras och rasism. Ibland har historien gett honom rätt. Men varifrån kommer vreden, Tobias Hübinette? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hans avhandling 2005 blev en av de mest nedladdade någonsin. ”Comforting an orphaned nation” – banbrytande forskning om det nationella trauma som Tobias Hübinette kallar Sydkoreas enorma adoptionsverksamhet.Han skrev indignerade texter där han gav sig på sina egna forskarkollegor, och kritiserade den ”kolonialt färgade människohandel” som han såg som systematisk. För det blev han både isolerad och stigmatiserad. Idag, nästan två decennier senare, har vinden vänt. I Sverige, såsom i flera andra länder, pågår statliga utredningar om oegentligheter i adoptionerna.Hur känns det att ha fått rätt?”Jag minns att jag slog sönder saker”Som barn adopteras han från Sydkorea till Motala, och möter där tidigt rasism och förlöjligande för sitt asiatiska utseende. En ilska väcks i honom, och en känslighet för orättvisa. Som ung engagerar han sig inom den autonoma vänstern, kartlägger och förföljer nazister och drar på sig flera domar. Hur ser han på de våldsamma metoderna han använde som ung, och hur går det ihop med hans akademiska bana? Varifrån kommer den där vreden som finns i honom, den där filosofin om att vissa ägg måste knäckas för att omeletten ska lagas?Och varför tycker Tobias Hübinette att vi borde återuppväcka ordet ”ras” i det svenska språket?Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

17 Nov 202353min

I den nya boken De hemliga breven läggs hans far Jan Myrdals föga smickrande korrespondens med föräldrarna ut till allmän beskådan. Vad fick sonen Janken Myrdal att ta steget ut i rampljuset? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. “Vi ska ha en unge den 29 oktober. Ungen var inget misstag, den var bara realiserandet av det jag alltid sagt: skaffa så många ungar så fort som möjligt, bli någorlunda jämnårig och fort bli kvitt dom.”Så skrev Jan Myrdal, författare och tung vänsterprofil, i ett brev till sin mamma Alva Myrdal 1949. Ungen han pratar om ska få namnet Janken, och bara två år senare ska pappa Jan lämna familjen. Han har blivit förälskad i en annan kvinna, och familjen får klara sig utan ekonomiskt stöd.Janken, som länge skytt den berömmelse som omgärdat hans familj, väljer sin egen bana. Han förkovrar sig i arkiven, disputerar inom ekonomihistoria och ska med tiden lägga grunden för ett helt nytt forskningsfält; agrarhistoria. Blicken på den vanliga människan genom historien genomsyrar hans gärning. Men nu kliver han ut i den mediala offentlighet som han så länge undvikit.”Det får mig att tänka – vem är jag då?”I boken ”De hemliga breven” (2023) sammanställs tidigare opublicerade brev mellan Jan Myrdal och hans föräldrar Gunnar och Alva Myrdal – nyckelfigurerna bakom det stora svenska välfärdsprojektet på 1900-talet. Och här framträder en ny bild av paret Myrdal än den som Jan ger i sin självbiografiska barndomsskildring från 80-talet; om paret Myrdal som kall, förljugen och despotisk.Janken Myrdal har skrivit efterordet i boken. Det var också han som förvaltat breven, mot sin avlidne fars vilja. Hur ser han på den bild av Jan som träder fram i arkiven, den man som han aldrig fick kalla sin ”pappa”? Hur ser han på sitt sociala arv – och på sitt eget faderskap?Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

10 Nov 202346min

Hon har på nära håll följt prostituerade i Teheran, jagade exiljournalister i Kurdistan och svekfulla Tindermän. Hur ser Nahid Persson Sarvestani på att balansera mellan journalist, aktivist och vän? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon har gjort 17 dokumentärfilmer, och ofta med kameralinsen vänd mot sitt första hemland Iran. Alltid med en kritisk udd mot den islamiska regimen; i filmerna ”Drottningen och jag”, ”Min stulna revolution”, och det nyligen utkomna spiondramat ”Son of the Mullah”.Nahid Persson Sarvestani besitter en unik förmåga att komma nära de hon porträtterar. Ett grepp som vunnit priser och hyllats men också stundtals väckt kritik. Efter genombrottet ”Prostitution bakom slöjan” 2004 fick hon själv gripa in och hjälpa en av kvinnorna i filmen att lämna Iran. Och när hon 2018 avslöjar sin egen pojkväns dubbelspel i ”Anders, jag och hans 23 andra kvinnor” kom kritik från huvudpersonen själv, som menar att han hängts ut och nu ångrar sin medverkan.Hur ser Nahid Persson Sarvestani själv på sin egen roll, och den makt hon besitter med kameran i hand?"Om inte jag vågar så händer ingenting”Som tonåring engagerar hon sig i en kommunistisk grupp, och är med och störtar shahen 1979. Men när mullorna tar över makten inleds en utrensning av Irans vänsterfolk, och Nahid tvingas gå under jord. Nådastöten kommer när hennes lillebror, Rostam, avrättas i fängelset. Nahid tvingas på flykt. Känslan av skuld förföljde henne i många år – att Rostam dödades i hennes ställe.Idag har hon försonats med sitt förflutna. Och hoppet om att en dag få återvända till Iran lever än. Vad driver Nahid Persson Sarvestani att fortsätta berätta om det land hon lämnade för fyrtio år sedan? Och hur ser hon på framtiden – kommer regimen en dag att falla?Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

3 Nov 202347min

Hans föräldrar överlevde förintelsen, men pappa svaldes av skuggorna. Hur hittade Göran Rosenberg, journalist och författare, sin egen kompass i världens mest inflammerade konflikt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Augustprisvinnaren ”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz” från 2012 följer han sin pappa Davids fotspår, från ghettot i polska Łódź via koncentrationsläger, slavfabriker och, slutligen, tågstationen i Södertälje. I boken konfronteras Göran Rosenberg med sin egen historia, och sitt arv – en ständig medvetenhet om existensens skörhet.Ändå har han sedan ung ålder vågat sticka ut hakan i frågan om Israel/Palestina, positionerat sig på ett sätt som förargat familjemedlemmar och vänner. Går det att hålla huvudet kallt i den nu åter uppblossade konflikten? Trots att Hamas dåd den 7 oktober ”stack en kniv i den judiska själen?””Folk har nog varit rädda för mig”Han har skrivit flera böcker, essäer och otaliga krönikor; varit USA-korrespondent för TV2, och programledare för SVT-programmet Magasinet. 1990 startade han tidskriften Moderna Tider med Jan Stenbeck som ägare – och anklagades från vänsterhåll för att ha sålt ut åt storkapitalet.I sin journalistik vill Göran Rosenberg inte lämna något åt slumpen, och garderar sig noga för mothugg. Han har höga krav på sig själv och på andra, och kan bli arg när saker inte går som det var tänkt. Kan det bli tröttsamt att vara så sträng mot sig själv?Och vad gör man när ens tankar inte längre efterfrågas som tidigare?Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

27 Okt 202353min

11 år gammal tittade hon sig i spegeln och insåg att ingen i världen kunde hjälpa henne. Bara hon. Nu vill rapparen Fatima Jelassi, 25, ge andra unga det hon själv hade behövt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon kallar sig hellre konstnär än rappare. Hennes starka, självutlämnande texter får kulturjournalister att gråta, och har öppnat dörrar in i finkulturens rum. Låtarna är som berättelser, små vykort från ett maskrosbarns uppväxt i Farsta, och i pappans hemland Tunisien.Hon har utsetts till framtidens artist på P3 Guld, och nu senast nominerats till Årets textförfattare av Musikförläggarna. Men för Fatima Jelassi är hyllningarna och recensionerna inte så viktiga. Om hon gjort något bra, så vet hon det.Varifrån kommer den starka självkänslan?”Jag är inte klar med mitt trauma”2019 placerar hon sig på kartan i hiphopsverige med ep:n Port 43. En musikalisk berättelse som tar lyssnaren till hennes port. På debutalbumet ”Dom har bara gett mig ett namn” från 2023 får vi följa med hela vägen hem. Till en blodig hallmatta, till oron för en mamma och till ensamheten som uppstår när ingen i vuxenvärlden verkar bry sig.Som artist vill hon sprida ljus i mörkret – och inspirera andra maskrosbarn att inte känna sig lika ensamma. Samtidigt tampas hon fortfarande med sina demoner, och är inte klar med sitt eget trauma. Hur funkar den balansen?Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

20 Okt 202344min

Han gick från fattigdom till snuskig rikedom. Men har debattören och influencern Jan Emanuel förlåtit sig själv för sitt våldsamma förflutna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I snart ett kvartssekel har han varit en levande löpsedelsfest. Han är Robinson-vinnaren, debattören, influencern, S-politikern och välfärdsentreprenören som alltid lyckas ”kittla hatarnas mest erogena zoner” – med sina explosiva uttalanden om feminismen och miljörörelsen, och med poserandet med parkeringsböter och lyxbilar. Men en del av Jan Emanuels cv har alltid mötts med skepsis. Behandlingsmetoden för unga kriminella, som han utvecklade som tjugofemåring och sålde för en kvarts miljard till Storbritannien. Bilden har ofta varit att han tjänat sin rikedom på skattebetalarnas bekostnad. Hur har det känts att beskrivas så?”Jag var en skitmänniska”Som ung i Uppsalaförorten Gottsunda introducerades han tidigt till våldets lag. Det gällde att slå eller bli slagen, och en kriminell bana följde. Idag ser Jan Emanuel på sitt unga jag som en ”parasit”, en tärande kraft på samhället, och har skrivit en självbiografi för att göra bot och bättring. Men har han försonats med sin destruktiva bakgrund, och de han har skadat? Varför flyr han så gärna till de stora, breda utfästelserna om människans natur på raka frågor om sig själv? Och varför vågar han - i den här intervjun - äntligen sänka garden?Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

13 Okt 202352min