Anna Tenje (M): Reformen bryter inte mot barnkonventionen

Anna Tenje (M): Reformen bryter inte mot barnkonventionen

Äldre- och socialförsäkringsministern om regeringens bidragsreform, och om personalbristen i äldreomsorgen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 17 september presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en bidragsreform. Den består bland annat av ett bidragstak, att de som invandrar till Sverige behöver kvalificera sig för vissa socialförsäkringsförmåner och ett aktivitetskrav för de som får försörjningsstöd, det som i dagligt tal ofta kallas socialbidrag.

”Hela bidragsreformen syftar till att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet, att vi får fler familjer som tar sig från ett utanförskap där man är beroende av bidrag, och går till arbete. Där det lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag, vilket det faktiskt inte gör idag”, säger Anna Tenje.

Att det ska löna sig bättre att arbeta, är också mer rättvist enligt Anna Tenje.

Vilket är viktigast, att det blir rättvist eller att de här människorna faktiskt kommer i arbete?

”Jag tycker att det fina med vår reform är att man kan uppnå båda två. Det viktiga är att det är rätt och rättvist. Att man känner att det lönar sig att anstränga sig och det lönar sig att gå till jobbet. Annars är risken att man underminerar det system som vi har idag, som bygger på att man arbetar och gör rätt för sig. Och sen finns samhället där att plocka upp det om något går fel. Antingen om du blir sjuk, arbetslös eller skiljer dig och behöver hjälp och stöd. Det viktiga är att det är rätt och rättvist och att man uppmuntrar att fler jobbar, mer och att det lönar sig att arbeta och anstränga sig”.

Anna Tenje och andra ministrar brukar tala om att det inte längre ska gå att ”stapla bidrag”. Men för den som har försörjningsstöd räknas andra inkomster, som exempelvis barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag och underhållsstöd, redan idag av från försörjningsstödet.

”Det stämmer att det dras av. Men det som staplas är om du är en familj med väldigt många barn, då har man ju kostnadspost eller en summa pengar för varje barn och de staplas på varandra. Det är därför vi har den här begränsningsregeln efter tredje barnet, som då kommer in i bidragstaket”, säger Anna Tenje.

Men att man får bidrag per barn handlar ju om att alla barnen ska kunna få en skälig levnadsnivå?

”Då har man inte heller tagit hänsyn till att det i en större familj också finns stora vinster. Man kan göra större inköp och ha större förpackningar, och man kan också ärva kläder mellan barnen.”

När du talar om att det staplas bidrag uppe på varann så här generellt kan man få intrycket av att det låter som att man kan få alla bidragen samtidigt, utan att de påverkar varann. Är inte det att ge en lite felaktig bild av verkligheten?

Men man staplar just kostnadsposterna för varje barn på varandra”, säger Anna Tenje.

Ja, men inte när det gäller försörjningsstöd. Många bidrag räknas bort, som inte går att stapla.

”Det stämmer, men faktum kvarstår. Det största problemet är fortfarande att två vuxna med fem barn kan få 46 500 kronor efter skatt. För dem lönar det sig alltså inte att gå från bidrag till arbete. Inte ens om båda börjar arbeta, och så kan vi alltså inte ha det”, fortsätter hon.

Regeringen har tagit fram några exempelfamiljer för att visa bidragstakets effekt. Ett av exemplen rör sammanboende med fem barn, som sammanlagt kan få 46 500 kr i månaden. I den summan ingår bland annat försörjningsstöd, barnbidrag och flerbarnstillägg. Anna Tenje har tagit upp exemplet med fembarnsfamiljen vid ett flertal tillfällen, men har inget svar på frågan om hur många familjer det gäller.

Enligt siffror som Ekot fått från statistikmyndigheten SCB var det år 2024 49 familjer som fick ut 46 500 kr eller mer varje månad under året, vilket Dagens nyheter var först med att rapportera. Sammanlagt var det 940 familjer med fem barn som någon gång under året fick försörjningsstöd.

Att använda det exemplet så som ni gör är det inte att göra en ganska stor sak av nånting som ändå är ganska ovanligt?

”För det första är det 5 000 familjer som berörs av begränsningsregeln. Det är väldigt många barn som växer upp i de här familjerna som inte ser sina föräldrar gå till jobbet. Barn som växer upp och riskerar att ärva det utanförskap som deras föräldrar befinner sig i.”

Anna Tenje fick i intervjun upprepade frågor om exemplet med 46 500 kr i månaden för en fembarnsfamilj är ett bra exempel, eftersom det gäller så få familjer.

Men om vi pratar om de här 49 familjerna, är det ett bra exempel för att ge en bild av försörjningsstödet i Sverige?

”Det finns väldigt många olika exempel. Det finns andra typfall som vi också har som illustrerar en annan familjekonstellation. Det är familjer som får ut ännu mer pengar och det finns också familjer som får ut mindre pengar”, säger Anna Tenje.

”Detta är en väldigt försiktig beräkning”, fortsätter hon.

Förenligt med barnkonventionen

I utredningen som ligger till grund för bidragstaket dras slutsatsen att begränsning av försörjningsstödet för familjer med många barn sannolikt är förenlig med barnkonventionen. Rädda barnen är övertygade om att bidragstaket går emot barnkonventionen och Socialstyrelsen är i sitt remissvar tveksamma till att förslaget lever upp till kraven om levnadsstandard och social trygghet i barnkonventionen. Kritik kommer även från Barnombudsmannen som menar att det inte kan komma ifråga att gå vidare med förslag som endast sannolikt är förenliga med barnkonventionen.

”Den bidragsreform som vi nu går fram med. Det är en väldigt väl avvägd och jag vill med bestämdhet hävda att det här bryter inte mot barnkonventionen. Detta kommer snarare leda till att fler barn tar sig ur fattigdom, kan göra den där klassresan som vi alla pratar så varmt om, som vi gärna vill se fler barn kunna göra.”

Vad är det som gör att du känner dig helt trygg i den frågan, att det här absolut inte strider mot barnkonventionen?

Jag är helt övertygad om att detta kommer leda till en bättre situation”, säger Anna Tenje.

Språkkrav i äldreomsorgen

I juli 2026 vill regeringen införa ett språkkrav i äldreomsorgen. Anna Tenje ser språkkravet som ett av flera sätt att höja kvaliteten i äldreomsorgen:

”Att äldre kan förstå och göra sig förstådda, och att medarbetare sinsemellan kan prata med varandra och ha en patientsäker överlämning”, säger Anna Tenje.

Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet, och utredningsförslaget är att nivån för godkänt test ska vara B2, på den gemensamma europeiska referensramen för språk, GERS. Nivån motsvarar ”självständig språkanvändare”. Anna Tenje menar att det är en ganska hög nivå, som är realistisk att införa.

Kommer det här kravet även gälla de som redan idag är anställda inom äldreomsorgen?

”Kravet blir vid nyanställning”, säger Anna Tenje.

För att personalen ska nå upp till rätt nivå kan arbetsgivare inom äldreomsorgen behöva göra språkhöjande insatser.

”Det bakar vi nu in i äldreomsorgslyftet, så man kan nyttja de pengarna, de riktade statsbidragen, för att utbilda och förstärka språket. Både för den personal man redan har anställd (...), och givetvis gäller det också ny personal”, säger Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister.

Programledare: Erika Mårtensson
Kommentator: Fredrik Furtenbach
Producent: Johanna Palmström
Tekniker: Brady Juvier

Programmet spelades in eftermiddagen den 2 oktober 2025.

Avsnitt(802)

Göran Hägglund

Göran Hägglund

Moderaterna anser att lagen ska ändras så att människor av samma kön ska ha rätt att ingå äktenskap. Kyrkans vigselrätt bör behållas. Det beslutade moderaternas partistämma under lördagen efter en lång debatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Moderaternas beslut innebär att det nu finns en överväldigande majoritet i Sveriges Riksdag för att människor av samma kön ska kunna ingå äktenskap. Det enda parti som säger nej är kristdemokraterna.Det innebär att regeringen har en svår förhandlingsfråga framför sig. I Ekots lördagsintervju lät kristdemokraternas Göran Hägglund som att han vill skjuta frågan framför sig.Ett alternativ om regeringen dröjer, är för majoriteten i Riksdagen att driva fram ett beslut. Så gick det till med partnerskapslagstiftningen. Göran Hägglund, partiledare för kd, intervjuas av Tomas Ramberg.

27 Okt 200726min

Per Schlingmann: Björklund har  överskridit sina befogenheter

Per Schlingmann: Björklund har överskridit sina befogenheter

Moderaterna anser att arbetet med att rita om Sveriges karta och bilda stor-regioner går alldeles för fort. Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann gick på lördagen till angrepp mot Jan-Åke Björklund, den man som på den moderatledda regeringens uppdrag ska samtala med landsting och län runtom i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt Schlingmann har Björklund överskridit sina befogenheter.– Det är många ledande moderata företrädare som ringer mig och undrar vad regeringens samordningsman håller på med. Jag skulle vilja säga att han har överskridit det mandat han har. Hans uppdrag är att lyssna på de eventuella regionala önskemål som finns. Samtidigt har jag sett att han i en tidningsintervju har uttryckt att han vill ha en egen karta klar till maj nästa år. Det är inte det, det handlar om, säger Per Schlingmann. Per Schlingman, partisekreterare för moderaterna, intervjuas av Tomas Ramberg.

20 Okt 200726min

Mari-Ann Krantz

Mari-Ann Krantz

Mari-Ann Krantz, ledare för nybildade förbundet Unionen, intervjuas av Tomas Ramberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Okt 200726min

Mikael Odenberg: Nu är vi tillbaka på ruta ett

Mikael Odenberg: Nu är vi tillbaka på ruta ett

Förre försvarsministern Mikael Odenberg tog på lördagen bladet från munnen och berättade om spelet som föregick hans dramatiska avgång för en månad sedan. I Ekots Lördagsintervju berättade han bland annat att statsminister Fredrik Reinfeldt aldrig bad honom stanna kvar i regeringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Beslutet att avgå tog Mikael Odenberg när han en vecka före avhoppet fick veta vad som skulle stå i finansplanen om dom framtida försvarskostnaderna.– Då kände jag, jaha, nu är vi tillbaka på ruta ett, va fan är detta? Sedan träffades Fredrik och jag en timme eller två på hans rum på lördagen. Jag fick klart för mig att de här skrivningarna bara var påverkbara i marginalen för min del, och då sa jag ”då får du formulera dina skrivningar själv”, och så gick jag. Mikael Odenberg, tidigare försvarsminister intervjuas av Tomas Ramberg.

6 Okt 200726min

Lars Ohly

Lars Ohly

Lars Ohly, vänsterpartiets partiledare, frågas ut Thomas Ramberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Sep 200725min

Daniel Sachs

Daniel Sachs

Daniel Sachs, makthavare i TV4 och vd i Proventus, intervjuas av Tomas Ramberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Sep 200726min

Mona Sahlin kritiserar Plymouthskola

Mona Sahlin kritiserar Plymouthskola

Skolverket måste få rätt att snabbstoppa friskolor som inte når upp till lämplig nivå, det föreslog socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin i Ekots lördagsintervju. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som exempel nämnde hon Plymouthbrödernas nyöppnade skola i Långaryd.– Skolverket måste kunna direkt stoppa en skola som man bedömer inte uppfyller kraven. Det går inte idag, idag måste man vänta tills hela den rättsliga prövningen är avgjord och det kan ta jättelång tid, säger Mona Sahlin.– Jag har inget emot religiösa skolor, men också religiösa skolor måste faktiskt bedriva undervisningen på ett vetenskapligt korrekt sätt och uppfylla allt det som finns i läroplanen och det påstår jag med bestämdhet att så var icke fallet med Plymouthbröderna, säger Mona Sahlin. Mona Sahlin, partiledare för socialdemokraterna, intervjuas av Tomas Ramberg.

15 Sep 200726min

Mats Dillén - höjning av reavinstskatten problematisk

Mats Dillén - höjning av reavinstskatten problematisk

Att höja reavinstskatten för att finansiera avskaffandet av fastighetsskatten riskerar att skapa problem. Det sa Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén i Ekots Lördagsintervju. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att höja den skatt som villaägare får betala när de säljer sina hus kan göra att arbetsmarknaden fungerar sämre, säger Dillén.– Det skapar tröghet när du ska flytta och byta jobb så då kan det verka hämmande på sysselsättningen. Speciellt om man inte får göra uppskov heller som man gjort tidigare då riskerar det att skapa inlåsningseffekter eller att det fungerar som en flyttskatt. Mats Dillén, generaldirektör för Konjunkturinstitutet intervjuas av Anders Holmberg.

8 Sep 200725min

Populärt inom Politik & nyheter

aftonbladet-krim
svenska-fall
motiv
p3-krim
fordomspodden
rss-krimstad
flashback-forever
rss-viva-fotboll
blenda-2
aftonbladet-daily
grans
rss-sanning-konsekvens
rss-vad-fan-hande
dagens-eko
svd-nyhetsartiklar
olyckan-inifran
spar
rss-expressen-dok
rss-klubbland-en-podd-mest-om-frolunda
rss-frandfors-horna