Hotade journalister och mörkande visselblåsarkonsulter
Medierna8 Nov 2014

Hotade journalister och mörkande visselblåsarkonsulter

Hotade journalister är efter riksdagsledamöter den mest hotade och trakasserade yrkesgruppen. Hur påverkar det journalistiken att så många journalister är hotade? Kvinnolobbyn påstår att 9 av 10 kvinnor mår dåligt av reklamen. Men håller den siffran streck? Jack Werners krönika om ett slags nätets motsvarighet till stockholmssyndromet. Och så om de nya svenska visselkonsulterna entreprenörer som gjort till affärsidé att hålla intern kritik utanför offentlighetens ljus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Risk för självcensur efter ökade hot mot journalister
Hot och trakasserier mot journalister för att de är journalister och för den journalistik som de gjort ökar här hemma. Och i söndags uppmärksammades för första gången straffrihetsdagen – och Committee to protect journalists släppte en rapport som visade att det i princip är riskfritt att döda en journalist. De senaste tio åren har 370 journalister mördats som direkt hämnd för deras arbete. De flesta hade rapporterat om lokal korruption och brottslighet. Och i 90 procent av dessa fall råder total straffrihet.


Även här hemma i Sverige är hoten spridda och journalister är den yrkesgrupp som efter riksdagsledamöterna hör till den allra mest utsatta gruppen. Det framgår av en sammanställning som vi på Medierna gjort. Och både journalister och medieföretag uppger att hoten ökat de senaste fem åren.


Frågan är vad hoten får för betydelse. Nu talar vissa om risk för självcensur.

Reporter Tonchi Percan och researcher Sara Edvinsson.

Med fakta och förnuft mot nätets Stockholmssyndrom
Nu ska det handla om ett slags nätets ”stockholmssyndrom” – vår socialamedier-krönikör Jack Werner har följt historien om en kvacksalvare på nätet – som fick kunderna han lurade med sig på sin sida i en socialamedierstorm mot journalisterna som avslöjade honom.

Undersökning om kvinnors reaktion på reklam håller inte

I oktober kunde man se affischer i Stockholms tunnelbana med texter som ”vad vore tunnelbanan utan lite halvnakna kvinnokroppar”. Affischerna var en del i Sveriges kvinnolobbys kampanj ”reklamera” och den fick stor uppmärksamhet. Ett av påståendena var att 9 av 10 kvinnor mår dåligt av reklam. Men var kom den uppgiften egentligen ifrån? Alexandra Sannemalm har tittat närmare på det.

Ny bransch ska hålla visselblåsande utanför medier
Utanför offentlig sektor är det svenska skyddet för visselblåsare fortfarande svagt om man jämför med andra länder. Samtidigt vill allt fler företag och myndigheter göra det enklare för sina sina anställda att vissla när de ser missförhållanden eller etiska övertramp. Inspirerade av amerikanska storbolag inrättar svenska företag och myndigheter visselblåsar-system. Mängder av konsultfirmor har startats för att tillhandahålla system som ska göra det enkelt att anonymt rapportera missnöje internt i företagen. Men vad händer när företag och myndigheter försöker ta ta kontroll över informationen istället för att den når offentlighetens ljus? Och vilka är det som aspirerar på att vara det här alternativet till offentligheten? Medierna har den här veckan undersökt en framväxande bransch – de svenska visselkonsulterna.

Reporter är Erik Peterson.

Avsnitt(975)

P4 Kronoberg gick vilse om ministerns davidsstjärna

P4 Kronoberg gick vilse om ministerns davidsstjärna

Ekot bryter samarbetet med frilansare i Gaza, hur tänker andra redaktioner? Och så tar vi tempen på den brittiska yttrandefriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lokala journalister i GazaI veckan avbröt Sveriges Radio sitt samarbete med den Gazabaserade frilansjournalisten Baraa Lafi, efter ett avslöjande av stiftelsen Doku. Där framkom bland annat att hon tidigare varit inblandad i bojkottningskampanjer mot Israel, sponsrade av en högt uppsatt Hamastjänsteman. Det här väcker en större fråga: Går det att överhuvudtaget hitta oberoende lokala journalister i Gaza?Freddi Ramel intervjuar Sveriges Radios utrikeschef Anders Pontara, Expressens utrikesredaktör Erik Wiman och Nathan Shachar, utrikesreporter på DN.P4 Kronoberg gick vilse om davidsstjärnaFörra veckan publicerade P4 Kronoberg ett inslag med rubriken: Ministern bär davidsstjärnan mitt under känsliga konflikten. Det här väckte stark kritik: Hade P4 själva satt likhetstecken mellan judar i Sverige och Staten Israels krigföring? Erik Peterson ringde upp P4 Kronobergs kanalchef Marcus Sjöholm och intervjuar även Willy Silberstein, tidigare utrikeschef på Ekot och före detta ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism. Yttrandefriheten i StorbritannienFrågan om yttrandefrihet har varit väldigt aktuell i USA: men ett annat land där diskussionen går på högvarv är Storbritannien. Du kanske har sett bilderna på pensionärer med rullatorer som bärs bort av polis eller hört om komikern som arresterats för ett skämt han skrivit i sociala medier. Hur mår egentligen yttrandefriheten i Storbritannien? Joanna Korbutiak pratar med James Savage, ansvarig utgivare på The Local och ordförande för Utgivarna.

27 Sep 29min

Charlie Kirk nämndes knappt i svenska medier innan mordet

Charlie Kirk nämndes knappt i svenska medier innan mordet

Och så om rapporteringen kring demonstrationen utanför judiska skolan och Anders Holmbergs intervju med ljugande Rysslandsambassadör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kontextlös första-rapportering om demonstration utanför judisk skolaI måndags samlades ett fåtal propalestinska demonstranter utanför judiska skolans lokaler på Östermalm i Stockholm - någonting som fick stor uppmärksamhet på sociala medier. Flera toppolitiker gick ut och rasade. Moderaternas gruppledare Mattias Karlsson kallade demonstranterna för odjur och kulturminister Parisa Liljestrand sa att det var “vedervärdigt”. Att ställa svenska judiska barn till svars för israels krigföring i Gaza är antisemitism i sin renaste form. Under kvällen gjorde Expressen sociala medier-reaktions-journalistik av det här - och när TT sen plockade upp det fick det nationell spridning. Men en viktig pusselbit saknades där i början.Freddi Ramel pratar med Expressens tillförordnade ansvarig utgivare Karin Olsson och Aron Verständig, ordförande för judiska centralrådet.Varför ska SVT intervjua ambassadörer som ljuger? Förra veckan intervjuade Anders Holmberg Rysslands Sverigeambassadör Sergej Beljajev. Det var en intervju som fick kritik redan innan den sändes - varför släppa fram Rysslands propaganda på bästa sändningstid i SVT? Och sedan intervjun sändes förra veckan har kritiken fortsatt. Även de som hade en lite mer förlåtande inställning tyckte att ambassadörens många lögner slank igenom alldeles för enkelt. Hur ska man som journalist göra när man intervjuar en aktör som man vet kommer ta alla chanser att ljuga och förleda? Erik Petersson träffar 30 minuters Anders Holmberg och Kalle Kniivilä, reporter på Sydsvenskan.Har svenska medier underskattat Charlie Kirks betydelse? Mordet på den amerikanska högeraktivisten Charlie Kirk har dominerat nyhetscykeln i över en vecka, både i USA och här hemma i Sverige. Journalister har turats om att slå fast att hans betydelse för den amerikanska högern inte går att överskatta - men hur kommer det sig då att svenska medier knappt nämnde honom innan mordet?Joanna Korbutiak ställer frågan till Cecilia Khavar, Sveriges Radio, Malin Ekman, frilansjournalist och Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet.

20 Sep 29min

Ska medier kalla kriget i Gaza för folkmord?

Ska medier kalla kriget i Gaza för folkmord?

Hårda anklagelser mot public servicebolagen i debatten om marknätets nota och så om att det enda TV4 vill är att fortsätta bli externt granskade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad ska medier kalla det som sker i Gaza? En överväldigande majoritet av internationella och svenska medier har valt att, på nyhetsplats, inte använda ordet folkmord. Vinjetterna brukar vara nått i stil med “Gazakriget” eller “Kriget mellan Israel och Hamas”.En tidning som valt att gå mot strömmen är vänstertidningen Dagens ETC. Där samlar man nu rapporteringen om kriget under vinjetten ”Israels folkmord i Gaza”.Reporter: Freddi RamelHård kritik mot public service debattstil i marknätsfråganDet är inte första gången vi hör kritiken att SVT och SR ibland överdriver lite när det handlar om hur mycket pengar public servicebolagen behöver. Men i veckan tyckte iallafall Dagens Media att de tagit bolagen på bar gärning, med överdrivna siffror och ohederliga debattgrepp. Det handlar om kostnaden för marknätet och vad TV4:as utträde betyder för public service. Reporter: Joanna KorbutiakTV4 och granskningsnämndenI förra veckan kunde vi berätta att TV4:as beslut att lämna marknätet även fick en lite oväntad konsekvens. Utträdet betydde även att de inte längre kommer granskas av granskningsnämnden, och i veckan gick TV4:s programdirektör för samhälle och nyheter Viveka Hansson ut och sa att det här borde vara skäl att se över hela systemet. För det finns en detalj i det här som skaver. Det är nämligen så att granskningsnämndens ledamöter utses direkt av regeringen.Reporter: Erik Petersson

13 Sep 29min

TV4 lämnar marknätet – är det slutet för “kommersiell public service”?

TV4 lämnar marknätet – är det slutet för “kommersiell public service”?

Och vad händer med SVT och SR som blir ensamma kvar i marknätet? Dessutom om journalisters personliga gnäll på sociala medier - bryter det mot yrkesetiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. TV4:s nya rollI förra veckan kom beskedet att TV4 lämnar marknätet vid årsskiftet, och med det går en era i graven. ”Skogs-tv” som vi millennials nostalgiskt pratar om från vår barndom, alltså att bara ha 1:an, 2:an och 4:an gratis, har nu blivit av med sin pigga och enda kommersiella gren. Och i och med fyrans utträde ur marknätet kommer kanalens roll som ett “kommersiellt public service” att tillhöra historien också, för nu kommer inte Granskningsnämnden längre kunna pröva kanalens publiceringar för saklighet. Vår reporter Tonchi Percan gör en återkomst i Medierna den här veckan för att teckna bilden av ett TV4 i förändring. Vi ska också säga att Tonchi Percan, under de månader han varit borta från Medierna i P1, bland annat gjort ett avsnitt av TV4:s Kalla Fakta.Marknätets framtidTV4:s beslut påverkar ju inte bara den egna kanalen. Beskedet att de lämnar marknätet har under den senaste veckan lett till en rätt yrvaken och högljudd debatt om huruvida Public Service-bolagen nu ska behöva ta hela notan för marknätet, och både SVT:s vd Anne Lagercrantz och SR:s Cilla Benkö har varit ute i media. Utspel som inte imponerar på den gamle medienestorn Jan Scherman.Vår reporter Joanna Korbutiak har träffat honom.Oetiskt journalistgnäll på sociala medierVar går gränsen för vilka privata spörsmål en journalist får klaga öppet på i sociala medier egentligen? Den frågan lyfte Expressens Karin Olsson i en syrlig text i Dagens Media i förra veckan med rubriken “Cantwell och Norén skämmer ut sig på nätet”. En lite retig artikel med glimten i ögat, men hon lyfter en intressant fråga. Är det verkligen förenligt med yrkesetiken att på sociala medier klaga på ett enskilt företag som inte lagat ens kaffebryggare i tid?Freddi Ramel tog Karin Olssons stafettpinne och sprang med den.

6 Sep 29min

Bluff om gravidrobot och Ekots missvisande statistik om judars flytt till Israel

Bluff om gravidrobot och Ekots missvisande statistik om judars flytt till Israel

Och om nyhetsbyrån som säljer åsikter till hela Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske läste ni i Göteborgsposten i förra veckan om den kinesiska gravidroboten? Eller kanske såg ni det på Expressens Tiktok eller i något annat av den drös sociala medierkonton eller nyhetsprogram som berättade storyn om hur den kinesiske forskaren Zhang Qifeng vid Nanyangs tekniska universitet tagit fram en graviditetsrobot som kunde bära mänskliga foster.Men det fanns ju ett problem. Allt var en bluff.Reporter: Lasse TruedsonI veckan publicerade Ekot en nyhet om att allt fler judar väljer att lämna Sverige, till följd av ett hårdare samhällsklimat sen terrordådet den 7:e oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza. En av siffrorna Ekot använder sig av är att utvandringen från Sverige till Israel fördubblats mellan 2023 och 2024.Men vad säger siffrorna - egentligen?Reporter: Freddi RamelI våras rasade debatten om ledarsidan var en del av en tidnings själ eller inte. Något som inte var i fokus då, var det faktum att en stor del av de lokala ledartexterna runt om i landet inte längre är lokala, utan skrivs av en rätt okänd redaktion. Hur påverkar det den eventuella tidningssjälen och vad betyder det för opinionsbildningen i stort? Vi söker söker svar i en gränd i Gamla Stan i Stockholm.Reporter: Joanna Korbutiak

30 Aug 29min

Gick Aftonbladet för långt i artiklar om spektakulärt självmord?

Gick Aftonbladet för långt i artiklar om spektakulärt självmord?

Forskare: Bryter mot flera riktlinjer för hur medier bör rapportera om suicid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur ska medier rapportera om självmord? Det är en fråga som varit uppe i det här programmet många gånger genom åren, och det är en komplicerad fråga. Å ena sidan är mediers uppdrag att berätta så mycket som möjligt, å andra sidan finns forskning som visar att viss typ av medierapportering kan leda till smittoeffekter - alltså fler självmord. För en månad sen publicerade Aftonbladet en artikel om en man som begått ett spektakulärt självmord efter konflikter på sitt arbete inom Kriminalvården. Publiceringen följdes upp nu i veckan, med en intervju med mannens familj. Och Aftonbladets publiceringar sticker ut - det är inte såhär medier vanligtvis brukar rapportera om självmord, säger Christian Rück, professor i psykiatri på Karolinska institutet.Reporter: Freddi RamelI somras lanserade sajten Bulletin en pedofilkarta. Betalande prenumeranter kan logga in och kolla var i landet människor som begått sexbrott mot barn bor någonstans. På den så kallade Brottskartan kan man även se den generella brottsnivån i olika bostadsområden och hur stor andel av befolkningen som har utomeuropeisk bakgrund. Det här rätt uppseendeväckande greppet har fått en del kritik. Risk för förtal och pressetiskt oförsvarbart är några omdömen kartan fått. Medierna ringde i veckan upp Bulletins chefredaktör Pelle Zackrisson.Reporter: Erik Petersson Det fanns en tid när vinjetten i radio och tv var livsviktig för att väcka uppmärksamhet. Det var den som skulle få lyssnare och tittare att släppa allt de hade, bänka sig och skrika ut: “NU BÖRJAR REDERIET!” Men nu, när allt färre lyssnar på linjär radio och tablå-tv, skulle man kunna tänka sig att den klassiska vinjetten spelat ut sin roll. Men frågan är om det stämmer? Vår reporter Joanna Korbutiak tog sig nyligen till Berwaldhallen när SVT spelade in sin OS-vinjett inför de kommande vinterspelen i Cortina. Reporter: Joanna KorbutiakHit kan du vända dig om du har självmordstankar:Ring 112 om du behöver akut vård eller hjälpSjälvmordslinjen: Öppen dygnet runt, telefonnummer 901 01. Det går också att använda en chat.Vårdguiden: Telefonnummer 1177Jourhavande präst: Kopplas via telefonnummer 112. Alla dagar kl. 21-06, chatt alla dagar kl. 20-24Humanistisk medmänniska: Telefonnummer 010 551 5590 Tar emot samtal kl 19-23 alla kvällar utom tisdagar.Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80. Alla dagar kl. 21-06.

23 Aug 29min

Så har Trump hittat mediernas ömma punkt

Så har Trump hittat mediernas ömma punkt

* Fotbollsagent stämmer ett mediehus. Hur har sportjournalistiken lyckats bevaka spelaragenterna? * Trumps flerfrontskrig mot medier. Har han hittat mediernas ömma punkt? * Sommarserie om journalistiska metoder. Om åsiktsjournalistik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sportjournalisternas agentdilemmaUnder sommaren har ytterligare en fotbollsagent stämt ett svenskt mediehus. Det gör det till den tredje stämningsansökan från just en fotbollsagent mot svenska medier bara det senaste året. Och det är två roller med en lite speciell relation. I flera år har det kring fotbollsjournalistiken diskuterats huruvida relationen med vissa fotbollsagenter varit problematiskt nära. Så frågan är om det senaste årets granskningar av agenter och juridiska motaktioner markerar ett skifte i en relation som genom åren varit lite — ja—komplicerad.Reporter: Erik PeterssonTrumps flerfrontskrig mot medier Donald Trumps krig mot medierna har skruvats upp sedan hans förra runda som president. Han stämmer nyhetsbolag på mångmiljardbelopp, häcklar och hotar journalister, och portar dom han inte gillar från Vita huset. Så - vad betyder det för pressfriheten i USA? Och hur ser hans mediekrig ut i praktiken? Reporter Katarina Andersson har träffat journalistikprofessorn som varit med sen Watergate-eran. Rättelse 18/8-25: I reportaget säger vi att Trump strypt stödet till public service, motsvarande 50 miljarder kronor. Rätt är omkring 5 miljarder kronor. Sommarserie om journalistiska metoderNu till den sista delen i vår sommarserie om journalistiska metoder; olika verktyg för att bedriva journalistik. ”Skapa innehåll” kan man cyniskt säga, eller ”låta människor komma till tals”, om man vill vara högtravande. En journalistisk metod för detta är likafullt: debattartikeln. Men frågan är vem som ligger bakom innehållet egentligen? Är det skribenten som undertecknar eller redaktören på mediet som publicerar? Hur går det egentligen till när åsikter ska möta offentligheten? Reporter: Hannah Engberg

16 Aug 30min

Om Magda Gads Gaza-upprop och Gads tidning Gad

Om Magda Gads Gaza-upprop och Gads tidning Gad

Kan public service-reportrar skriva under upprop och fortsätta rapportera som vanligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Över 500 personer inom media- och kulturbranschen har skrivit under ett upprop som kräver ökad pressfrihet i Gaza och att internationella journalister ska släppas in. Så långt, okontroversiellt. Men i debattartikeln som publicerades till uppropet i tidningen Expressen innehöll också formuleringar om att svenska och internationella medier varit med och legitimerat folkmord. Flera av undertecknarna är högt profilerade Mellanösternreportrar på Sveriges Radio. Går det här ihop med public service riktlinjer om opartiskhet? RÄTTELSE 15/8-25: I reportaget om hur svenska medier förhåller sig till medarbetare som skrivit under Gad-uppropet inkluderades tidigare Dagens Nyheter på listan över medier där medarbetare som skrivit under uppropet inte kommer få några begränsningar. Det var fel, rätt är att DN förra veckan ännu inte hade fattat något sådant beslut. Redaktionschef Anna Åberg skriver att DN den här veckan citat: ”meddelat alla medarbetare på nyhetsredaktionen som skrivit under att de inte kommer att bevaka kriget i Gaza den närmaste tiden.”Reportrar: Freddi Ramel och Lasse TruedsonStrax innan uppropet lanserade en av initiativtagarna, krigskorrespondenten Magda Gad, en ny tidning, uppkallad efter sig själv: Gad. Med i redaktionen finns bland andra Edgar Mannheimer och Alexandra Urisman Otto. Medierna hörde av sig till Magda Gad för att fråga vem som betalar, vad målet är och varför tidningen Gad behövs. Reporter: Lasse TruedsonI vår serie om journalistiska metoder ska det den här veckan handla om en ganska outnyttjad metod här i Sverige; Gonzo. Den amerikanska journalisten Hunter S Thompsons ikoniska reportagestil har aldrig riktigt nått Sverige, men det finns de som har laborerat med uttrycket.Vår reporter Robin Jonsson gav sig iväg på jakt efter den svenska Gonzon, med små nedslag i den amerikanska drömmen.Reporter: Robin Jonsson

9 Aug 30min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
p3-dokumentar
svenska-fall
en-mork-historia
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
killradet
creepypodden-med-jack-werner
aftonbladet-krim
flashback-forever
blenda-2
rss-mer-an-bara-morsa
hor-har
aterforeningen-en-podcast-med-thorsten-och-richard-flinck-av-sigge-eklund
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
larm-vi-minns
rysarpodden