Stjärnekonomen Acemoglu: Så styr arvet efter kolonialismen vilka länder som är rika och fattiga
Daron Acemoglu är kanske den av pristagarna som var mest tippad. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 30/12-2024.Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
6 Mars 19min
Carolina är tandläkaren som undersöker vikingatida tandvärk
Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i januari 2024. Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se
5 Mars 19min
Så ska Europas natur bli vild igen
I ett tättbefolkat och urbaniserat Europa har naturen länge fått stå tillbaka. Men nu pågår projekt för att låta det vilda göra comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rewilding – en fråga som väcker debattRewilding kan handla om att återföra stora och karismatiska djur till landskap där de har försvunnit, eller att restaurera älvar och skogar. Det är en rörelse som haft flera framgångsrika projekt, men som också väckt debatt.Nationalparken Zuid-Kennemerland – flera tusen hektar naturområdeFölj med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till den holländska nationalparken, bara 20 minuters tågfärd från Amsterdam – och på vandring i de rumänska bergen, bland nedlagda fruktlundar som nu förvandlats till matförråd för björnar och vildsvin.Reporter: Stefan NordbergProducent: Lars Broström
4 Mars 19min
Svamparna som kan bli världens bästa sopgubbar
En mängd olika material i naturen bryts ner av svampar. Nu har det visat sig att de även kan tugga i sig och städa bort miljöfarligt avfall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En mängd olika material i naturen bryts ner av svampar. Nu har det visat sig att de även kan tugga i sig och städa bort miljöfarligt avfall.Magnus Ivarsson är geobiolog och har ett företag där han forskar om svampars förmåga att bryta ner miljöfarligt avfall. Efter flera lyckade experiment skalas nu ett av projekten upp i full skala för att städa bort giftiga restprodukter från ett oljeraffinaderi.Runtom i världen forskas det också en hel del om svampars förmåga att bryta ner plast, eftersom nedskräpningen av plast har blivit ett stort globalt problem.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
3 Mars 19min
Så påverkar Trumps nedskärningar amerikansk forskning
Uppsägningar och oro skakar forskarvärlden i USA en månad efter Trumps återkomst. Hör amerikanska forskares inifrånperspektiv, om vad som hotas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskap i osäkra tider – hur påverkas amerikansk forskning?Drygt en månad efter Donald Trumps återkomst till Vita huset skakas den amerikanska forskningsvärlden av nedskärningar, osäkerhet och oro. Stora statliga anslag har frusits eller dragits in, och forskare är rädda för att öppet diskutera situationen.”Kan bli amerikansk brain drain”USA är en världsledande forskningsnation, men vad innebär de senaste politiska besluten för vetenskaplig utveckling? Vi hör oroade amerikanska forskare – hur ser de på framtiden för forskningen i USA och landets utveckling. Nobelpristagare varnar – ”Trump hotar grundforskning”Hör också Victor Ambros, nobelpristagare i medicin 2024, som beskriver hur situationen har blivit värre än han befarade. Han menar att viktiga forskningsområden hotas och att systemet som gjort USA ledande riskerar att falla samman. Hur påverkas grundforskningen när forskare förlorar sin finansiering?Konsekvenser för Sverige och världenDe förändringar som nu sker i USA kan få ringar på vattnet globalt. Vilken roll spelar amerikansk forskning för internationella samarbeten, och vad betyder den nya politiken för Sverige? Hör Marie Arsenian-Henriksson, vicerektor för forskning vid Karolinska Institutet, om utsikterna för deras forskningsprojekt som får medel från USA.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se
28 Feb 19min
Han lämnade rymdforskning för ett liv i Arktis – och fiskarna i havsdjupet
Jobbannonsen från Grönland ändrade Mattias liv. Han bytte rymdforskning mot ett liv i närkontakt med naturens urkrafter, och en och annan isbjörn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 4/11-2024.Mattias Törnqvist sökte jobbet i Nuuk – och fick det. Efter tio år i Grönlands huvudstad är detta ”hemma” för forskaren som bytte fokus från rymden, till fisken längs Grönlands kuster. Hör om livet som forskare på nordliga breddgrader, och vad vi kan lära oss genom att titta väldigt noga på fiskars öron.
27 Feb 19min
Vasaloppet – bra för folkhälsan men en risk för den som deltar
Att åka 9 mil på skidor, hur bra är det egentligen för vår hälsa? Svaret från idrottsfysiologen är att det är en sak för folkhälsan och en annan för den enskilde. Hur ska man tänka och hur hårt ska man pressa sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från 20 feb 2024.Många svenskar ägnar sig åt långlopp på skidor eller i löpning, simning och cykling, och tänker att det gör nytta för hälsan, men när ska man bryta för att inte riskera allvarliga följder?Vi pratar med idrottsfysiologen Michail Tonkonogi om träning, förberedelser, energiintag under långlopp. Och om varför det plötsligt kan kännas helt meningslöst att fortsätta mot mål, trots att man varken är i dålig fysisk form, skadad eller har ont någonstans.Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi vid Högskolan Dalarna.Reporter: Björn Gunér.
26 Feb 19min
Så fungerar en tonårshjärna – och därför är den optimal för ungdomsåren
Impulsiv och känslostyrd. Tonåringars hjärnor ses ofta som outvecklade vuxenhjärnor. Men de har unika förmågor som är optimala för just tonåringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi pratar ofta om unga människors hjärnor i negativa termer, som ofärdiga varianter av vuxenhjärnor. Men det handlar om helt normal utveckling, och deras hjärnor är ibland bättre anpassade för just en ung människas liv, än vad vuxnas hjärnor är.Det säger BJ Casey, professor i neurovetenskap vid Columbia University i New York, som forskat om unga hjärnor i decennier.I en tid när vi pratar mycket om bristerna och omognaden i unga människors hjärnor vill hon lyfta fram att det också finns en hel del positivt. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se
25 Feb 19min
