Historien bakom NATO:s expansion efter Kalla kriget

Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning. Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer. I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann. Programmet är en repris och sändes första gången den 3 mars 2020. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se LjudteknikerOlof Sjöström

14 Juli 202019min

Under Spanska sjukan för 100 år sedan användes på sina håll fysisk distansering och nedstängning av samhället för att hindra smittspridning. Men inte i någon större utsträckning i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I amerikanska St Louis minskades dödligheten i Spanska sjukan med hälften jämfört med Philadelphia. Enligt forskare berodde framgången på att man på ett tidigt stadium stängde ner skolor, lekplatser, bibliotek och kyrkor och förbjöd folksamlingar på mer än 20 personer. Många städer i USA införde liknande omfattande restriktioner. I Europa var det mindre vanligt med såna här åtgärder - i Sverige knappt några alls, enligt före detta statsepidemiologen Annika Linde. Trots att hotet om smittan var känt så hölls omfattande militärövningar hösten 1918, vilket ledde till att sjukdomen fick stor spridning. Karantänvapnet är mycket kraftfullt, men eftersom samhället ser annorlunda ut idag så måste vi tänka till noggrant hur vi använder det, säger medicinhistorikern Peter Nilsson. Samtidigt är Spanska sjukan också en källa till kunskap för forskare som försöker utveckla behandlingsmetoder för att få ned dödligheten i virussmittor. I programmet hörs: Annika Linde, pensionerad professor i virologi och tidigare statsepidemiolog, Peter Nilsson, professor vid Lunds universitet och chef för enheten för medicinsk historia, Staffan Normark, seniorprofessor vid Karolinska Institutet. Programmet är en repris och sändes första gången den 14 april. ProgramledareMarcus Hansson ProducentUlrika Björkstén

13 Juli 202019min

Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur? Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen. I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina. Programmet är en repris från den 2 mars 2020. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se LjudteknikerOlof Sjöström

7 Juli 202019min

Att ändra vanor kan kännas svårt, men är man tillräckligt motiverad så kan man både lägga till goda vanor och lägga av med en del ovanor. Skulle det kunna stärka motståndskraften mot coronaviruset? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fysisk aktivitet är en friskfaktor som nästan alltid dyker upp när det handlar om hälsa. Minst 30 minuters pulshöjande aktivitet om dagen för vuxna, och minst en timme om dagen för barn är Folkhälsomyndighetens rekommendation. Svårt att hinna med i vardagen, menar kanske en del. Men frågan är om vi blir mer aktiva på semestern – eller om sommaren är en livsstilsfälla? Att investera i sin egen hälsa är den här sommaren viktigare än på mycket länge, menar Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet. Han vill att vi inte ska ägna semestern åt passivt hängmattehäng, utan att vi ska passa på att rusta kroppen och därmed immunförsvaret på bästa sätt för att klara av eventuella virusangrepp. Hur vi lever, äter, sover och rör på oss påverkar vårt immunförsvar, som i väntan på ett vaccin är vad vi har att sätta upp mot covid-19. I programmet hörs: Mia Phillipson är professor i fysiologi vid Uppsala universitet, Mats Lekander, professor i hälsopsykologi, Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet, John Axelsson är professor i experimentell sömnforskning vid Stressforskningsinstitutet. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Juli 202019min

Många städer i världen satsar på mer plats för cyklister och gångare för att underlätta social distansering. Kan Coronakrisen bli en kraft i utvecklingen mot människovänligare städer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hundratals städer har experimenterat med temporära cykelbanor och andra åtgärder för att underlätta för cyklister och gångare, och därigenom minska smittspridningen. I Bryssel har hela stadskärnan omvandlats till gågata och i Rom ska 150 kilometer cykelbanor anläggas på bekostnad av biltrafiken. I Paris och Barcelona pågick redan före Corona en utveckling mot städer mindre centrerade kring bilen. I Paris vill borgmästaren ta bort 72% av alla parkeringsplatser för att göra plats för cykelbanor. I Barcelona ska farten på nästan alla gator sänkas från 50 till 30 km/h. Coronakrisen är långt ifrån första gången som städers utformning påverkas av sjukdomsutbrott. I mitten av 1800-talet var städerna smutsiga och ohälsosamma platser att leva på. Men ständigt återkommande sjukdomsutbrott drev på en utveckling mot mer hälsosamma städer och tvingade fram införandet av moderna avloppssystem, rinnande vatten och offentliga parker. På samma vis kan coronakrisen idag föra med sig att vi börjar ställa frågan hur hälsa är kopplad till urban design. I programmet hörs: Andrew Karvonen, stadsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Michael Donaldsson, kommissionär för digital utveckling i Barcelona, och Tigran Haas, föreståndare för Centrum för framtida stadsrum. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

29 Juni 202019min

Google vill bygga en smart stad och samla in massor med data om människorna som bor där. Det här oroar datarättsaktivister som liknat det vid ett försök att privatisera staden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Toronto i Kanada har Googles systerföretag Side Walk Labs planerat att bygga en helt ny stadsdel baserad på internet. Enligt företaget kan projektet visa för världen hur man kan bygga städer som är både billigare, bekvämare, hälsosammare, miljövänligare, rättvisare – och mer spännande. Men de storstilade planerna har kantats av motgångar och anklagelser om att Google försöker privatisera stadsbyggnadsprocessen och skapa en ny plattform för att samla in ännu mer data om världens människor. Smarta städer innebär stora integritetsproblem eftersom allt bygger på ständig datainsamling, menar kritiker. I Barcelona finns en motsatt vision om en smart stad där data som samlas in ska ses som en offentlig tillgång, precis som bibliotek eller trottoarer. I programmet hörs: Andrew Karvonen, urbanistforskare KTH, Michael Donaldsson, Barcelonas kommissionär för digital innovation, Therese Balksjö, enhetschef på forskningsinstitutet RISE. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Juni 202019min

1957 dyker ett nytt influensavirus upp i Kina. En miljon svenskar blir smittade av Asiaten. Man är orolig att smittan ska bli lika dödlig som Spanska sjukan, men Sverige får bukt med viruset. Hur då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Speciellt för Asiaten är att många människor blev sjuka samtidigt. Oktober och november 1957 blir posten sen och spårvagnar står still när hundratals i personalen ligger hemma. I Sverige kommer ett vaccinationsprogram igång, men vaccinet hinner ta slut innan alla fått sin spruta. Den stora skillnaden mot Spanska sjukan är att man den här gången har antibiotika att sätta in mot de sekundära inflammationerna i lungorna som de allvarligt sjuka får. Dessutom klarar sig riskgruppen äldre eventuellt bättre på grund av exponering för ett tidigare liknande influensavirus - den så kallade Ryska snuvan (1889 - 1892). I programmet medverkar Margareta Gäderblom, som vid 14 års ålder blev svårt sjuk i asiaten i två månader, Märta Johansson som var nyutbildad barnmorska och blev hemskickad när asiaten slog till på jobbet, och Göran Friman, professor emeritus i infektionssjukdomar. Även han fick Asiaten. ReporterCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Juni 202019min

Covid-19 är inte en influensa som kommer i "vågor". Nya utbrott kommer, men de blir mer som plötsligt uppblossande bränder som snabbt behöver släckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många varnar för att coronaviruset ska komma i en andra våg som kanske blir värre än den första. Det rapporteras om att en andra våg är på väg i flera länder. Bilden av vågor kommer från de influensapandemier som flera gånger rört sig i just vågor under 1900-talet. Men Coronaviruset beter sig annorlunda. Det uppträder inte i vågor, menar många forskare. Vi blir kanske aldrig av med det, i stället gäller det att snabbt slå ner på de mindre utbrotten och hålla smittrisken på låg nivå. I programmet hörs: Anders Tegnell, statsepidemiolog, Björn Olsen, virusforskare Uppsala universitet, Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin Karolinska Institutet, Jonas Ludvigsson, professor epidemiologi, Maria Rotzén Östlund, biträdande smittskyddsläkare Region Stockholm. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

18 Juni 202019min