Historien bakom NATO:s expansion efter Kalla kriget

Världen över försöker forskare förutse coronavirusets spridning, särskilt inför återöppnandet av samhällena. Till sin hjälp har de avancerade datormodeller som ofta lett till felaktiga resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan coronapandemin svept in över världen har komplexa modeller blivit allt mer populära. Med dem hoppas man kunna förutsäga vilken strategi som är bäst för att bromsa smittspridningen och dödsfallen. Genom att simulera olika scenarier där man ändrar på olika saker - stänga skolor, införa utegångsförbud, begränsa folksamlingar, söker man sig fram efter bästa resultat. Efter att rapporter baserade på sådana modeller har visat sig stämma dåligt med faktiska siffror, har debatten handlat om vilken data som stoppats in i modellerna. Ganska sällan har det handlar om hur modellerna i sig är konstruerade. När en svensk forskargrupp undersökte en modell från Imperial College fann de flera brister. I programmet hörs: Kristian Soltesz, docent i reglerteknik vid Lunds universitet, Peter Kasson, universitetslektor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala Universitet, Lisa Brouwers, chef för analysenheten på Folkhälsomyndigheten, Gustav Nilsonne, forskar om vetenskaplig transparens och reproducerbarhet vid Karolinska Institutet. ReporterLasse Edfast ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Juni 202019min

När ett ansett forskarlag i Storbritannien gör en coronamodell som varnar för hundratusentals döda i covid-19 kastar landet om sin coronastrategi. Men vad är det för modell? Och hur välgjord är den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Modellen som rapporten från Imperial College bygger på har inte bara påverkat Storbritannien, utan har använts för att förutsäga smittspridningen i många andra länder. I Sverige skulle omkring 80 000 personer riskera att dö fram till 1 juli, en siffra som vi idag kan konstatera var långt ifrån hur det faktiskt blev. Imperial College publicerade sedan källkoden till sin egen modell och implementering av den och fick snart kritik från programmerar runt om i världen som konstaterade att koden är så svår att förstå att det är näst intill omöjligt att veta om den innehåller några fel. I programmet hörs: Claire Griffiths, allmänläkare i Storbritannien, Peter Kasson, universitetslektor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala Universitet, Joakim Lundborg, programmerare och utvecklingsledare på IT-företaget Wrapp. ReporterLasse Edfast ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

12 Juni 202019min

Tidigt under coronakrisen rapporterades det om brist på billig arbetskraft till den svenska frukt- och gröntodlingen. I framtida orostider - skulle robotar kunna utföra det ofta hårda jobbet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under våren fanns farhågan att svenska jordbruket skulle drabbas när inströmningen av billig arbetskraft ströps på grund av pandemin. Nu har säsongsarbetarna fått särskilt tillstånd att komma och jobba på de svenska odlingsfälten. Men, om nästa kris gjorde det omöjligt att ta in säsongsarbetare utifrån, är frågan om robotar kan ta över fler tunga och monotona jobb inom jordbruket. I programmet hörs: Tore Aronsson, företagare och grönsakodlare på Aronssons grönsaker utanför Lidköping, Håkan Brolin, maskinförsäljare på Dataväxt, Petter Ögren, professor i robotik, lärande och perception på Kungliga tekniska högskolan, Martin Topolinski, arbetare på Aronssons grönsaker utanför Lidköping. ProgramledareGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Juni 202019min

Josef Penninger upptäckte ACE2-receptorn och samarbetar nu med svenska forskare för att så snabbt som möjligt utveckla ett botemedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En liten molekyl på ytan av våra celler är coronavirusets väg in i våra kroppar. Samma proteinmolekyl testas nu som läkemedel mot covid-19. ACE2-receptorerna sitter som små antenner på celler i lungorna. De är måltavlor för coronaviruset som använder dem för att bryta sig in i cellernas inre och orsakar sjukdom. Samma receptorer är också ett viktigt skydd för hjärt-kärlsystemet. Det gör viruset extra farligt, eftersom det förstör den här livsviktiga skyddsmekanismen. Josef Penninger testar nu sin ACE2-behandling för covid-19. Och de preliminära resultaten ser lovande ut. I programmet hörs: Josef Penninger, forskningsledare Life Science Institute Vancouver Kanada, Annika Lundström, överläkare Danderyds Sjukhus, Ali Mirazimi, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska Institutet. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

4 Juni 202019min

Utspringen blir det inte mycket av, men pandemin har också mer långtgående konsekvenser för studenterna. Praktikplatser och enklare jobb försvinner. Steget ut i vuxenlivet blir ännu tuffare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studenterna Emilia Bertilsson och Paulina Jauhonen ger inte upp sina drömmar, trots att nutiden ser mörk ut. Coronapandemin förstärker utvecklingen som vi redan sett av att många enklare jobb sannolikt försvinner för gott. Det blir tuffare för många unga framöver, menar både Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet och Inga Dennhag, psykolog och forskare vid Umeå universitet. Men filosofen Julia Mosquera vid Institutet för framtidsstudier menar att både coronakrisen och klimathotet i bästa fall kan skapa en ny generation som blir bättre på att återhämta sig från stora kriser. I programmet hörs: Emilia Bertilsson,student Lidköping, Paulina Jauhonen, student Lidköping, Sven Bremberg, docent socialmedicin Karolinska institutet Stockholm, Inga Dennhag, psykolog och forskare Umeå universitet, Julia Mosquera, filosof och forskare Institutet för framtidsstudier Stockholm. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1 Juni 202019min

Både Jan och Lena Chirico fick Covid-19, men Jan drabbades värst. Efter 12 dagar i respirator är Jan tillbaka hemma, men att bli helt frisk tar tid och kräver rehabilitering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jan Chirico smittas av coronaviruset på en skidresa. Hans kompis klarar sig med rethosta några dagar, själv ligger Jan tolv dygn i respirator. Nu är han hemma igen och har läst i journalen hur nära döden han var. Det kan ta lång tid att återfå krafterna för den som har varit svårt sjuk i covid-19. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har man öppnat en särskild rehabiliteringsavdelning där covidpatienter får träna upp sig. Bara att sätta sig upp i sängen kan vara en stor ansträngning. I programmet hörs: Jan och Lena Chirico, som varit sjuka i covid-19. Rolf Karlsten och Per Hamid Ghatan, båda överläkare på rehabiliteringsavdelningen 85 CX på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Fysioterapeuten Tim Göransson, logopeden Julia Wallman, undersköterskan Linnea Hellenius och sjuksköterskorna Lena Karlsson och Lotta Danielsson Meuller. Du kan även lyssna på nyhetsinslaget här. ProgramledareCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Maj 202019min

Att ligga länge i respirator gör många som är svårt sjuka i covid-19. Men långvarig andningshjälp är både utmattande och förvirrande. Något som Sara Larsson vet allt om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För de flesta som vårdas eller vårdats på sjukhus för Covid-19 räcker det med tillskott i form av syrgas på en vanlig infektionsavdelning för att kroppen ska klara av att besegra viruset. Men några procent blir kritiskt sjuka och då handlar det i regel om svår akut lungsvikt, där lungorna tenderar att falla ihop. Då blir det fråga om intensivvård med respirator ganska länge, i många fall upp till två veckor. När respiratorn kopplas ur och patienter efter så lång tid ska andas och göra saker på egen hand är de inte bara i princip helt kraftlösa, de är också ofta förvirrade och vägen tillbaka kan vara lång. I programmet medverkar docent Filip Fredén, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och Sara Larsson som under våren vårdats i respirator under åtta dygn på Universitetssjukhuset i Linköping. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Maj 202019min

Björn Jonson uppfann apparaten som räddar många liv världen över den moderna respiratorn. I brist på läkemedel får svårt covid-sjuka hjälp av Björns uppfinning att fortsätta andas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var i samband med de sista stora polioepidemierna på 1950-talet som inblåsning av luft i patienter drastiskt började minska dödstalen till följd av andningssvårigheter. Epidemiläkaren Carl Gunnar Engström i Stockholm uppfann ett mekaniskt andningshjälpmedel, den första volymstyrda respiratorn. Engströmrespiratorn såldes över hela världen, men den var inte alls anpassad för att följa patientens egen andning. Att det var problematiskt insåg den unge uppfinnaren och läkarstudenten Björn Jonson. Han gav sig genast i kast med att bygga en flödesregulator, det som blev förlagan till dagens moderna och avancerade respiratorer och en grundbult i den moderna intensivvården världen över. I programmet medverkar professor emeritus Björn Jonson, professor Torsten Gordh på Medicinhistoriska museet i Uppsala och företagsstrateg Nils Rosén på respiratortillverkaren Getinge i Solna. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

20 Maj 202019min