Man vill inte bo där man inte är önskad: Caroline Kernen, Uddevalla

Utrikeskrönikan 21 september 2022

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Uddevalla, onsdag

För någon vecka sedan satt jag på redaktionen framför datorn, bredvid mig en kollega som snart skulle på semester.

Hon funderade högt på vilket land hon och hennes flickvän skulle bege sig till under ledigheten.

Funderar du på hur det är med HBTQ-rättigheter i länderna du ska åka till innan du bokar, frågar jag.

Lite svarar hon. Säkerheten är en sak, men man vill ju inte heller åka dit man är oönskad.

Några dagar senare står jag i ett regnigt Belgrad, Serbiens huvudstad ska som första stad i Östeuropa hålla årets Euro Pride.

Dvs den stora Prideparad som hålls i olika europeiska länder varje år.

Men paraden har stoppats - Av säkerhetsskäl sa presidenten - och för att landet har mycket annat nu, energikris och oroligheter med Kosovo.

Upp mot 10 000 personer marscherade i en demonstration mot att Prideparaden skulle hållas för några veckor sen här. Ortodoxa kyrkan, motorcykelgäng och högerextrema fanns bland annat på plats.

På sociala medier uppmanas till våld mot deltagare i paraden och i kommentarerna finns många hejarop.

På stan frågar jag och min kollega några byggarbetare om de bygger läktaren inför Prideparaden. De gör de inte - den ena lyfter händerna som om han höll i en K-pist och sköt. Man borde skjuta de alla, säger han.

Hittills har det känts bra här säger Lilit, som jag intervjuar om hur vardagen är här som HBTQ-person. Hon har glitterpaljetter fastlimmade runt ögonen. Det har gjorts flera framsteg, säger hon - men det här är som att kasta oss tillbaka 15 år, säger hon. Hon själv har inte råkat ut för så mycket hot eller hat - Det beror också på hur man ser ut, sorgligt nog säger hon - Är du feminin riskerar du i mindre utsträckning att bli påhoppad.

Vi tar på oss pressvästarna när vi lämnar Pride-området säger min kollega, så minskar man kanske risken att få en flaska i huvudet av motdemonstranterna utanför. Jag tänker på det Lilit sa - hade det varit bra att sminka sig idag..

Jag träffar ett par, två killar som varit ihop i sex år snart berättar dem. Det är så konstigt säger dem - varje år under Pride kan vi pussas bland folk vi är så "ska vi verkligen - okej då - o så pussas vi". fnittrar dem.

En av dem berättar att de inte kan vara öppna med sin relation. Han rycker på axlarna, vi är vana. "Om min kille går på toa och någon i kön frågar om det är upptaget så säger jag "ja min kompis är där inne, aldrig pojkvän. Man vet inte". Vi säger att vi är kompisar också till folk vi umgås med, tills vi vet att det är ”safe”. Vi hittar på en historia om den som hyr ut lägenheten till oss undrar, på jobbet undviker jag frågan om jag bor ensam, säger han.

Regnet öser ner - Paraden blir av - kortare än det var tänkt - men den blir av.

Men vi ska ändå flytta härifrån snart, kanske till Portugal, säger killen i paret jag träffade. Man vill ju inte bo någonstans där man inte är önskad.

Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga
caroline.kernen@sverigesradio.se