Gunnar Strömmer (M) om sänkt straffbarhetsålder: Syftet är inte primärt att minska brottsligheten

Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen för att fortsätta låna till expansiv politik trots att pandemin är över. Ordförande Lars Heikensten om riskerna med politiken och om svenska miljardärer, klimatsatsningar och elprisbidrag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lars Heikensten säger i Ekots intervju att han länge varit oroad över det ekonomiska läget med tanke på snabba prisökningar på finansiella marknader, pandemin, kriget i Ukraina och nu också den höga inflationen.– Det ska till mycket klokskap och en hel del tur om vi ska undvika allvarliga bekymmer framöver, säger den före detta riksbankschefen Lars Heikensten.I veckan presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport där de granskat om regeringen följer det finanspolitiska ramverkets regler om strama budgetprocesser, överskottsmål och utgiftstak. Att regering och opposition allt oftare bryter mot reglerverken beskriver Lars Heikensten som att vara på ett sluttande plan.– Regeringen har lagt fram förslag som gör att man riskerar att spräcka utgiftstaket. Det är valår och i riksdagen är det ingen som står upp för det regelverk vi har, det gör inte det hela mindre oroande, säger Lars Heikensten.Under åren med låg inflation och minusräntor har röster höjts för att ändra på det finanspolitiska ramverket för att staten ska kunna låna mer till offentliga investeringar på exempelvis försvaret och klimatet. Rådet håller inte med, men tycker att man bör utreda om klimatinvesteringar eventuellt kan motivera att under ett antal år låta staten låna mer pengar än det nuvarande regelverket tillåter."Vi ser i andra länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin"Det pågår en debatt om att Sverige på kort tid fått fler miljardärer. Lars Heikensten menar att det är en följd av nya innovationer, globalisering, högt sparande och låga räntor som gjort att många kunnat låna till tillgångar som fastigheter som snabbt stigit i värde. Även politiska beslut har påverkat den utvecklingen, säger Heikensten.– Vi har idag ett skattesystem och transfereringssystem som i mindre uträckning utjämnar än vad vi hade tidigare och vi har en skola som är betydligt mindre jämlik än den var tidigare. Det finns ett antal områden där utvecklingen, till följd av politiska beslut, gått i fel riktigt om man bryr sig om det här med fördelningen av förmögenheter om inkomster i landet.Lars Heikensten säger att ojämlikheten fortfarande är mindre i Sverige är i de flesta andra länder men att ojämlikheten har ökat rejält här.– Vi har rätt stora grupper som har hamnat utanför samhället, det är det största fördelningsproblemet. Det handlar utlandsfödda, lågutbildade och människor som bor på gamla bruksorter, och så vidare. Man borde se över vad det får för betydelse för det politiska systemet. Vi ser i länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin, säger Lars Heikensten.Om Lars Heikensten:Namn: Lars HeikenstenÅlder: 71 årBakgrund: Disputerad civilekonom. Arbetade inom Finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt på 1980-talet och senare på Handelsbanken innan han gick till Riksbanken där han var riksbankschef mellan 2003 och 2006. Därefter var han svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. 2010-2020 var han vd för Nobelstiftelsen. Idag är Lars Heikensten ordförande i Finanspolitiska rådet.Gäst: Lars Heikensten ordförande Finanspolitiska rådetKommentar: Kristian Åström, ekonomikommentator på EkotProgramledare: Henrik TorehammarProducent: Maja LagercrantzTekniker: Monica Bergmark

21 Maj 202235min

Denna vecka avgörs om Sverige ska ta ett historiskt steg in i Nato efter Rysslands invasion av Ukraina. Men Vänsterpartiet tror att vår säkerhet skadas av ett Nato-medlemskap. Hur ser partiets säkerhetspolitiska alternativ till Nato ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samma dag som Nooshi Dadgostar intervjuas i Ekots lördagsintervju, den 13 maj, har regering och riksdagspartiernas representanter presenterat den säkerhetspolitiska analysen som ska ligga till grund för beslutet om Sverige ska gå med i Nato. Nooshi Dadgostar tycker att analysen är för tunn och saknar konsekvensanalyser om risker för Sverige med ett svenskt Nato-medlemskap."Vi kommer att riskera en eskalering i vårt närområde och i Östersjön som höjer motsättningarna och konflikterna. De finns risker för kärnvapeneskalering"Men vilka alternativ till Nato ser Nooshi Dadgostar? Och på vilka sätt begränsas Sveriges handlingsutrymme om vi går med i försvarsalliansen? Om Nooshi Dadgostar:Namn: Nooshi Dadgostar, partiledare VänsterpartietÅlder: 36 årBakgrund: Aktiv inom Ung vänster, kommunpolitiker i Botkyrka och var med och startade proteströrelsen Alby är inte till salu. Invald i riksdagen 2014. Ledde den statliga utredningen "Ett snabbare bostadsbyggande" 2017. Blev vice partiledare för Vänsterpartiet 2018 och partiledare 2020.Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare VänsterpartietKommentar: Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på EkotProgramledare: Henrik TorehammarProducent: Katarina von Arndt och Maja LagercrantzTekniker: Hanna Melander

13 Maj 202235min

Hur ska Sveriges säkerhet garanteras utanför Nato om Finland går med? Varför vill Miljöpartiet inte ha en folkomröstning om svenskt Nato-medlemskap? Och hur smart var det att lämna regeringen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Till skillnad från Vänsterpartiet vill Miljöpartiet inte att frågan om ett svenskt Nato-medlemskap ska avgöras i en folkomröstning. Märta Stenevi vill att frågan ska debatteras i valrörelsen och avgöras efter riksdagsvalet i september. Den nuvarande processen, där Socialdemokraterna kan fatta ett avgörande beslut under de närmaste veckorna, tycker hon går för fort.Märta Stenevi betonar Sveriges självständighet att välja försvarssamarbeten och att verka för fred i världen som argument för att fortsätta stå utanför Nato.– Det som är viktigt är att vi inte blir fullvärdiga medlemmar i en kärnvapenallians och därmed begränsar våra möjligheter både att kritiserar medlemsländerna men också gör det svårare att arbeta för nedrustning."Det handlar om att vi vill kunna välja våra försvarssamarbeten"Miljöpartiet lämnade hastigt regeringen efter att M, SD och KD fått igenom sin budget i riksdagen i november. Sedan dess har regeringen fattat en rad beslut som gått emot partiets linje, som det om slutförvar av kärnkraft, utbyggnaden av Arlanda och grönt ljus till gruvan i Kallak. Under tiden har Miljöpartiets opinionsstöd fortsatt att minska från redan låga nivåer. Hur smart var det att lämna regeringen och hur ska de göra för att inte åka ur riksdagen i valet i höst?Om Märta Stenevi:Namn: Märta Stenevi, språkrör Miljöpartiet Ålder: 46 årBakgrund: Arbetade inom förlagsbranschen innan hon gick in i politiken. Efter förtroendeuppdrag i Region Skåne och Malmö stad blev hon Miljöpartiets partisekreterare 2019. I januari 2021 valdes hon till språkrör och utsågs kort därpå till Jämställdhets- och bostadsminister. Miljöpartiet lämnade regeringen i november 2021.Gäst: Märta Stenevi, språkrör MiljöpartietKommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Maja LagercrantzTekniker: Tim Kellerman

7 Maj 202235min

Det är dags för Liberalerna att bli tydligare om partiet ska öka antalet väljare med 100 procent, det säger den nytillträdda partiledaren Johan Pehrson. Hör honom i Ekots lördagsintervju. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är ett stukat Liberalerna som den nytillträdda partiledaren Johan Pehrson har tagit över. Partiet har bara fem månader på sig att övertyga väljarna om en röst på Liberalerna när valdagen väl är här. Hur ska Johan Pehrson rädda Liberalerna?"Viktigt med kärnvapen när diktaturer som Ryssland har dem"Frågan om ett svenskt Natomedlemskap kan avgöras inom kort och Liberalerna har länge velat se Sverige i försvarsalliansen. Att ett Natomedlemskap kan innebära att Sverige hamnar under militäralliansens kärnvapensparaply är inte ett problem, enligt Johan Pehrson. - I en drömvärld önskar jag att de inte behövdes, men nu är det ingen drömvärld. nu är det en ganska brutal värld där den rena ondskan står mot demokratiers rätt att försvara sig.Om Johan Pehrson:Namn: Johan Pehrson, partiledare LiberalernaÅlder: 53Bakgrund: Invald i riksdagen 1998 men lämnade sen riksdagen och politiken 2015. 2018 återvände han till politiken och valdes återigen in i riksdagen. Johan Pehrson blev partiledare för Liberalerna i april 2022, i samband med Nyamko Sabunis avgång.Gäst: Johan Pehrson, partiledare LiberalernaKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Parisa HöglundTekniker: Andreas Ericsson

30 Apr 202235min

Nu är påsken här och i Ukraina rasar kriget och miljoner människor är på flykt. Vad kan påven och den katolska kyrkan spela för roll i försöken att stoppa kriget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Ryssland står den rysk-ortodoxa kyrkans högste ledare patriarken Kirill Vladimir Putin nära.Han har tidigare beskrivit Putins ledarskap som ett Guds mirakel och i samband med kriget har han välsignat de ryska trupperna.Påven har tagit ställning mot kriget – men vill samtidigt ha möjlighet att medla i kriget och har sedan det bröt ut samtalat både med Kirill och Volodymyr Zelenskyj. Vilket inflytande har påven på Putin?Om Anders ArboreliusNamn: Anders Arborelius, romersk-katolsk kardinal och biskop i Stockholms katolska stift sedan 1998Ålder: 72Bakgrund: karmelitmunk och författareGäst: Anders Arborelius, kardinal och biskop i StockholmKommentar: Joel Halldorf, kyrkohistoriker och skribent på Expressen. Programledare: Pontus MattssonProducent: Katarina von ArndtTekniker: Ludvig Widman

16 Apr 202235min

Det borde ha varit islamister och upprorsmakare som är skadade, inte svensk polis, säger Ebba Busch (KD). Hör henne i Ekots lördagsintervju. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) riktar nu kritik mot de regionala polisledningarna för hanteringen av upploppen i flera svenska städer under påskhelgen.Hon frågar varför poliserna på plats inte fick order om att gå tillbaka in under upploppen och varför de istället beordrades att retirera. Hon öppnar också för att polisen i situationer som denna använder sina tjänstevapen och skjuter skarpt.– När vi står i ett läge där någon vill döda den som står för att upprätthålla lag och ordning och skydda oss alla, då måste det vara möjligt för polisen att eskalera till den nivån som krävs, säger hon.“Problematiskt att Finland leder Natofrågan”Ebba Busch (KD) säger i den del av intervjun som handlar om ett eventuellt framtida Nato-medlemskap att statsminister Magdalena Andersson (S) låter Finland leda Sverige in i Nato.– Vi borde, oavsett vad vi tycker om ett Nato, ha en livskraftig diskussion mellan partierna om förutsättningarna för ett Nato-medlemskap och vilka krav i kan ställa på Nato, säger hon bland annat. Om Ebba BuschNamn: Ebba Busch, partiledare KristdemokraternaÅlder: 35Bakgrund: Partiledare för Kristdemokraterna sedan 2015, invald i riksdagen 2018.Gäst: Ebba Busch, partiledare KristdemokraternaKommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Henrik TorehammarProducent: Anna PandolfiTekniker: Stina Fagerberg

15 Apr 202235min

När och hur ska Sverige gå med i Nato och varför ska företag obegränsat kunna plocka ut vinster ur skolan? Hör Centerpartiets ledare Annie Lööf i Ekots lördagsintervju. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den senaste dryga månaden har kriget rasat i Ukraina och det har inneburit en rad frågeställningar för våra politiker på hemmaplan. Just nu är frågan hur Sverige ska agera i debatten om rysk olja och gas; ska beslutet fattas gemensamt på EU-nivå eller bör Sverige gå i bräschen och självständigt stoppa all import av gas och olja från Ryssland till Sverige?Centerpartiet var ett av de sex riksdagspartier som röstade emot Miljöpartiets förslag om importstopp men som nu ändrat sig, vad hände under den veckan som gick mellan omröstning i riksdagen till dess att bland annat Centerpartiet ändrade sig i frågan?Centerpartiet vill ha vinster i skolanVinster i skolan tros bli ett ämne som kan dominera valrörelsen i år. Centerpartiet vill ha kvar vinstuttag i skolan men understryker att det inte ska få ske på bekostnad av eleverna. Hur vill partiet göra för att garantera att vinstuttagen sker först när eleverna fått den utbildning de har rätt till?Mandatperioden går mot sitt slut och Centerpartiet har genom förhandlingar inom och utanför januariavtalet släppt fram två socialdemokratiska statsministrar. Är Annie Lööf nöjd med partiets vägval och det Centerpartiet har fått i utbyte?Om Annie LööfNamn: Annie Lööf, partiledare CenterpartietÅlder: 38Bakgrund: Invald i riksdagen sedan 2006 och ledare för Centerpartiet sedan 2011Gäst: Annie Lööf, partiledare CenterpartietKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Parisa HöglundTekniker: Joachim Persson

9 Apr 202236min

Den ryska invasionen i Ukraina har fått Sverigedemokraterna att tänka i nya banor kring både sin försvars- och migrationspolitik. Hör partiledare Jimmie Åkesson i Ekots lördagsintervju. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svensk inrikespolitik har sen den 24 februari dominerats av kriget i Ukraina och de politiska partierna har i mer än en gång fått lägga tidigare principer bakom sig.I Ekots lördagsintervju frågar vi Sverigedemokraternas partiledare om några sådana exempel, till exempel partiets hållning i frågan om ett svenskt Natomedlemskap men också flyktingpolitiken.SD säger ja till svensk NatooptionSverigedemokraterna har förflyttat sig från ett tydligt nej till ett Natomedlemskap till att nu säga ja till en så kallad Natooption. Frågan är om partiet kommer sträcka sig till att förespråka ett ja till försvarsalliansen. Inte minst har detta aktualiserats sedan Moderaterna nyligen meddelade att partiet kommer skicka in en Natoansökan vid ett eventuellt regeringsskifte i höst. Står Sverigedemokraterna bakom en Natoansökan som bortser från hur Finland agerar?Sverigedemokraterna har tidigare förespråkat nettominus i asylinvandringen men har på grund av den pågående flyktingkrisen nu röstat för att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet inom EU. Det innebär att ukrainska flyktingar får välja vilket EU-land de vill fly till och därmed också få tillgång till bland annat sjukvård och sociala rättigheter.Hur resonerar Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna kring den nya flyktingsituationen och vad händer om kriget blir långvarigt?Om Jimmie ÅkessonNamn: Jimmie Åkesson, partiledare SverigedemokraternaÅlder: 42Bakgrund: Partiledare för Sverigedemokraterna sedan 2005, invald i riksdagen sedan 2010.Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare SverigedemokraternaKommentar: Pontus Mattsson, inrikespolitisk reporter på EkotProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Parisa HöglundTekniker: Tobias Carlsson

2 Apr 202235min