Gunnar Strömmer (M) om sänkt straffbarhetsålder: Syftet är inte primärt att minska brottsligheten

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) om public service-propositionen, pengarna till kulturen och bildning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I höst ska riksdagen rösta om regeringens förslag om villkoren och finansiering för public service. Inom Moderaterna finns det många som vill se ett smalare public service, som belastar statsbudgeten mindre. Men kulturministern tycker inte att förslaget som riksdagen ska anta går för försiktigt fram.”Det här är ett balanserat sätt att kunna uppfylla politikens intention med public service. Man ska komma ihåg att public service är enormt viktigt för att upprätthålla den demokratiska infrastrukturen i Sverige”, säger Parisa Liljestrand (M).Hon anser att det finns ett brett stöd i riksdagen kring public service uppdrag framöver, trots att oppositionen inte står bakom förslaget. ”Vi är överens om att vi vill ha ett fritt och oberoende public service som har långsiktiga villkor för framtiden. Vi är överens om att vi ser att public service behöver mer finansiering. Däremot är vi inte överens om nivån på finansieringen”, säger Parisa Liljestrand. Vanligtvis kommer partierna överens om finansieringen över blockgränserna, men kulturministern anser inte att det är ett problem att man inte gjort det den här gången. ”Jag tycker inte att det är ett problem när vi haft en parlamentarisk hantering. Vi ser att vi i stor utsträckning är överens om väldigt mycket.”Vill se mer privat finansieringOm några veckor presenteras statsbudgeten, men kulturministern utlovar inga nya pengar åt kulturen. ”Vi måste lägga pengar på försvaret, på att försvara Ukraina. Vi måste lägga pengar på vårt rättsväsende och på polis. Det är uppenbart att när de kostnaderna ökar på det sättet kommer andelen att minska för kulturbudgeten, och det är inte bara kulturbudget. utan det är andelar som har minskat även på andra anslag.”, säger Parisa Liljestrand.Det du talar om kommer att fortsätta kosta mycket pengar. Behöver kulturlivet ställa in sig på att kulturens pott i budgeten minskar?”Vi förhandlar budgeten nu, och det är svårt att säga nåt om den. Det jag kan konstatera är att vi har en lågkonjunktur som pågår. Vi har haft några tuffa år bakåt med recession och hög inflation. Det är klart att allt det här gör att vi måste kunna prioritera.”, säger Parisa Liljestrand.Regeringen vill att den privata finansiering av kulturlivet i Sverige ska öka, till exempel från företag, stiftelser och privatpersoner. Men en risk med det är att kulturutövarna anpassar sitt innehåll. Det menar Myndigheten för Kulturanalys, som på regeringens uppdrag undersökt frågan.Den som investerar privat kapital i kultur har väl i allmänhet nån riktning, nånting man vill?”Det är faktiskt inte min bild, att det måste vara så. Min bild är att det finns oerhört mycket människor där ute som sitter på olika kapital, som tycker att det är viktigt att kunna vara med och bidra till att bygga kulturen stark. Man ser vikten av en stark kultursektor. Man förstår att det är en grund förutsättning i en fungerande demokrati. Därför vill man vara med i det bygget.”Gäst: Parisa Liljestrand (M), kulturministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob LalérIntervjun spelades in på förmiddagen, fredagen 22 augusti 2025.

23 Aug 35min

Finansmarknadsministern om finansiering av ny kärnkraft och lättnader i amorteringskraven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regeringen har lovat att bygget av ny kärnkraft ska påbörjas före nästa val. Den 21 maj gav riksdagen klartecken till en ny modell för finansiering av bygget. Upp till fyra nya reaktorer för hundratals miljoner kronor ska finansieras genom statliga lån, ett garanterat lägsta pris på el och ett system för delning av risk och vinst mellan staten och kärnkraftsbolagen.Klubbades med liten marginalBeslutet som innebär en av de största statliga satsningarna i Sverige på mycket länge, fattades med tre rösters marginal i riksdagen. Finansmarknadsminister Niklas Wykman som är ansvarig för finansieringen av bygget av ny kärnkraft säger dock att många står bakom beslutet. ”Här upplever jag ändå att det finns en bred uppbackning - både i det svenska samhället, bland svensk industri, jobbskapare och fackförbund - kring att man är för att det kommer ny kärnkraft på plats,” säger han.Näringslivet har gång på gång önskat en långsiktig överenskommelse över blockgränserna för att våga investera. Men trots det har regeringen inte försäkrat sig om Socialdemokraternas stöd före riksdagsbeslutet.”Om jag ska vara helt ärlig så oroar det mig inte så mycket. Sverige behöver ny baskraft. Det vet Socialdemokraterna om. Man får inte låta det politiska spelet stå i vägen för att lösa Sveriges problem,” säger Niklas Wykman.”För mycket ideologi”Finansieringsmodellen har fått kritik från en rad remissinstanser. Dels är det osäkert hur mycket satsningen på ny kärnkraft kommer att kosta skattebetalarna i slutändan. En annan återkommande kritik är att den ensidiga satsningen på ny kärnkraft kan tränga undan investeringar och innovation inom andra kraftslag. Kritiken kring den ensidiga satsningen på ny kärnkraft kommer också från högerhåll, att det skulle vara ideologiskt tveksamt för ett marknadsliberalt parti att ge så omfattande stöd till en enskild industri. ”Det för mycket ideologi i energifrågan generellt, det är skadligt för Sverige. Man behöver komma bort från det och titta på praktiska lösningar,” säger Niklas Wykman. Han lyfter fram att stödet är avgränsat till fyra reaktorer under en uppstartsfas. När man väl kommer igång så är bedömningen enligt Wykman att industrin ska klara sig på en mer marknadsmässig grund.Lättnader i amorteringskravetEtt annat viktigt vallöfte från Moderaterna handlar om amorteringskravet. Strax före valet lovade partiet att kravet skulle pausas. Nästa vecka kommer regeringen att föreslå lättnader i amorteringskraven för bolån. Någon paus i amorteringskraven är dock inte aktuellt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman. Att det skulle handla om ett brutet vallöfte vill han inte hålla med om. ”Vi kunde, som vi bedömde det, snabbare och effektivare stötta familjerna med att ta ner skatter, höja vissa bidrag och få direktinverkan brett i människors ekonomi där det behövdes mest. Rätt eller fel har väljarna möjlighet att ta ställning till nästa gång,” säger Niklas Wykman. Gäst: Niklas Wykman (M), finansmarknadsministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Stina FischerTekniker: Lotta Linde-RahrIntervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 11 juni 2025.

14 Juni 35min

Utrikesministern om regeringens skarpare kritik mot Israels agerande i Gaza och om läget i Ukraina, Sveriges mest prioriterade utrikesfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan mitten av maj har regeringen gradvis skärpt tonen mot Israels agerande i Gaza, där en svältkatastrof nu hotar efter att Israel blockerat tillgång på mat. Möjligt krigsbrottAtt använda svält som vapen är ett krigsbrott, enligt internationell humanitär rätt och utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser allvarligt på Israels agerande. ”När man nu inte har något svar på hur humanitär hjälp ska komma in så att man ska kunna minska risken för svält. Ja, då är det mycket svårt att se att skulle vara förenligt med den internationella rätten,” säger Maria Malmer Stenergard.På frågan om Israel begår krigsbrott när tillgången på mat blockeras i Gaza, svarar utrikesministern att det kan handla om det och att det därför är viktigt att en domstol utreder saken. Namnger israeliska ministrar på sanktionslistaSverige stödjer en granskning av EU:s omfattande samarbetsavtal med Israel och driver också EU-sanktioner mot två extremistiska israeliska ministrar, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir. Tonen i kritiken mot Israel blir skarpare också i EU-kretsen, enligt Malmer Stenergard.”Jag är lika frustrerad som många andra i Sverige, men också i Europa. Och jag hör en helt annan tongång nu i rådsmötena som jag sitter i. Där finns det en helt annan frustration bland medlemsländerna.”Inget återupptaget stöd till UnrwaDen svenska regeringen stoppade i fjol stödet till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, Unrwa. Detta efter att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Trots uppmaningar från flera biståndsorganisationer, uppger Maria Malmer Stenergard att det inte finns några planer på att återuppta stödet.”Det handlar ju om att vi ser till det lilla barn som svälter i Gaza. Vad är vår största sannolikhet att få in hjälp till det barnet? Då har vi bedömt att det inte var särskilt sannolikt att det skulle kunna gå via Unrwa, utan det var större sannolikhet att vi skulle kunna nå fram via andra organisationer,” säger Maria Malmer Stenergard.Utrikesministern menar att vi nu står vid en slags vändpunkt. Hur vi kommer att se på Israels agerande mot palestinierna i framtiden avgörs nu, säger utrikesministern och pekar på de senaste veckornas utveckling i Gaza.”Jag hoppas att vi ser en annan utveckling framöver. Men jag är mycket, mycket orolig,” säger Malmer Stenergard. Ryssland vill inte ha fred Regeringen har pekat ut stödet till Ukraina som sin största utrikespolitiska uppgift. Mycket av Ukrainas öde kommer avgöras av vilken linje USA väljer framöver. Utrikesministern är något mer hoppfull över relationen mellan de två länderna nu än för någon månad sen.”Vi ser hur deras samarbete fördjupas. Jag tror att USA, liksom vi, känner stor frustration över att Ryssland tydligt visar att de inte vill ha fred. Att de hela tiden flyttar målstolparna,” säger Maria Malmer Stenergard. En rättelse:I en tidigare version av denna publicering benämndes Storbritannien som ett EU-land. Rätt är att Storbritannien inte är medlem i EU. Rättelsen är gjord den 6 juni 2025.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Stina FischerTekniker: Brady JuvierIntervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 4 juni 2025.

6 Juni 35min

Volvo Cars nygamle vd Håkan Samuelsson om hur sparpaket, ny amerikansk lagstiftning och Donald Trumps tullar påverkar framtiden för ett av Sveriges största företag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan kom Volvo Cars med ett storvarsel. 3000 tjänster ska bort, varar de flesta i Sverige. ”Vi har dragit på oss mycket kostnader de sista åren och det är naturligtvis smärtsamt för dem nu som får lämna. Men det är någonting som är nödvändigt,” säger Håkan Samuelsson om nedskärningarna. Fördjupat samarbete med kinesiska GeelyFör att sänka kostnaderna ytterligare kommer Volvo Cars fördjupa sitt samarbete med den kinesiske ägaren Geely. ”Vi kommer samarbeta med olika bilmärken inom gruppen och det är framförallt när det gäller de mekaniska komponenter i en bil. Volvo är ju ganska små och har en stor fördel om vi kan använda samma komponenter och system som Geely använder,” säger Håkan Samuelsson. Troligt med kinesisk batteripartnerSedan den tidigare partnern Northvolt gått i konkurs letar Volvo efter nya samarbeten till den planerade batterifabriken i Göteborg. Nu lutar Volvo Cars åt att samarbeta med kinesiska batteritillverkare. “En kinesisk teknologipartner för batteriteknologi är nog ganska trolig. Vill vi bygga upp det här kunnandet i Europa så tror jag att det är kinesiska partners vi ska ta in. Där har vi en unik möjlighet att hitta ett sånt samarbete.”Några förhandlingar har dock inte inletts, säger vd Håkan Samuelsson till Ekot.Ny lagstiftning kan sätta stopp för försäljning i USAVolvo Cars säljer var femte bil i USA och kan komma att påverkas av en ny amerikansk lagstiftning som förbjuder kinesisk teknologi i uppkopplade bilar från modellår 2027. Enligt bedömare kan lagstiftningen komma att innebära ett säljstopp för Volvos bilar i USA, men Samuelsson menar att Volvo inte kommer att drabbas av förbudet.”Jag är trygg med att vi fortsätter att driva verksamhet i USA. Man ska också ta med att den här ekvationen väger in att vi har varit i USA i 70 år. Vi har skapat mer än 10 000 jobb och vi har betalat skatt i 70 år i USA,” säger Håkan Samuelsson.Gäst: Håkan Samuelsson, vd Volvo CarsProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Victor JensenProducent: Stina FischerTekniker: Lotta Linde-RahrIntervjun spelades in på förmiddagen, fredag den 30 maj 2025.

31 Maj 35min

Svenska diplomaten Olof Skoog är en av de viktigaste gestalterna när EU:s utrikespolitik tar form i en turbulent tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som biträdande generalsekreterare för politiska frågor vid EU:s utrikestjänst är Olof Skoog en av utrikeschefen Kaja Kallas närmaste män och han tillträdde i en tid då den globala världsordningen ställts på ända.”Det känns ibland som att vara en målvakt i bandy. Det är hårda bollar som kommer i hög fart. Man har ganska få skydd. Dessutom har en av våra närmsta och bästa medspelare börjat slå skott mot eget mål”, säger Olof Skoog och syftar på USA:s president Donald Trump. Kriget i GazaMed bakgrund som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och FN-ambassadör har Olof Skoog följt situationen i Gaza under många år. Han upplever att inställningen till Israel är ett undantag när det gäller enigheten mellan EU:s medlemsländer.”I nästan alla andra frågor, inklusive mot Ryssland, har vi kunnat hålla ihop förvånansvärt bra. Nu ökar trycket och fler länder ställer sig på, så att säga, den humanitära rättens sida”, säger han. Civilbefolkningen i Gaza har lidit i månader när Israel blockerat all humanitär hjälp och hundratusentals människor står nu vid randen till svält samtidigt som civila attackeras varje dag. EU har fått kritik för att inte tydligt nog fördöma Israels krigföring i tid. Olof Skoog menar att EU gjort mycket, även om de inte gjort allt. ”Jag tror att alla 27 medlemsländer är precis lika förfärade som du och jag över situationen, sen är det inte alla som drar samma slutsatser av det. En del menar att vi ska utnyttja vår relation till Israel för att mer diskret och direkt till dem påtala hur oacceptabelt det här är. Andra vill mer se över vår relation till Israel och verkligen värdera om de uppfyller kraven på den relationen”, säger Olof Skoog. Han säger också att den israeliska blockaden som lett till svält samt israeliska ministrars uttalanden om en återockupation av Gaza har gjort att fler av EU:s medlemsländer har ändrat inställning till situationen och börjat ställa allt högre krav på Israel. Donald Trumps doktrin - vill skapa osäkerhetEn annan stor utmaning för EU är den förändrade relationen till USA. Donald Trumps utrikespolitik är svårtolkad för omvärlden och Olof Skoog menar att inte ens högt uppsatta amerikanska diplomater alltid vet vilken politik som gäller.”Det är svårt att prata med amerikaner just nu. Därför att många av dem vet inte själva, också på hög nivå, vad den amerikanska presidenten har i kikaren eller var han står”, säger Olof Skoog.Gäst: Olof Skoog, biträdande generalsekreterare för politiska frågor vid EU:s utrikestjänstProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Andreas LiljehedenProducent: Stina FischerTekniker: Andreas Ericsson och Saga RodrickIntervjun spelades in på eftermiddagen, fredag den 23 maj 2025.

24 Maj 34min

Språkröret Daniel Helldén om Miljöpartiets migrationspolitik, om varför de överger reduktionsplikten och om kritiken från Märta Stenevi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Daniel Helldén har varit språkrör för Miljöpartiet sedan 2023. En månad efter att han tillträtt så avgick Märta Stenevi som kvinnligt språkrör. I veckan kom hennes självbiografi där hon beskriver hur dåligt hon mådde under sin tid som språkrör.I boken pekar Stenevi på problem i Miljöpartiets organisation, där partiledaren har en svagare formell ställning än i andra partier, något som skapar otydligheter och maktvakuum och svaga ledare. Daniel Helldén säger att partiet har arbetat med arbetsmiljön och organisationen. ”Framförallt så har vi ju haft människor inne som har diskuterat med personalen, med riksdagsgruppen, och sett till att saker och ting fungerar på ett bra sätt. Sedan kan jag ju säga att sedan Amanda Lind tillträdde så har ju vi gjort om en hel del av organisationen så att den fungerar för oss. Olika språkrörspar har olika sätt att bygga upp det på. Jag vet inte riktigt varför Märta och Per hade gjort det på sitt sätt som kanske påverkade det här. Men det är ett annat kansli vi har idag. Jag tycker att saker och ting fungerar bra. Alla verkar nöjda som jag uppfattar det. Och vi arbetar på bra”, säger Daniel Helldén.Nytt partiprogramMiljöpartiets partiprogram är från 2013 och partiet håller nu på att ta fram ett nytt som ska klubbas på partiets kongress i höst. Daniel Helldén säger att flera delar behöver uppdateras. ”Det som vi gör är att fokusera mer på en rättvis omställning, en rättvis klimatomställning”... ”Sen finns ju andra saker, såklart, som har förändrats sedan det där skrevs. Vi är med i NATO nu, det blir helt andra skrivningar. Och EU-frågan behandlas på ett annat sätt”, säger Daniel Helldén.Migrationspolitik och samarbete med SÄven skrivningar kring migrationspolitiken kan komma att ändras i det nya partiprogrammet, säger Daniel Helldén. I det nuvarande står att: Sverige ska gå före i arbetet för en värld utan gränser.”Jag tror att med den förändring som är i världen så kommer det nog inte att stå riktigt på det sättet”, säger Daniel Helldén.Regeringen och Sverigedemokraterna har genomfört flera skärpningar av migrationspolitiken, skärpningar som Socialdemokraterna i de flesta fall röstat för. Miljöpartiet däremot, vill återgå till en liberalare migrationspolitik med permanenta uppehållstillstånd, familjeåterförening och att asylsökande inte ska bo i migrationscenter.Så hur ska Miljöpartiet och Socialdemokraterna kunna enas om en gemensam migrationspolitik vid ett eventuellt samarbete efter nästa val?”Vi satt ju under sju år och styrde tillsammans med Socialdemokraterna och vi tog ju en enorm massa beslut där. Många var smärtsamma, andra var bra, där vi kunde styra åt olika håll. Så det är ju en fråga om att man i regeringsställning förhandlar om vart man ska någonstans”, säger Daniel Helldén.Ja, men frågan är hur mycket ni kommer att strida för era positioner i migrationspolitiken när det också finns väldigt mycket annat som man kan strida för i en koalitionsförhandling.”Vi kommer ju att strida för all den politik som vi driver, såklart. Och gradera det, det kan man inte göra så här i en radiosändning, det är någonting man gör när man går in i förhandlingar. Men vi tycker ju att en human flyktingpolitik, där folk faktiskt kan integreras på ett bra sätt i samhället, är viktigt”, säger Daniel Helldén.Gäst: Daniel Helldén, språkrör Miljöpartiet Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena GissénProducent: Maja LagercrantzTekniker: Tor SigvardsonIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 16 maj 2025.

17 Maj 35min

Micael Johansson om vad Europas upprustning betyder för Saab, om den transatlantiska länken och om att sälja vapen till en diktatur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har efterfrågan på försvarskoncernen Saabs krigsmateriel vuxit kraftigt. Saab har ökat i produktion och personal och försäljningen har stigit till rekordnivåer. Micael Johansson har varit vd för Saab sedan 2005 och arbetat inom företaget i snart 40 år. ”De tre, fyra senaste åren är ju ingenting som går att likna med de första 36, om jag säger så. Det har ju varit ett enormt uppvaknande i många länder. Man behöver faktiskt satsa pengar för att skapa avskräckning och försvar, att man får leva på det sättet man vill och skydda sitt land”, säger Micael Johansson.Teknikutvecklingen för krigsmateriel går snabbt, inte minst med hjälp av AI. Micael Johansson tycker att reglerna för upphandling av materiel behöver anpassas efter den snabba teknikutvecklingen, och att staten ska kunna upphandla en förmåga snarare än en viss produkt. ”Jag tror att vi måste se över upphandlingsregler och man måste se över modellen för hur man gör affären. Jag ser framför mig mer en prenumerationsmodell, ett abonnemang på en förmåga som hela tiden utvecklas”, säger Micael Johansson. Inte orolig för relationen till USASaab har ett nära samarbete med amerikanska företag, exempelvis kommer runt hälften av komponenterna i Jas Gripen från USA. Saab säljer också materiel till USA och har egen tillverkning i landet. Micael Johansson säger att han inte är orolig för samarbetet med USA – trots president Trumps handelskrig och uttalanden om att USA inte längre ska försvara Europa.”Den transatlantiska länken är väldigt viktig. Vi har väldigt bra relationer med amerikansk industri. Vi finns etablerade i USA, betraktas som ett lokalt amerikanskt företag i USA. Vi står för stora viktiga delar i deras försvarsförmåga. Så den här länken hoppas jag verkligen kommer att fortsätta vara stark. Men det är inget snack om att vi måste ta ett mycket större ansvar i Europa”, säger Micael Johansson.Många av dina resonemang bygger på att gällande avtal gäller. Att påskrivna kontrakt gäller. Trump-administrationen har inte alltid visat respekt för rättsprinciper. Hur säker kan du vara på att påskrivna kontrakt gäller? ”Jag måste utgå från att systemet fungerar och att gällande kontrakt gäller. Det finns samarbetsavtal på försvarsområdet mellan Sverige och USA som är starka. Vi har starka avtal med amerikansk industri. Jag kan inte se att de skulle plötsligt rivas upp. För då har man förstört allt som heter regelbaserad världsordning, jag har svårt att se att det skulle hända”, säger Micael Johansson.Sälja vapen till diktaturerUnder förra året var Förenade Arabemiraten det största exportlandet av svenskt krigsmateriel enligt Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Orsaken är att landet köpte två luftburna radarsystem, Global Eye, av Saab till ett värde av drygt sex miljarder kronor. Hur försvarar Micael Johansson att Saab säljer krigsmateriel till en diktatur som systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter?”I grunden måste man förhålla sig till en FN-konvention, att alla har rätt att försvara sig och alla har rätt att ha ett försvar. Sen får man bedöma utifrån ett utrikespolitiskt perspektiv vilka länder vi ska kunna samarbeta med. Det värderas via myndigheten ISP med ett antal kriterier för om vi ska exportera till det här landet. Men i grunden handlar det om en viktig sak. Om det stöttar svensk förmåga att ha egen förmåga i vårt land genom att vi exporterar, så väger det väldigt tungt. I det här fallet handlar det främst om Global Eye som är ett övervakningssystem som Sverige sen har en möjlighet att just nu få upphandla och använda i ett nordiskt och ett NATO-perspektiv som vi annars inte hade haft”, säger Micael Johansson.Gäst: Micael Johansson, vd för Saab Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Mats ErikssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fredrika BruniusIntervjun spelades in fredag den 9 maj 2025.

10 Maj 35min

Regeringens industrisamordnare tycker att myndigheter sätter krokben för industrin och hon vill ändra myndigheternas uppdrag för att snabba på den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kristina Alvendal är chef för statliga Accelerationskontoret och en av regeringens två industrisamordnare med uppdrag att underlätta industrins gröna omställning. Hon har tidigare varit moderat borgarråd i Stockholm.Den gröna omställningen i Sverige har drabbats av flera bakslag på senare tid. Batteritillverkaren Northvolt har gått i konkurs och andra satsningar har skjutits på framtiden, avslutats eller flyttas utomlands – alltmedan USA:s president Trump skapar osäkerhet i den globala ekonomin genom sina tullutspel. Men Kristina Alvendal säger att omställningen rullar på även om det går dåligt för vissa företag.”Tittar man på hur det ser ut i hela landet, alla de hundratals företag som för flera år sedan påbörjade investeringar och förändringar i produktionslinan, så rullar den på”, säger hon.Enligt Kristina Alvendal är långsamma tillståndsprocesser i svenska myndigheter ett av de stora problemen för företagen i den gröna omställningen.”Jag skulle säga att en av Sveriges akilleshälar just nu är att det är statliga myndigheter som lägger krokben för väldigt många av de företag och de affärsidéer som skulle kunna göra att det går fortare och att Sverige verkligen går i bräschen”, säger Kristina Alvendal.När nya industrier ska etableras, uppstår ofta målkonflikter. Klimatnytta, arbetstillfällen och satsningens ekonomiska vinst, kan ställas mot till exempel påverkan på den lokala miljön, samers rättigheter eller försvarsmaktens intressen. Men enligt Kristina Alvendal bör inte en myndighet få överklaga en annan myndighets beslut på samma sätt som idag.”Den här typen av överklaganden är faktiskt någonting som försenar och försämrar för Sveriges totala möjligheter att ställa om och genomföra den gröna omställningen. I slutändan innebär ju det här att det är statliga myndigheter som har bidragit till att Sverige eventuellt inte lyckas nå klimatmålen 2030 och får betala böter till EU. Det är en ordning som är helt orimlig”, säger Kristina Alvendal.Om du får bestämma, då får försvaret inte överklaga någonting som Trafikverket har bestämt, därför att ni tycker att det försenar processen, är det så?”Vi har sagt att det är rimligt att begränsa möjligheten. Exakt hur den här uppmaningen eller instruktionen till myndigheterna kan utformas håller nu Accelerationskontoret på att utreda och diskutera med massor av olika parter”, säger Kristina Alvendal.Också i Accelerationskontorets verksamhetsbeskrivning riktas kritik mot myndigheter, där står att: ”Svenska myndigheter, insatser och ramvillkor kan se fullt tillräckliga och ändamålsenliga ut i teorin, men in praktiken interagera på oförutsedda och elakartade sätt”.Regeringen och Sverigedemokraternas har vidtagit en rad åtgärder för att snabba på tillståndsprocesserna i den gröna omställningen och den 1 januari ändras miljöbalken i samma syfte. Kortade ledtider när det gäller detaljplaner och bygglov utreds just nu.”Vi får väl se om det räcker. Det här var ju också någonting som jag tog upp i min expertrapport i produktivitetskommissionen, så det som ligger på bygglovssidan, det är ju en direkt följd av att flera aktörer har uppmärksammat år efter år efter år, regering efter regering på att det går för långsamt. Och nu har uppenbarligen den sittande regeringen tillsatt ett antal utredningar som tittar på det här. Men det räcker ju inte med en utredning. Man måste ju fatta beslut. Och sen ska det implementeras. Och det är ju nästa del som Sverige behöver bli bättre på. Man kan inte bara stifta lagen, de måste implementeras också”, säger Kristina Alvendal.Gäst: Kristina Alvendal, industrisamordnare och chef för statliga Accelerationskontoret Programledare: Per Bergfors NybergKommentar: Pär Ivarsson, Ekonomiekot Producent: Maja LagercrantzTekniker: Erik RunesonIntervjun spelades in fredagen den 2 maj 2025

3 Maj 35min