Gunnar Strömmer (M) om sänkt straffbarhetsålder: Syftet är inte primärt att minska brottsligheten
Ekots lördagsintervju18 Okt

Gunnar Strömmer (M) om sänkt straffbarhetsålder: Syftet är inte primärt att minska brottsligheten

Justitieministern om jakten på gängtopparna utomlands, och regeringens kritiserade förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ledaren för det så kallade Dalennätverket Mikael ”Greken” Tenezos anlände i fredags till Sverige, deporterad från Mexiko där han frihetsberövades några dagar tidigare. I Sverige är han bland annat misstänkt för flera försök till mord och grova vapenbrott.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är viktigt att Mikael ”Greken” Tenezos lämnats ut och nu kan komma att lagföras här.

”Det är klart att det är viktigt att man får stå till svars för den allvarliga brottslighet som man ansvarar för. Dessutom är det en viktig signal till alla som gömmer sig i utlandet. Man kommer inte undan den svenska rättvisan. Vi ser till att ta reda på var ni befinner er. Ni blir gripna, ni blir utlämnade till Sverige. Ni kommer att bli lagförda och få ta ansvar för den allvarliga brottslighet och allt elände ni ställer till med”, säger Gunnar Strömmer.

Tidigare i veckan intervjuades biträdande rikspolischef Stefan Hector i P1 Morgon om hur samarbetet ser ut mellan svensk polis och polis i de länder där misstänka gängkriminella tros befinna sig. Han tog upp att de länder svensk polis samarbetar med vill få något i utbyte.

Vad har Mexiko fått i utbyte?

”Jag vill inte gå in på varje enskilt land. Vad jag däremot kan säga är att ofta finns det ett starkt ömsesidigt intresse av att gripa en sån person. Det är också en person som i det land vederbörande befinner sig utgör en stor risk, har stort våldskapital, är del av organiserad brottslighet och befinner sig illegalt i ett land. Det krävs inte särskilt mycket gentjänster för att åstadkomma det här”, säger Gunnar Strömmer.

Sverige har avtal om samarbeten med bland annat Förenade Arabemiraten, Irak och Turkiet. Gunnar Strömmer medger att det kan finnas risker i samarbeten med länder som inte är demokratier.

”Det är klart att vi ser pragmatiskt på de här frågorna därför att vi har ett sånt oerhört starkt intresse av att skapa lugn, trygghet och säkerhet i Sverige. (...) När vi ser att de här organiserande aktörerna flyttar utanför landets gränser, också till länder som inte i alla avseenden fungerar som vår demokratiska rättsstat, då ser vi till att det samarbete vi har lever upp till våra högt ställda krav på en rättsstat. Jag ser i praktiken inte att det är särskilt komplicerat att få till”, säger han.

Att få till ett avtal med Iran skulle däremot vara mer komplicerat, anser Gunnar Strömmer.

”Det betyder inte att vi ger upp enskilda ärenden som har kopplingar till Iran. Man måste hitta andra sätt att nå resultat. När det är ett land som så påtagligt manifesterar ett motstående intresse i de här frågorna till exempel genom att själva rekrytera utförare i våra gängkriminella miljöer så vägen är framåt mer komplicerad.”

Sänkt straffbarhetsålder till 13 år

Enligt siffror från polisen, som Ekot tagit del av, syns en kraftig ökning av våldsdåd där barn är inblandade. I år till och med augusti greps 66 barn mellan 13–14 år, jämfört med 27 barn under samma period förra året.

Tidigare i år föreslog en utredning en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern för vissa grova brott, men regeringen vill sänka straffbarhetsåldern ytterligare till 13 år. Det beror enligt Gunnar Strömmer på en bedömning av problembilden.

”Det återspeglar ett allvarligt läge där vi kan se att brottsligheten i stort har gått ner. Men kopplingen till den allvarligaste brottsligheten har dessvärre gått upp, inte minst till följd av att rekryteringen har förflyttat sig till den digitala miljön. Det måste vi svara upp emot när det gäller straffen, för att skydda samhället mot farliga personer, för att ge upprättelse till brottsoffer, men också skydda de här barnen mot sig själva, och mot kriminella nätverk", säger Gunnar Strömmer.

Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern har fått kritik från många håll. Bland annat motsatte sig sju av nio av utredningens experter en sänkning, och en majoritet av de remissinstanser som kommit med synpunkter avstyrker förslaget.

En del av kritiken handlar om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att en sänkning av straffbarhetsåldern skulle minska brottsligheten.

”Syftet är inte primärt det, syftet är primärt att skydda samhället mot farliga individer, och att ge en upprättelse åt de brottsoffer som har drabbats av en viss brottslighet. Och också få bättre möjligheter att skydda de här barnen från gängen och skapa andra förutsättningar att se till att de kommer ut som bättre människor på andra sidan.” säger Gunnar Strömmer.

Det finns också oro för att brottsligheten kommer att tryckas ner ytterligare i åldrarna. Gunnar Strömmer menar att regeringen ska följa utvecklingen noggrant, och att det är en anledning till att lagen ska vara tillfällig.

”Den ska gälla tillfälligt under fem år. Den ska genomföras tillsammans med en lång rad andra reformer som ska träffa den här problembilden. Då är huvudspåret att man efter två och ett halvt, tre år tillsätter en ny utredning som får gå igenom, mycket noggrant, både fall för fall och som helhet, vad det här får för effekter. Och sen föreslå om systemet ska permanentas, förändras eller tas bort”, säger Gunnar Strömmer.

Polis och åklagare varnar för orimliga konsekvenser

Polis och åklagare tror att en sänkning av straffbarhetsåldern vid vissa grova brott kommer att bli svårt att genomföra i praktiken. Polisen menar att förslaget skulle orsaka ”betydande praktiska svårigheter för myndighetens verksamhet”, och Åklagarkammaren anser att en sänkning för vissa grova brott ”medför avsevärda tillämpningsproblem samt får orimliga konsekvenser”.

”Den här modellen är inte perfekt, men den grundar sig i en tankegång att vi behöver sänka under en begränsad tid, men vi ska inte göra det generellt, utan gå mot de allvarliga brotten. Det är viktigt av förutsägbarhetsskäl att det är tydligt i lagstiftningen vad vi avser, att vi inte överlåter sorteringen av straffbarheten till skickliga åklagare.

Så de får tugga i sig det här?

”Ja, så kan du naturligtvis beskriva det. Det är många i vårt samhälle som får tugga i sig att vi har en rätt problematisk situation när det gäller barn i allvarlig brottslighet.”

Programledare: Mattias Rensmo
Kommentator: Fredrik Furtenbach
Producent: Johanna Palmström
Tekniker: Sussie Martinsson

Intervjun spelades in fredagen den 17 oktober 2025.

Avsnitt(803)

Ulrika Modéer, med uppdrag att göra världen bättre

Ulrika Modéer, med uppdrag att göra världen bättre

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) jobbar för att utrota fattigdom och minska ojämlikheter. Hur ska de lyckas med det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ulrika Modéer är assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete. Hon är den högst placerade svensken i FN-systemet. Analys: Erik Halkjær, frilansjournalist specialiserad på utvecklings- och biståndsarbete. Sedan om de nya regionstyrena. Sedan valet i höstas har den landstingspolitiska kartan ritats om rejält. Hur ser det ut nu och varför? Medverkande: Kenneth Backgård, Norrbottens sjukvårdsparti och Elin Norén, Socialdemokraterna i Dalarna. Analys: David Karlsson, forskare i offentlig förvaltning på Göteborgs Universitet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson

5 Jan 201957min

När får vi en regering egentligen?

När får vi en regering egentligen?

Det har gått mer än 100 dagar sedan valet och Sverige har ännu ingen regering. Vi summerar den politiska hösten 2018 och blickar framåt tillsammans med våra kunniga kollegor på Ekot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator, Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator, Lova Olsson, politikreporter, Inger Arenander, politikreporter, Ivan Garcia, politikreporter, Katarina Helmersson, politikreporter. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson

22 Dec 201857min

Kan Skolverket bidra till en likvärdig skola, Peter Fredriksson?

Kan Skolverket bidra till en likvärdig skola, Peter Fredriksson?

Svensk skola ska ge alla elever en utbildning av hög kvalitet. Så står det i skollagen. Skolan ska dessutom utjämna livschanser och kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men enligt färska siffror från OECD går utvecklingen åt fel håll, likvärdigheten minskar.  Skolverket ska genom sin verksamhet främja likvärdigheten. Vad kan dom göra för att minska klyftorna mellan skolor och elever? Och vad beror den minskade likvärdigheten på?  Skolverkets chef Peter Fredriksson är gäst i Ekots Lördagsintervju. Analys: Emma Leijnse, skolreporter på Sydsvenska Dagbladet. Sedan om budgetprocessen. Hur gick det till när Sverige gick från att ha en av Europas sämsta budgetprocesser till en av de striktaste? Och hur står sig budgeten och budgetprocessen när den blir ett slagträ i den politiska debatten. Med Per Molander, arkitekten bakom den moderna budgetprocessen. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder

15 Dec 201857min

Ekots lördagsintervju med Petra Lundh, Riksåklagare

Ekots lördagsintervju med Petra Lundh, Riksåklagare

Politikerna vill se fler kriminella bakom lås och bom, men är hela rättskedjan rustad för utmaningen? Och kommer slopad straffrabatt för unga verkligen att ha någon effekt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Riksåklagare Petra Lundh är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Stefan Wahlberg, chefredaktör för Dagens Juridik. Därefter reportage om Socialdemokraternas självbild som Sveriges maktparti med statsvetaren Malena Rosén Sundström samt S-veteranen Jan Larsson. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson

8 Dec 201857min

Ekots lördagsintervju med Maria Hemström-Hemmingsson, Försäkringskassan

Ekots lördagsintervju med Maria Hemström-Hemmingsson, Försäkringskassan

Försäkringskassan har fått hård kritik för sitt arbete med att minska sjuktalen. Förra generaldirektören fick sparken i våras vad har ändrats med den nya ledningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör Maria Hemström-Hemmingsson intervjuas i Ekots Lördagsintervju ANALYS: Therese Bäckman, doktor i offentlig rätt vid Göteborgs Universitet fördjupar från om den personliga assistansen. Sedan om den historiska veckan i politiken, hur historisk har den varit och vilken roll spelar listan politikska förhandlingar. Hör Claes Roxbergh, gruppledare för MP under förhandlingarna med Carlsson-regeringen 1990 och Ekots politiska reporter Inger Arenander om läget. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: My Rohwedder

1 Dec 201857min

Är bolånekraven för höga, Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen?

Är bolånekraven för höga, Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen?

De nya amorteringskraven får skäll för att stänga ute bland annat unga från bostadsmarknaden. Kostar de mer än vad de smakar? Och hur påverkas den svenska finansmarknaden av att regeringsbildningen drar ut på tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Analys av Sören Granath, ekonomireporter på Ekot. Därefter om skånska upprorsmakare. Både Moderaterna och Liberalerna har stött på patrull hos sina förbund i Skåne. Är detta en slump eller finns det en särskild rebellisk politisk kultur i södra Sverige? Reportage med skånepolitikerna Lars-Ingvar Ljungman (M), Carina Wutzler (M) samt Torbjörn Ekelund (L). Analys av Marie Demker, statsvetare vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Viktor Mattsson

24 Nov 201857min

Lena Micko om (S) valförlust i kommuner och landsting

Lena Micko om (S) valförlust i kommuner och landsting

Samtidigt som regeringsförhandlingarna kärvar på riksplanet har dom flesta kommuner och landsting nu enats om hur dom ska styras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag återstår bara trettio kommuner och ett landsting där styret ännu är oklart. För några partier blev valet en besvikelse. Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna var förlorare. Varför gick det så dåligt för (S)? Och hur ska partiet återfå förtroendet? Lena Micko (S), ordförande i SKL, Sveriges Kommuner och Landsting i Ekots Lördagsintervju. Analys: Johan Wänström, statsvetare vid Linköpings universitet.Följ sedan med in i riksdagen under den historiska veckan som varit. Ekots politikreporter Maggie Strömberg berättar. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder

17 Nov 201857min

Ekots lördagsintervju med Lena Ag, Jämställdhetsmyndigheten

Ekots lördagsintervju med Lena Ag, Jämställdhetsmyndigheten

I Sverige ska kvinnor och män ha samma rättigheter och skyldigheter - samma makt och möjligheter. Men hur ser verkligheten ut? Och hur ska den nya myndigheten konkret bidra till ökad jämställdhet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten är veckans gäst. Analys: Klara Reignö, forskare på Mälardalens högskola med jämställdhet och ledarskap som specialområde. Dessutom: Alliansen - är den död efter Ulf Kristerssons statsministeromröstning nästa vecka? Reportage med Göran Hägglund, tidigare partiledare för Kristdemokraterna, Anna-Karin Hatt, tidigare statssekreterare för Centerpartiet och Ulrica Schenström, ordförande Moderatkvinnorna. Analys: Ewa Stenberg, politisk kommentator på Dagens Nyheter. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson

10 Nov 201856min

Populärt inom Politik & nyheter

svenska-fall
motiv
aftonbladet-krim
p3-krim
flashback-forever
politiken
rss-viva-fotboll
fordomspodden
aftonbladet-daily
rss-sanning-konsekvens
rss-vad-fan-hande
spar
rss-krimstad
rss-krimreportrarna
olyckan-inifran
blenda-2
rss-frandfors-horna
dagens-eko
rss-flodet
rss-expressen-dok