Gunnar Strömmer (M) om sänkt straffbarhetsålder: Syftet är inte primärt att minska brottsligheten

Gunnar Strömmer (M) om sänkt straffbarhetsålder: Syftet är inte primärt att minska brottsligheten

Justitieministern om jakten på gängtopparna utomlands, och regeringens kritiserade förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ledaren för det så kallade Dalennätverket Mikael ”Greken” Tenezos anlände i fredags till Sverige, deporterad från Mexiko där han frihetsberövades några dagar tidigare. I Sverige är han bland annat misstänkt för flera försök till mord och grova vapenbrott.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är viktigt att Mikael ”Greken” Tenezos lämnats ut och nu kan komma att lagföras här.

”Det är klart att det är viktigt att man får stå till svars för den allvarliga brottslighet som man ansvarar för. Dessutom är det en viktig signal till alla som gömmer sig i utlandet. Man kommer inte undan den svenska rättvisan. Vi ser till att ta reda på var ni befinner er. Ni blir gripna, ni blir utlämnade till Sverige. Ni kommer att bli lagförda och få ta ansvar för den allvarliga brottslighet och allt elände ni ställer till med”, säger Gunnar Strömmer.

Tidigare i veckan intervjuades biträdande rikspolischef Stefan Hector i P1 Morgon om hur samarbetet ser ut mellan svensk polis och polis i de länder där misstänka gängkriminella tros befinna sig. Han tog upp att de länder svensk polis samarbetar med vill få något i utbyte.

Vad har Mexiko fått i utbyte?

”Jag vill inte gå in på varje enskilt land. Vad jag däremot kan säga är att ofta finns det ett starkt ömsesidigt intresse av att gripa en sån person. Det är också en person som i det land vederbörande befinner sig utgör en stor risk, har stort våldskapital, är del av organiserad brottslighet och befinner sig illegalt i ett land. Det krävs inte särskilt mycket gentjänster för att åstadkomma det här”, säger Gunnar Strömmer.

Sverige har avtal om samarbeten med bland annat Förenade Arabemiraten, Irak och Turkiet. Gunnar Strömmer medger att det kan finnas risker i samarbeten med länder som inte är demokratier.

”Det är klart att vi ser pragmatiskt på de här frågorna därför att vi har ett sånt oerhört starkt intresse av att skapa lugn, trygghet och säkerhet i Sverige. (...) När vi ser att de här organiserande aktörerna flyttar utanför landets gränser, också till länder som inte i alla avseenden fungerar som vår demokratiska rättsstat, då ser vi till att det samarbete vi har lever upp till våra högt ställda krav på en rättsstat. Jag ser i praktiken inte att det är särskilt komplicerat att få till”, säger han.

Att få till ett avtal med Iran skulle däremot vara mer komplicerat, anser Gunnar Strömmer.

”Det betyder inte att vi ger upp enskilda ärenden som har kopplingar till Iran. Man måste hitta andra sätt att nå resultat. När det är ett land som så påtagligt manifesterar ett motstående intresse i de här frågorna till exempel genom att själva rekrytera utförare i våra gängkriminella miljöer så vägen är framåt mer komplicerad.”

Sänkt straffbarhetsålder till 13 år

Enligt siffror från polisen, som Ekot tagit del av, syns en kraftig ökning av våldsdåd där barn är inblandade. I år till och med augusti greps 66 barn mellan 13–14 år, jämfört med 27 barn under samma period förra året.

Tidigare i år föreslog en utredning en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern för vissa grova brott, men regeringen vill sänka straffbarhetsåldern ytterligare till 13 år. Det beror enligt Gunnar Strömmer på en bedömning av problembilden.

”Det återspeglar ett allvarligt läge där vi kan se att brottsligheten i stort har gått ner. Men kopplingen till den allvarligaste brottsligheten har dessvärre gått upp, inte minst till följd av att rekryteringen har förflyttat sig till den digitala miljön. Det måste vi svara upp emot när det gäller straffen, för att skydda samhället mot farliga personer, för att ge upprättelse till brottsoffer, men också skydda de här barnen mot sig själva, och mot kriminella nätverk", säger Gunnar Strömmer.

Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern har fått kritik från många håll. Bland annat motsatte sig sju av nio av utredningens experter en sänkning, och en majoritet av de remissinstanser som kommit med synpunkter avstyrker förslaget.

En del av kritiken handlar om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att en sänkning av straffbarhetsåldern skulle minska brottsligheten.

”Syftet är inte primärt det, syftet är primärt att skydda samhället mot farliga individer, och att ge en upprättelse åt de brottsoffer som har drabbats av en viss brottslighet. Och också få bättre möjligheter att skydda de här barnen från gängen och skapa andra förutsättningar att se till att de kommer ut som bättre människor på andra sidan.” säger Gunnar Strömmer.

Det finns också oro för att brottsligheten kommer att tryckas ner ytterligare i åldrarna. Gunnar Strömmer menar att regeringen ska följa utvecklingen noggrant, och att det är en anledning till att lagen ska vara tillfällig.

”Den ska gälla tillfälligt under fem år. Den ska genomföras tillsammans med en lång rad andra reformer som ska träffa den här problembilden. Då är huvudspåret att man efter två och ett halvt, tre år tillsätter en ny utredning som får gå igenom, mycket noggrant, både fall för fall och som helhet, vad det här får för effekter. Och sen föreslå om systemet ska permanentas, förändras eller tas bort”, säger Gunnar Strömmer.

Polis och åklagare varnar för orimliga konsekvenser

Polis och åklagare tror att en sänkning av straffbarhetsåldern vid vissa grova brott kommer att bli svårt att genomföra i praktiken. Polisen menar att förslaget skulle orsaka ”betydande praktiska svårigheter för myndighetens verksamhet”, och Åklagarkammaren anser att en sänkning för vissa grova brott ”medför avsevärda tillämpningsproblem samt får orimliga konsekvenser”.

”Den här modellen är inte perfekt, men den grundar sig i en tankegång att vi behöver sänka under en begränsad tid, men vi ska inte göra det generellt, utan gå mot de allvarliga brotten. Det är viktigt av förutsägbarhetsskäl att det är tydligt i lagstiftningen vad vi avser, att vi inte överlåter sorteringen av straffbarheten till skickliga åklagare.

Så de får tugga i sig det här?

”Ja, så kan du naturligtvis beskriva det. Det är många i vårt samhälle som får tugga i sig att vi har en rätt problematisk situation när det gäller barn i allvarlig brottslighet.”

Programledare: Mattias Rensmo
Kommentator: Fredrik Furtenbach
Producent: Johanna Palmström
Tekniker: Sussie Martinsson

Intervjun spelades in fredagen den 17 oktober 2025.

Avsnitt(803)

Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund

Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund

Inför höstens riksdagsval är skolan som vanligt ett av de högst prioriterade områdena för väljarna. Under flera år har sjunkande skolresultat och dålig arbetsmiljö för lärarna varit i fokus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Och även om lärarbristen fortsätter så har flera undersökningar visat att svensk skola kanske är på bättringsvägen. Även lärarlönerna ökar.  Samtidigt domineras den politiska debatten  av våld och skjutningar i förorterna, polisbrist, migration och integration. Riskerar skolfrågan att hamna i skuggan av mer akuta samhällsproblem? Hur ska skolfacken hantera det? Åsa Fahlén är ordförande i Lärarnas Riksförbund.   Förtydligande angående statistiken om lärarnas löner: När vi beskrev ingenjörernas lönenivåer använde vi lönestatistik där också chefslöner ingick. Räknar man bort cheferna tjänar civilingenjörer i privat sektor 4400 kronor mindre i månaden än det vi angav – i offentlig sektor 2600 kronor mindre. Den privata medellönen är 47300 och den offentliga är 42700 – enligt siffror från Sveriges ingenjörer. Jämförelsen mellan ingenjörers och lärares löner som gjordes i programmet blev därför missvisande.

20 Jan 201857min

Peter Hultqvist (S) om hotbilden mot Sverige

Peter Hultqvist (S) om hotbilden mot Sverige

Försvarsberedningen konstaterade i en rapport strax före jul att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Dom lämnar också flera förslag på hur totalförsvarets förmåga ska förbättras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men hur ser regeringen på hotbilden mot Sverige - har den ökat? Och hur vill regeringen i så fall möta det? Ekots reporter Mats Eriksson kommenterar. Dessutom om brott och - åtgärder. De svenska politikerna förespråkar allt som oftast hårdare tag mot brottsligheten. Men vad är det som verkligen fungerar om man vill få ner den grova brottsligheten? Hör kriminologerna Camila Salazar Atias på Fryshuset och Manne Gerell vid Malmö universitet. Och Robert Andersson, kriminolog vid Linnéuniversitetet som forskar om svensk kriminalpolitik om hur den politiska debatten om brott har förändrats de senaste 20 åren.

13 Jan 201857min

Spaning inför valåret 2018

Spaning inför valåret 2018

Vad kommer att hända i politiken 2018? Och vilka frågor kommer att avgöra valet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Valårsspaning med Ekots Fredrik Furtenbach, Karin Eriksson, DN och Jenny Madestam,Expressen TV, statsvetare, Södertörns högskola. Dessutom ett extra långt reportage i P1:s serie om Besluten som format Sverige. Denna gång om vårdnadsbidraget.  Vår reporter Erik Hedjtärn har tittat närmare på striden på 90-talet som ledde till att Kristdemokraterna fick sitt nationella genombrott.

6 Jan 201857min

Ekots Lördagsintervju under 20 år

Ekots Lördagsintervju under 20 år

I januari 1997 sändes Ekots Lördagsintervju för första gången. Premiärgäst var Carl Bildt och programledare Ekots politiska reportrar Thomas Hempel och Inger Arenander. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur föddes idén om en politisk intervju? Och hur har den utvecklats genom åren?  Hör Inger Arenander och Tomas Ramberg som båda ledde programmet under många år

23 Dec 201757min

Hur går det med jobben, Ylva Johansson (S)?

Hur går det med jobben, Ylva Johansson (S)?

Svensk arbetsmarknad är stark just nu, högkonjunkturen gör att arbetslösheten sjunker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men dom som står längst från arbetsmarknaden har fortfarande svårt att få jobb. Hur ska dom komma i arbete? Och hur ska regeringen nå sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet senast 2020? Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) är gäst i Ekots Lördagsintervju.

16 Dec 201756min

Sven-Erik Bucht (S), kan hela Sverige leva?

Sven-Erik Bucht (S), kan hela Sverige leva?

Storstäderna i Sverige växer så det knakar och allt färre människor bor kvar på landsbygden. Dom som flyttar, kommer alltmer sällan tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ändå säger politikerna att hela landet ska leva, att de som bor på landsbygden ska ha samma förutsättningar som resten av befolkningen. Men går det? Kan alla i hela Sverige räkna med samma samhällsservice, trots att befolkningsunderlaget sviktar? Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) intervjuas. Sedan om partierna som riskerar att åka ur riksdagen. Reportage om hur Miljöpartiet gjorde för att komma tillbaka till riksdagen efter att ha åkt ut i valet 1991. Hör Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach om läget för Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.

9 Dec 201757min

Tomas Tobé (M) - hjälper skärpta straff?

Tomas Tobé (M) - hjälper skärpta straff?

Lag och ordning har blivit en allt viktigare fråga för svenska väljare. Det märks också hos dom politiska partierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Moderaterna lade tidigare i höstas fram ett nytt kriminalpolitiskt program med krav på skärpta straff och fler poliser. Men hur effektivt är det, leder strängare straff till minskad brottslighet? Och vad vill moderaterna göra med informationen, om de får igenom att brottsstatistiken delas upp i ursprung? Analys av Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiske kommentator. Sedan om #metoo - får rörelsen någon betydelse för politiken? S-, M-, L- och V-s kvinnoförbund och nätverk beskriver sin roll i att föra frågan om kvinnors position i samhället framåt. Samt ett perspektiv på politiska reformer som gynnat jämställdheten av kvinnorörelseveteranen och jämställdhetsexperten Gertrud Åström.

2 Dec 201757min

Vågar Per Bolund (MP) införa amorteringskrav?

Vågar Per Bolund (MP) införa amorteringskrav?

I förra veckan lade Finansinspektionen ett förslag om att högt belånade hushåll ska tvingas att betala av mer på nya bolån. Förslaget togs emot mycket ljummet av oppositionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men även regeringen verkar splittrad när det gäller ett amorteringskrav och frågan är nu hur regeringen går vidare med frågan. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är med i Ekots Lördagsintervju.

25 Nov 201757min

Populärt inom Politik & nyheter

svenska-fall
motiv
aftonbladet-krim
p3-krim
flashback-forever
politiken
rss-viva-fotboll
fordomspodden
aftonbladet-daily
rss-sanning-konsekvens
rss-vad-fan-hande
spar
rss-krimstad
rss-krimreportrarna
olyckan-inifran
blenda-2
rss-frandfors-horna
dagens-eko
rss-flodet
rss-expressen-dok