Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avsnitt(975)

Medierna 2008-12-06 2008-12-08 kl. 10.00

Medierna 2008-12-06 2008-12-08 kl. 10.00

Nya anklagelser mot Liza Marklund. Snart släpps boken Mia - Sanningen om Gömda, av journalisten Monica Antonsson, där författaren Liza Marklund anklagas för att bygga sin bästsäljare Gömda på en bluff. Domen mot Trond Sefastsson. I veckan föll domen mot journalisten och juristen Trond Sefastsson. Han dömdes för mutbrott och bokföringsbrott till villkorlig dom och dagsböter. Hör de olika sidorna i striden kring den uppmärksammade affären. I Afghanistan har journalistiken fått ett uppsving efter talibanernas fall. Men fortfarande är det ett farligt land för journalister. Och samtidigt som det ingår i de professionella journalisternas uppdrag att granska myndigheterna så är samma myndigheter ofta deras enda skydd mot talibaner och krigsherrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Dec 200834min

Från journalistik till propaganda-tv

Från journalistik till propaganda-tv

Lördag 29 november Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I snart sju år har Bo Wanngård gjort lokal-TV i Sollentuna. Kommunen har finansierat projektet, men Bo Wanngård och redaktionen har hela tiden varit självständiga och oberoende i sin bevakning. Men nu har kommunen bytt kommunikationsstrategi. De vill inte längre finansiera oberoende journalistik. För ett par veckor sedan fick Bo Wanngård veta att skulla han få fortsätta göra TV-Sollentuna måste han gå med på att inte kritiskt granska den kommunala verksamheten.För varför skulle kommunala medel för kommunikation användas till något annat än att berätta bra saker om kommunen. Och varför skulle skattebetalarnas pengar användas till att ta berätta om brister i den kommunala verksamheten. Hör Maria Sterner, kommunikationschef i Sollentuna kommun, och Bo Wanngård, producent för TV Sollentuna.Sponsring istället för tv-reklamMycket håller på att hända med tv-reklamen. Med tittare som använder ny teknik för att fly undan reklamavbrotten så gäller det för annonsörerna att hitta nya vägar. Och för produktionsbolagen och tv-kanalerna gäller det att hitta nya sätt att finansiera programmen.Vi har träffat Malin Kvist, VD på produktionsbolaget To The Moon, med 20 år i branschen, bland annat som producent på TV4. Hon ser en tydlig utveckling, där företagen istället väljer att ta sig in i själva programmen, och där de traditionella reklamfilmerna ersätts av sponsring.Börsåret och ekonomijournalistikenBörsåret 2008 närmar sig sitt slut och frågan är hur det gick för börsjournalistiken. Tidningen Veckans affärer spådde att 2008 skulle bli ”urstarkt” och att risken för en recession skulle vara ”mycket låg”, och att det finns en ”stor potentialför den som investera i svenska aktier”. Men det var för ett år sen. Nu har börsen sjunkit med drygt 40 procent och recessionen är definitivt här. Frågan är hur det kan bli så fel och hur mycket man kan lita på ekonomijournalistiken. ”Medierna” har bland annat pratat med Pontus Schultz, chefredaktör för Veckans affärer, Adri de Ridder, finansiell rådgivare och docent i finansiell ekonomi vid högskolan på Gotland och Peter Malmqvist, finansanalytiker.

29 Nov 200834min

Medierna 2008-11-22 2008-11-24 kl. 10.00

Medierna 2008-11-22 2008-11-24 kl. 10.00

Thomas Quick - seriemördare eller mytoman? I veckan så kom uppgifter om att den dömde seriemördaren Thomas Quick, som är dömd för åtta mord, nu tagit tillbaka sina erkännanden. Frågan är vad det innebär för den journalistiska debatten om fallet. Energitips från Vattenfall. Under hösten visar Nyhetsmorgon i TV4 en serie program där en reporter och en energiexpert från Vattenfall visar hur man kan göra av med mindre energi. Hotad journalist i Mexiko. Förra veckan kom en av landets mest kända journalister, Lydia Cacho, hit till Sverige för att ta emot Tucholskystipendiet. Hon har valt att utmana maffian och korrupta politiker genom att granska pedofiler och trafficking, och nu lever hon under mordhot. En recensent är i förtroendebranschen och får inte vara jävig eller vänskapskorrupt. Men hur noga är det egentligen med att hålla sig oberoende, att hålla släkt och vänner borta från recensioner och tittartips? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Nov 200834min

Medierna 2008-11-15 2008-11-17 kl. 10.00

Medierna 2008-11-15 2008-11-17 kl. 10.00

Åklagare vill få journalist att röja källa. Åklagare Mats Svensson har tagit till den mycket ovanlig åtgärden med ett edsvuret förhör i utredningen för att se om han kan få fram namnet på en journalists anonyma källa. Ifrågasatt statistik om barnporr. Drottning Silvia använder siffror som ska visa hur allvarligt problemet är med barnporr på internet, att 50 000 försök görs varje dygn i Sverige att komma in på barnporrsajter. Men nu visar det sig att siffran är missvisande. Kritiker talar om bedrägeri. Förra veckan så kunde vi avslöja hur indiska ambassaden i Stockholm inte ger visum till vissa svenska journalister som rapporterat om känsliga sociala frågor. Vi fortsätter nu den granskningen av hur det som kallas världens största demokrati stänger ute obekväma journalister. Don Lafontaine, världsberömd röst från tusentals filmtrailers, avled i september i år. Han bildade skola och hans stil har en del arvtagare även här i Sverige. Vi träffar bland andra Mårt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Nov 200834min

Medierna 2008-11-08 2008-11-10 kl. 10.00

Medierna 2008-11-08 2008-11-10 kl. 10.00

Utländska journalister som rapporterat om sociala problem i Indien, som ibland kallas världens största demokrati, kan få problem att komma in i landet igen. Nya turer kring SVT:s dramasatsning Molins fontän. De ekonomiska problemen för Sveriges televisions dramasatsning Molins fontän, där Sveriges television gått in med runt 14 miljoner kronor, har lett till att många av de inblandade ännu inte fått betalt, som Medierna rapporterat om tidigare. Produktionsbolaget Trelands Film gick i konkurs och nu visar det sig att skulderna är större än vad som tidigare kommit fram. Slutplädering i rättegången mot Trond Sefastsson. Rättegången mot mutåtalade journalisten och juristen Trond Sefastsson har avslutats. Medierna var på plats i Stockholms tingsrätt, där Trond Sefastsson bland annat försvarade sig genom att peka på en rad profiler på TV4 med omdiskuterade extraknäck. Oro för minskad journalistisk integritet på TV4. Många journalister är oroliga för att gränsen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Nov 200834min

Medierna special: Rättegången mot Trond Sefastsson

Medierna special: Rättegången mot Trond Sefastsson

I Stockholms tingsrätt pågår nu rättegången mot före detta Kalla fakta-medarbetaren Trond Sefastsson. Det är en historisk rättegång, aldrig förut har en journalist åtalats för att ha skadat förtroendet för fri och oberoende journalistik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Två fall av mutbrottSefastsson står åtalad för två fall av mutbrott och för bokföringsbrott. Det ena mutbrottet handlar om de 406 000 kronor han fick för att utföra en granskning av ett rättsfall, där han skulle försöka fria en man som dömts till ett långt fängelsestraff för knarkbrott. Det var en typ av arbete som också var en del av hans arbetsuppgifter som journalist på TV4, och därför finns ett ”tjänstesamband” och en grund för åtal för mutbrott, anser kammaråklagare Malin Palmgren. I bevisningen finns bland annat de yrkesetiska spelreglerna för press, radio och tv. Det andra misstänkta mutbrottet handlar om att Trond Sefastsson ska ha begärt 150 000 kronor för att granska domen mot en livstidsdömd man. Även här finns enligt åklagaren ett så kallat ”tjänstesamband”. Trond Sefastsson själv nekar till anklagelserna. Väckt debattAffären har fått stor uppmärksamhet och åtalet har väckt debatt. Bland andra Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén har här i Medierna kallat det för ”livsfarligt” att göra ”etikfrågor till domstolsverksamhet”. Frågorna är många: Vart går gränsen för vilka uppdrag en journalist får utföra? Är de yrkesetiska reglerna ett ”skämt”, som Trond Sefastsson hävdar? Och vad händer om Trond Sefastsson fälls? Skärps kraven på journalistkåren? Hur många fler journalister står på tur och kan åtalas för mutbrott? Mycket står alltså på spel. Vi följer rättegången och bjuder på utdrag från förhören i specialprogrammet, som sänds nu på söndag, den 2 november, kl 18.

2 Nov 200834min

Medierna 2008-10-28 2008-10-27 kl. 09.00

Medierna 2008-10-28 2008-10-27 kl. 09.00

Journalisternas trovärdighet och olika roller har varit i fokus den senaste tiden. Vi träffar en hel rad med tv- och radioprofiler som berättar om sina sidouppdrag. Rättegången mot Trond Sefastsson är i full gång. Vi följer rättegången, där Trond Sefastsson svarar på åklagarens frågor. Det ser ut som att de en gång så populära reality-serierna kan vara på uppgång igen. I alla fall går det bra för Kanal 5:s serie Färjan, en så kallad work place reality, inspelad på en Viking Line färja. Vi har följt med ett varv på den här flytande mediecirkusen, där tv, kvällstidningar, rederi och passagerare möts i en för alla till synes underbar symbios. Den tekniska utvecklingen har inneburit den kanske största förändringen i hur utrikeskorrespondenterna bevakar vår omvärld. Men det finns också en baksida av utvecklingen. Vanna Beckman, känd som den första svenska korrespondenten i Mellanöstern, stationerad i Beirut i slutet på 60-talet, har träffat Cecilia Uddén i Jer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Okt 200834min

Journalister i hetluften

Journalister i hetluften

Lördag den 17 oktober Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historisk muträttegång På onsdag börjar rättegången mot korruptionsmisstänkte journalisten och juristen Trond Sefastsson. Det var drygt ett år sen som Aftonbladet och tv-programmet Insider avslöjade att Sefastsson tagit emot 406 000 kronor för att gräva i ett rättsfall. Enligt anklagelserna för att göra ett Kalla fakta-reportage, enligt honom själv för att utföra ett uppdrag som jurist. Vi har tittat närmare på både bevisningen mot Sefastsson och etiken.Radioprofil mitt i drevetMångårige Sveriges Radio-medarbetaren Peter Welander hamnade i blåsväder förra veckan när det kom fram att han, samtidigt som han varit tjänstledig från radion jobbat i sin hustrus bolag, åt försvarsmakten. Radioledningen anser att det här kan skada Sveriges Radios trovärdighet. Vi har träffat Peter Welander för att höra hans berättelse.Journalist ”under cover” i BurmaBurma var i händelsernas centrum för drygt ett år sedan, när munkar demonstrerade mot regimen. Då, och nu, rapporterar burmesiske journalisten ”Joshua” om vad som händer i militärdiktaturens Burma. ”Joshua” måste hålla sitt yrke hemligt. Han kan inte träffa sin familj och måste ständigt vara på sin vakt. ”Joshua” har offrat allt för att sprida information om vad som pågår i Burma.

18 Okt 200835min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
p3-dokumentar
svenska-fall
en-mork-historia
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
killradet
aftonbladet-krim
creepypodden-med-jack-werner
blenda-2
flashback-forever
rss-mer-an-bara-morsa
hor-har
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
larm-vi-minns
rysarpodden
vad-blir-det-for-mord