Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avsnitt(975)

Om kriminaljournalistik och källkritik

Om kriminaljournalistik och källkritik

Lördag den 11 oktober Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bråk mellan journalisterEtt bråk har blossat upp mellan DN-reportern Lasse Wierup och frilansjournalisten Dick Sundevall, som båda nu är rykande aktuella med varsin bok om härvan kring polisens system med hemliga infiltratörer för att bekämpa den organiserade brottsligheten. ”Hanteraren”, av frilansjournalisten Dick Sundevall, bygger på den avskedade och dömde kriminalkommissarie Olle Liljegrens berättelse, medan Lasse Wierups ”Infiltratören - den smutsigaste härvan inom svensk polis” sätter infiltratören Max Åströms berättelse i centrum. Båda hävdar att det finns mycket mer att reda upp och en byk som nu måste tvättas. Lasse Wierup anklagar Dick Sundevall för att föra fram substanslösa anklagelser om att minst 1 000 personer skulle dömts på felaktiga grunder, och att det saboterar chanserna för att härvan utreds ordentligt. Båda anklagar den andre för att stödja sig på otrovärdiga huvudpersoner.Dramaserier på webben och utmaningen mot tv-kanalernaVi träffar Jimi, som tillhör en slags gerillarörelse, som blixtsnabbt översätter och textar dramaserier som fildelas på nätet. Det är en utmaning mot tv-kanalerna, som de senaste åren har mött den här konkurrensen från fildelningen genom att helt enkelt korta tiden från att ett avsnitt sänds i USA till att det visas i Sverige, och för första gången går just nu en premiärsäsong samtidigt i Sverige och USA.Vi träffar också Katarina Eriksson, inköpschef på Kanal 5, och Anders Knave, programchef på TV3 och TV6, för att se vad de har att säga om saken.Statistiska centralbyrån publicerade felaktig statistikHar vi en för hög tro på siffror och statistik? Och hur är det med faktagranskningen? Statistiska centralbyrån (SCB) fick nyligen dra tillbaka publikationen ”På tal om kvinnor och män”, på grund av för många fel. Misstagen uppmärksammades inte förrän boken var tryckt, och vissa medier hade redan hunnit använda sig av boken. Studenter på journalisthögskolan i Göteborg hittade felen under en övning de fick av sin lärare.Politiserade medier i USAValet i USA närmar sig med stormsteg, och i USA frodas åsiktsjournalistiken. När vi i Sverige är vana vid krav på balans i journalistiken i valtider så får man vara särskilt uppmärksam som iekonsument USA. Vissa hävdar att den objektiva journalistiken är död, och tycker snarare att journalisterna öppet ska visa vem de stöder i valet, medan andra hoppas på en tillbakagång till den avskaffade rättvisedoktrinen. Jeff Jarvis, känd bloggare och chef för programmet för interaktiv journalistik vid City University of New York, hör till dem som försvarar åsiktsjournalistiken.

11 Okt 200835min

Finanskrisen och ekonomijournalistiken

Finanskrisen och ekonomijournalistiken

Finanskrisen och ekonomijournalistiken Finanskrisen är över oss och under ett par veckors tid så har amerikanska krispaket, chockfall på börsen och hotande boräntor präglat nyhetsflödet. Samtidigt kommer det kritik mot hur medierna rapporterar om finanskrisen: Journalistiken misslyckats att självständigt granska vad som egentligen händer i det finansiella systemet, och man sviker sitt upprag mot lyssnare, läsare och tittare. Public service framtid I onsdags gick remisstiden ut för den statliga utredningen om public service, Kontinuitet och förändring. Frågan om Sveriges televisions sponsring är en av de heta stridsfrågorna. Opålitliga och dyra digitala arkiv Kanske har ni hört om datorkraschen på Sveriges radio, där 80 000 ljudfiler ur radions arkiv försvann. Man har lyckats återskapa det mesta, men 18 000 program och reportage är borta ur radions arkiv. Händelsen ställer frågan på sin spets om hur säkra dom växande digitala arkiven egentligen är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finanskrisen är över oss och under ett par veckors tid så har amerikanska krispaket, chockfall på börsen och hotande boräntor präglat nyhetsflödet. Samtidigt kommer det kritik mot hur medierna rapporterar om finanskrisen: Journalistiken misslyckats att självständigt granska vad som egentligen händer i det finansiella systemet, och man sviker sitt upprag mot lyssnare, läsare och tittare. Vi träffar grävande ekonomijournalisten Gunnar Lindstedt, på Veckans affärer, som levererar hård kritik mot bevakningen. Och så pratar vi bland annat med ekonomijournalister på Ekoredaktionen om hur man arbetar och vad man säger om den här kritiken.Public service framtidI onsdags gick remisstiden ut för den statliga utredningen om public service, ”Kontinuitet och förändring”. ”Medierna” har läst remissvaren. Frågan om Sveriges televisions sponsring är en av de heta stridsfrågorna. Vi kan också berätta om en annan utredning som kan förändra villkoren när det gäller reklam och produktplacering för de kommersiella tv-bolagen.Opålitliga och dyra digitala arkivKanske har ni hört om datorkraschen på Sveriges radio, där 80 000 ljudfiler ur radions arkiv försvann. Man har lyckats återskapa det mesta, men 18 000 program och reportage är borta ur radions arkiv. Filerna finns visserligen arkiverade på statens arkiv för ljud och bild, med mp3-kvalitet, men det kommer gå åt en del tid och pengar att hämta dom till radion igen.Händelsen ställer frågan på sin spets om hur säkra dom växande digitala arkiven egentligen är.

4 Okt 200834min

Svenska medier sprider massmördares önskade självbild

Svenska medier sprider massmördares önskade självbild

Lördag 27 september Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Medierna bidrar till risken för fler skolmassakrer”En av veckans stora nyheter är skolmassakern i Finland. I rapporteringen har bilder och videoklipp spridits på mördaren som provskjuter sitt vapen och utdelar dödshot. Det har lett till hård kritik, eftersom man därigenom låter sig styras när man sprider mördarens egen önskebild av sig själv. Martin Grann, professor i psykologi och kriminalvårdens utvecklingschef, hävdar att mediernas publiceringar bidrar till fler skolmassakrer. Vad säger de ansvariga mediecheferna?Dramat på RapportMedierna går vidare med bråket mellan utrikesminister Carl Bildt och SVT:s Rapport. Vad hände inne på redaktionen under dom turbulenta dagarna, som slutade i en ursäkt till tittarna? Medierna kan berätta om några dagar då tre bokstäver skakade landets största nyhetsprogram.Censurerar Länstidningen?Journalister anklagas ofta för att inte berätta sanningen om problem som har med invandringen att göra. När länstidningen i Södertälje rapporterade om en brutal gängmisshandel kritiserade många läsare journalisterna för att censurera. Bland annat för att man inte skrev att gänget hade skrikit ”svennehora” åt tjejen innan misshandeln, utan bara ”hora”. Medierna besökte länstidningen för att se hur dom ser på kritiken.Finska politiker tar skydd bakom lag om privatlivets helgdI Sverige pågår en debatt om behovet nya lagar till skydd för privatlivet. Medierna rapporterar från Finland, där lagstiftningen kring privatlivets helgd är strängare, men där politikerna också anklagas för att gömma sig bakom skyddet för det privata. Bland de som gått till domstol finns Finlands statsminister Matti Vanhanen, vars kärleksliv beskrivits i en omtalad bok.

27 Sep 200834min

Medierna 2008-09-20 2008-09-22 kl. 09.00

Medierna 2008-09-20 2008-09-22 kl. 09.00

Medierna 2008-09-20 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Sep 200834min

Medierna 2008-09-13 2008-09-15 kl. 09.00

Medierna 2008-09-13 2008-09-15 kl. 09.00

Lagstiftning i brist på etik på internet Justitieminister Beatrice Ask öppnar för skärpt lagstiftning för att skydda integriteten efter publicering av obduktionsbilder på internet. Även pressombudsmannen Yrsa Stenius ser lagstiftning som en lösning. EU-bråk om bloggreglering I Bryssel pågår just nu en ganska hetsig debatt om ett förslag från EU- parlamentets kulturutskott, som befaras reglera bloggvärlden, åtminstone bloggarna i EU, för att komma till rätta med näthat och andra problem som har med det nya medielandskapet att göra. Kritik mot SVT efter ekonomiskt haveri Medierna fortsätter rapporteringen om de ekonomiska problemen för SVT:s dramasatsning Molins fontän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Sep 200834min

Spelet bakom presstödet och ifrågasatt katastrofrapportering

Spelet bakom presstödet och ifrågasatt katastrofrapportering

Lördag 6 septemberDärför backar regeringen om presstödet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra veckan svängde kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth plötsligt i frågan om presstöd - storstadstidningarna får behålla sitt stöd och regeringen är beredd att strid mot EU-kommissionen. Vad är det som har hänt? Mediernas Erik Hedtjärn avslöjar idag en del om spelet i kulisserna kring de statliga stödmiljonerna.Hot och anklagelser i debatten om ny bokAnklagelser om försök att tysta det fria ordet kommer från nästan alla håll i debatten om Ingmar Karlssons nya bok ”Kurdistan - landet som icke är”. Författaren själv säger till Medierna att han är rädd för att drabbas av den bloggande mobben när han kommer hem till Sverige och en av recensenterna - Dilsa Demirbag-Sten anklagar i sin tur Karlsson för rasism och sexism. På utrikesdepartementet undrar man varför så många journalister ifrågasätter att en diplomat har rätt att skriva kontroversiella böcker. TV-stormen som ställer nyhetsvärderingen på provNyheterna om översvämningen i Indien som drabbade miljoner människor och jordskalvet i Kina som gjorde hundratusentals människor hemlösa hamnade i skuggan av orkanen Gustav och ett oroligt New Orleans. Hur kommer det sig att amerikanska katastrofer är åtta gånger viktigare än asiatiska?

6 Sep 200834min

WEBBEXTRA: BBC fortsätter lura svenska tittare med nedklippta serier

WEBBEXTRA: BBC fortsätter lura svenska tittare med nedklippta serier

BBC klipper fortfarande ned sina serier för export. Detta upptäckte till exempel SVT efter att de köpt in serien Ashes to Ashes, som ska sändas i höst. Vi har intervjuat programchefen Göran Danasten om hur man ser på saken i tv-huset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Sep 200835min

Medierna 2008-08-23 2008-08-23 kl. 12.00

Medierna 2008-08-23 2008-08-23 kl. 12.00

I Medierna denna vecka berättar vi om programmet Vetenskapslandet i Kunskapskanalen. Det görs av landets universitet och högskolor - och görs av dem själva. Vi tittar också på en lucka i lagens förbud mot viss sponsring i TV. Dessutom intervjuar vi en georgisk journalist om pressfriheten i landet och möter nyutnämnda reklamombudsmannen Elisabeth Trotzig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Aug 200834min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
p3-dokumentar
en-mork-historia
svenska-fall
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
killradet
aftonbladet-krim
creepypodden-med-jack-werner
blenda-2
flashback-forever
rss-mer-an-bara-morsa
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
hor-har
rysarpodden
historiska-brott
vad-blir-det-for-mord