Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avsnitt(976)

Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienter - Specialreportrar i coronabevakningen - Facebooks egen världsdomstol

Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienter - Specialreportrar i coronabevakningen - Facebooks egen världsdomstol

Vilka etiska avvägningar gjorde SVT när de visade bilder av döende Coronapatienter från en intensivvårdsavdelning i Italien? Om specialreportrarnas viktiga roll under Coronakrisen. Men hur många finns kvar? Vilka lärdomar har journalister i Kina dragit nu när krisen där börjar lätta? Och så om hur facebook håller på att inrätta en egen självständig högsta domstol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienterHur skildrar man Coronakrisen utan att det bara blir ansiktslösa siffror av hela katastrofen? Ja för journalister som jobbar med TV är svaret på den frågan ganska enkelt. Det handlar om att få bilder. Bilder som berör och väcker känslor. Men hur gör man det utan att gå för nära? Och hur resonerar redaktioner när vikten av att ha bilder hamnar på kollisionskurs med ett annat intresse, nämligen det att respektera svårt sjuka och döende människors integritet. Reporter: Erik Petersson. Specialreportrarnas roll i coronabevakningenI vanliga fall kan artiklar och reportage av medicin- och vetenskapsreportar leva i skymundan. Det är alltid något annat som är i fokus. Men dessa dagar, veckor och månader har allt ljus riktas mot ett virus. På vissa redaktioner har de idag mer makt än redaktörer. Det är medicinreportrar som bedömer vad som ska publiceras eller inte. Men på andra redaktioner finns de inte längre kvar. Där har specialreportrarna blivit allmänna nyhetsreportrar. Tonchi Percan har tillbringat veckan med att umgås, både virtuellt och i verkligheten med medicinreportrarna som försöker hålla kompassriktning rätt i den ström av kunskap och forskning som kommer nu. Lärdomar av rapportering från coronadrabbat KinaMedan vi i Sverige sannolikt har den stora explosionen av coronafall framför oss, så har tillvaron i landet där allting startade, Kina börjat återvända till det normala. Karantäner har öppnats och antalet nya dödsfall och nya smittade har iallafall enligt de kinesiska myndigheterna minskat drastiskt. Vilka lärdomar har då journalisterna dragit, nu när den värsta krisen lugnat sig? Katarina Andersson fick en intervju med Eva Xiao, reporter i Peking för den franska nyhetsbyrån AFP. Facebook inrättar ny världsdomstolRedan i slutet av 2018 rullade Mark Zuckerberg ut en ambitiös plan: Han ville skapa en slags högsta domstol för Facebook: en så kallad Oversight Board. Den Facebook-användare som fått sitt innehåll ratat och bortsuddat av FB ska kunna gå till en helt ny instans - och få upprättelse.Med andra ord, "domstolen" ska kunna köra över Mark Zuckerberg.Företaget har nu plöjt ner 130 miljoner dollar i projektet. Han har utsett en chef och redan till sommaren räknar han med att de första fallen ska kunna avgöras. Så, är Oversight Board ett ärligt försök att få bukt med problemen som Facebooks brottas med - eller bara kosmetika? Reporter: Katarina Andersson.

28 Mars 202034min

Så påverkar corona coronabevakningen: om beredskap, betalväggar, siffror och andra nyheter

Så påverkar corona coronabevakningen: om beredskap, betalväggar, siffror och andra nyheter

Hur påverkas rapporteringen av alla åtgärder som måste vidtas? Och hur ser beredskapen ut framåt? Även om befarat annonsras och betalväggar, siffror med mätproblem och platsen för andra nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Hur påverkar coronaåtgärderna coronajournalistiken?Hur påverkar coronakrisen rapporteringen när bara kärntrupper på några få personer finns kvar på redaktionerna? Hur länge kan journalistiken leverera under sådant tryck?Många journalister har gått över till att jobba hemifrån. Nyckelmedarbetare på SVT sitter isolerade i särskilda rum och redaktioner har avskilts från varandra. Men ett ställe där journalister fortfarande setts i veckan är Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser. Reporter: Tonchi Percan • Hur hanterar medier osäkra coronasiffror?Hur många är smittade i varje land, hur hög är dödligheten och hur stora är mörkertalen av smittade? Inte ens proffsen är säkra på vilka siffror som betyder mest och vilken väg vi ska ta framåt. Ändå vill vi i publiken ha dem – och medierna ger oss dem. Reporter: Lars Truedson • Stora skillnader mellan svenska mediers beslut om betalväggarBetalväggars vara eller icke vara har den senaste veckan återigen blivit en het fråga. Är det rimligt att låsa in artiklar som handlar om coronapandemin? Och i så fall vilka artiklar? Hur kan tidningarna både ta sitt samhällsviktiga informationsansvar, men samtidigt rädda sin överlevnad? Svenska tidningar har valt olika vägar för sina coronaartiklar. Reporter: Therese Rosenvinge • Nyheterna i skuggan av corona Hur gör redaktionerna i sådana här tider med alla andra nyheter? En skjutning, ett mord, utrikespolitiska intriger, flyktingsituationen längs europas gränser. Allt sådant som trots Corona fortfarande pågår och som i vanliga fall får stort utrymme. Har medier ett ansvar att även täcka andra nyhetshändelser just nu, eller är det helt enkelt rationellt att lägga alla resurser på att bevaka coronakrisen? Reporter: Erik Petersson

21 Mars 202034min

Kritisk balansgång i coronabevakningen, Guldbron är guldstory för medier och dramatisk annonskollaps

Kritisk balansgång i coronabevakningen, Guldbron är guldstory för medier och dramatisk annonskollaps

Om mediers roll, utmaningar och svårigheter i bevakning av coronapandemin. Hur är det att rapportera från smittans europeiska centrum? Medial fascination för guldbron. Dramatiskt annonsras för medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Utmaningar och svårigheter när coronavirusets spridning bevakasNyhetsmedier vittnar om rekordtrafik på sina sajter. Och det här är ett läge när mediers funktion sätts prov och utmanas. I kris måste ju medier kunna fungera som kanaler för all viktig samhällsinformtion, samtidigt som ju medier också har i uppdrag att granska och förhålla sig kritiskt gentemot myndigheterna. Hur ser de stora redaktionerna själva på vad som är svårigheterna just nu? Reporter: Freddi Ramel och Tonchi Percan • Hela Italien i karantän – SVT kallar hem korreJennifer Wegerup har för SVT:s räkning rapporterat från allt folktommare italienska gator. Hon har varit mitt i coronasmittans europeiska centrum. Men hur är det att jobba som journalist i ett nedstängt land? Var går gränsen för vilka risker man tar som reporter? I veckan kallades Wegerup hem, trots att hon själv hade velat stanna och jobba. Reporter: Lasse Truedson • Mediehajpen kring Guldbron Medieintresset kring Slussens nya bro som kom via lastfartyg från Kina i veckan har varit enormt. Inte bara lokalt i Stockholm utan också i riksmedier. Till exempel SVT har startat ett nytt direktsänt slow-tv-projekt kopplat till bron. Men vad är det som gör den här stålkonstruktionen så oemotståndlig för medier? Reporter: Therese Rosenvinge • Annonskollaps för svenska medier. Hur allvarligt är läget? Ett dramatiskt annonsras slår just nu hårt mot landets medier. Fjolåret blev en kalldusch. Nu tappar medier även digitala annonser och i branschen pratas det om annonskollaps. Men varför händer det här nu? Och hur påverkar det här journalistiken? Reporter: Tonchi Percan

14 Mars 202034min

TV-frieri blev PR-succé för förlovningsringsföretag, driver medier bunkring? och extrema innehållet som utmanar nätjättarna

TV-frieri blev PR-succé för förlovningsringsföretag, driver medier bunkring? och extrema innehållet som utmanar nätjättarna

Frieri i Talang blev PR-succé för smyckesföretag. Om medierapportering om bunkring ökar bunkring. Och så om hur Google och Facebook tacklar extremt innehåll. Behövs reglering? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Underhållningsprogram blir PR-fönster och ger smyckesmärken reklamOm hur Samir Badrans frieri i Talang blev till en PR-succé för smyckesföretaget. Bakom nöjeskulisserna pågår ett osynligt PR-arbete som leder till eftertraktad medieexponering av smycken. Inte bara på Instagram, hos Tv4 och i kvällspressen. Utan även hos stora SVT-produktioner som Melodifestivalen. När blir det produktplacering? Reporter: Therese Rosenvinge • Driver mediers bunkringsbevakning bunkring? Klart är att många matvarubutiker just nu märker ökad åtgång på varor som håller länge. Många svenskar har tveklöst hamstrat. Men förstås är det här också en utveckling som i någon mån förstärks av att medier rapporterar om den. Det är exempel på ett läge där man kan prata om att medier inte bara skildrar verkligheten, utan också skapar den. Tonchi Percan besöker en stormarknad och pratar med Svensk Dagligvaruhandel om senaste veckans mediefokus. • Extremt innehåll utmanar nätjättar – efterfrågar själva regleringEn fråga som ständig skaver när det gäller techföretag som Facebook och Youtube är hur plattformarna ska se allt hålla allt hatiskt, våldsamt och skadligt innehåll borta. Och vem som ska sätta reglerna för vad som ska bort och vad som får vara kvar? Häromveckan flög Mark Zuckerberg hela vägen till Europa - och där bad han EU att reglera techjättarna. Reporter: Katarina Andersson.

7 Mars 202034min

Coronajämförelse i Sydsvenskan kritiseras, Hall media uppköpta – så påverkas tidningarna, Skidförbundet tar sportbevakning i egna händer

Coronajämförelse i Sydsvenskan kritiseras, Hall media uppköpta – så påverkas tidningarna, Skidförbundet tar sportbevakning i egna händer

Coronavirusets dödlighet jämfördes med säsongsinfluensans. Men gav Sydsvenskan en rättvisande bild? Ny stor medieaffär Amedia och Bonnier/Mittmedia köper Hall media. Skidförbundets TV-satsning . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Sydsvenskans sifferval synasNyhetsflöde har dominerats av Coronaviruset spridning. Flera bekräftade fall finns nu också här i Sverige. Det är i ett läge när WHO uppmanar världen att vidta åtgärder och där den stora frågan förstås är - hur rädda ska vi vara? Hur dödligt är viruset? I det här läget publicerade Sydsvenskan en artikel - där tidningen gav sig på att jämföra Coronavirusets dödlighet med den vanliga säsongsinfluensan. Men frågan är vad de siffror Sydsvenskan berättade om faktiskt säger. Reporter: Therese Rosenvinge • SR-chefer i coronakarantänBåde Aftonbladet och Sveriges Radio påverkas också som företag av coronaviruset. Mediebolagen har båda fått sätta medarbetare i karantän. Reporter: Katarina Andersson • Vilken strategi väljer Hall medias nya ägare?I veckan bytte ännu en svensk lokaltidningskoncern ägare. Det är anrika Hall media, med Jönköpings Posten, Smålands Dagblad och Skaraborgs läns tidning med flera. Totalt tio prenumererade papperstidningar plus ett gäng gratistidningar och sajter som nu byter ägare. Köper gör numera Bonnierägda Mittmedia och norska lokaltidningsjätten Amedia. Affären skedde enligt en del i sista stund. Hall media är mitt uppe i stora omvälvande förändringar. Och bara dagar från en total omgörning. Planer som nu ligger på is. Reportage från Jönköping. Reporter: Erik Petersson. • Skidförbundet del i större trend – startar TV för att bevaka egna sportenVinterstudion har fått konkurrens från oväntat håll. Skidförbundet själva gör nämligen den här vintern ett eget program. Inslag, en soffa med gäster, intervjuer - ja, på ytan faktiskt ganska likt SVTs flaggskepp. Till och med med en tidigare SVT-profil som värd. Men vad säger det här? Varför vill Skidförbundet konkurrera med journalistik? Och hur förhåller sig SVT till att ett förbund - som dom bevakar - själva börjar göra TV. Reporter: Evalisa Wallin.

29 Feb 202034min

Svag statistik bakom DN:s gymnasiejämförelse, Aftonbladets Big brother-bevakning i samarbete med TV-produktionen och deepfakes som utmanar

Svag statistik bakom DN:s gymnasiejämförelse, Aftonbladets Big brother-bevakning i samarbete med TV-produktionen och deepfakes som utmanar

DN pekade ut problemskolor i Stockholm. Men håller underlaget? Aftonbladets Big brother-bevakning sköts av produktionsbolaget. Deepfakes utmanar journalistikens relation till rörliga bilder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • DN pekade ut problemskolor i Stockholm. Men håller underlaget?Med bara ett par dagar kvar att välja gymnasium i Stockholms län gick Dagens Nyheter ut med ett stort uppslag där Stockholms gymnasieskolor jämfördes. Det handlade om hur vanligt det är att lärare hotas på jobbet och DN pekade ut vilka skolor som är mest respektive minst utsatta. 33 skolor rangordnades i en lista och resultatet var sprängstoff. Men håller det statistiska underlaget som DN tagit fram? Reporter: Therese Rosenvinge • Aftonbladets Big brother-bevakning sköts av produktionsbolagetAftonbladet låter produktionsbolaget bakom Big brother bevaka det egna programmet på redaktionell plats. Hur påverkas den redaktionella integriteten och bevakningen av upplägget? Intervju med Aftonbladets biträdande redaktör Eric Rosén. Reporter: Erik Petersson. • Deepfakes utmanar rörliga bildens statusTekniken för att göra deepfakes, fejkade AI-genererade videos, blir allt bättre och allt mer tillgänglig. Utvecklingen är därmed en utmaning för såväl nätjättarna som för traditionella medier. På vilket sätt påverkar deepfakes journalistiken? Och mer specifikt, journalistikens relation till rörliga bilder. Reporter: Love Lyssarides

22 Feb 202034min

Kritik mot Hare Krishna-dokumentär – nu ser UR över inköp, Otydliga samarbeten i Aftonbladets Uppdrag mat och Metro går som tåget i Rom

Kritik mot Hare Krishna-dokumentär – nu ser UR över inköp, Otydliga samarbeten i Aftonbladets Uppdrag mat och Metro går som tåget i Rom

Kritik mot ytterligare en UR-dokumentär, nu ser bolaget över sina rutiner för inköp. Flera fall av bristfälligt märkt reklam i Aftonbladets Uppdrag mat. Metro i konkurs i Sverige, men går bra i Rom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hare Krishna-hyllning i Utbildningsradion Under vintern har Utbildningsradion i Kunskapskanalen visat dokumentären Historien om Hare Krishna. När man tittar närmare på filmen står det snabbt klart att här saknas helt ett kritiskt perspektiv. Och om man googlar produktionsbolaget som står bakom filmen, Inner voice productions, då visar det sig att det här är en produktion som står Hare Krishna-rörelsen nära. Filmen om den kontroversiella rörelsen som UR visar är alltså gjord av rörelsen själv, men utan att det framgår för tittarna. Hör UR:s utbudschef svara i programmet. Reporter: Erik Petersson, Therese Rosenvinge Otydliga reklamsamarbeten i Aftonbladets Uppdrag mat Traditionella medier framhåller gärna och hur bra de är på tydliga gränser mellan reklam och redaktionellt innehåll. Men vad händer när de traditionella medierna tar steget ut på nya plattformar? Vi har tittat närmare Youtube-succén Uppdrag Mat. En kanal med en kvarts miljon prenumeranter och där sponsring och kommersiella samarbeten är vanligt. Men det är inte alltid särskilt tydligt vad som är vad. Och något som absolut inte varit tydligt för kanalens tittare, det är att det är Aftonbladet ligger bakom. Varför? Hör Aftonbladet i programmet.Reporter: Josephine Freje Metro går som tåget i Rom I veckan blev det klart att tidningen Metro efter en lång och utdragen process slutligen går i konkurs i Sverige. Under 2019 slutade Metro som bekant att dela ut papperstidningen i Stockholms tunnelbana. Lite annorlunda ser det däremot ut nere på kontinenten. I Rom finns fortfarande två gratistidningar som varje morgon delas ut till stans pendlare.Reporter: Filip Jacobson

15 Feb 202034min

UR visar CCTV-dokumentär med Kinas propagandabudskap om Tibet, fällningen av Hästgården skakar om SR och tunn mediebevakning av Norden

UR visar CCTV-dokumentär med Kinas propagandabudskap om Tibet, fällningen av Hästgården skakar om SR och tunn mediebevakning av Norden

Kunskapskanalen visar Tibet-dokumentär gjord för Kinas statliga TV. Men UR vägrar kommentera innehållet. Prisade Hästgården fälldes. Beslutet har skakat om SR. Och hur tunn är bevakningen av Norden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • UR visar Tibet-dokumentär gjord för Kinas stats-tv Nyligen gick landets högsta mediechefer ut i ett upprop och uppmanade regeringen att markera kraftigare mot hur Kina agerar mot medier. Och svenska publicister är på bred front tydliga med att man inte låter sig påverkas. Men vi ska idag berätta om ett fall där Kina lyckats använda sig av ett svenskt public service-bolag för sina propagandasyften. Det handlar om UR och en dokumentärserie om livet i Tibet. Den är välproducerad, ser på ytan kanske harmlös ut, men den som kan något om situationen i Tibet märker snabbt att det här är kommunistpartiets drömbild rakt av. Och serien är också producerad för Kinas statliga TV, CCTV. UR säger att de inte vid inköpet visste vilka som stod bakom. Innehållet vill de inte kommentera. Reporter: Therese Rosenvinge • SR står frågande efter att dokumentären Hästgården fälldesRadiodokumentären Hästgården fälldes av Granskningsnämnden i vintras för intrång i privatlivet. Det här ledde till den uppseendeväckande ordningen att en dokumentärserie som vunnit Stora Journalistpriset blev avpublicerad.Nämnden menade i sin fällning att ridläraren, som pekats ut som ansvarig för en rad sexuella övergrepp, kunde identifieras av en viss krets människor, detta trots att han inte är namngiven. Men konsekvenserna av den här fällningen stannar inte där. För på Sveriges Radio har man fortfarande inte kommit tillrätta med vad den här fällningen faktiskt kommer innebära för framtida granskningar. Reporter: Tonchi Percan • Hur tunn är den svenska mediebevakningen av Norden?Svenska mediers närvaro i Norden har gått från gedigen till sporadisk på ett tiotal år. I höstas gjorde Helsingfors största svenskspråkiga tidning Hufvudstadsbladet en sammanräkning av hur många svenska korrespondenter som bevakar Finland respektive hur många finländska korrar som bevakar Sverige. Och resultatet väcker frågor: Är det helt enkelt så att svenska medierna är ointresserade av våra närmaste grannar? Och vilka konsekvenser får medieskuggan nästgårds? Reporter: Erik Petersson

8 Feb 202034min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
en-mork-historia
aftonbladet-krim
svenska-fall
rattsfallen
p3-dokumentar
killradet
creepypodden-med-jack-werner
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
aterforeningen-en-podcast-med-thorsten-och-richard-flinck-av-sigge-eklund
badfluence
flashback-forever
blenda-2
hor-har
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
larm-vi-minns
vad-blir-det-for-mord