Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avsnitt(976)

Kungens medalj til Benkö – mottagandet ifrågasätts, svår mediebalans i bevakning av coronavirus, granskning av Draken film i streamingkriget

Kungens medalj til Benkö – mottagandet ifrågasätts, svår mediebalans i bevakning av coronavirus, granskning av Draken film i streamingkriget

SR:s vd Cilla Benkö får kungens medalj. Men mottagandet får kritik. Medielogik och coronaviruset. Vad lärde sig medierna av fågelinfluensan? Draken film fick miljoner och gav sig in i streamingkriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SR:s vd tar emot kungens medalj – men är det helt oproblematiskt?Sveriges radios vd Cilla Benkö får medalj. I ett pressmeddelande skriver public servicebolaget att vd tilldelas Hans majestät konungens medalj i 12:e storleken i Serafimerordens band, det här för “framstående insatser inom svenskt mediaväsende”. Samtidigt är ju oberoende det honnörsord public service representanter gång på gång lyfter fram för att försvara sin särställning på den svenska mediemarknaden. Hur går det här ihop?Reporter: Erik Petersson Coronavirusets sprider sig. Befogad eller överdriven alarmism i medier?Coronavirusets framfart har förstås dominerat nyheterna i veckan. Världshälsoorganisationen, WHO utlyste internationellt hälsonödläge i torsdags kväll. Kina isoleras nu allt mer och EU evakuerar sina medborgare från Hubei-provinsen. I ett sådant här akut läge har medier förstås en viktig uppgift att rapportera och informera. Men när ett hot om pandemi korsas med medielogik och mediers rubrik- och flashmaskineri finns också en uppenbar risk för överdriven alarmism. Så var går gränsen mellan befogad rapportering och sensationslysten alarmism? Och hur har det sett ut nu i veckan? Reporter: Tonchi Percan Draken Film fick miljoner och kastade sig ut i streamingkriget - men vad hände sen?En allt större del av dom svenska hushållens medieutgifter läggs på digitala streamingtjänster för film, TV och video. Utbudet ökar ständigt. Göteborgs Filmfestivals Draken film lanserades med stora visioner om att bli en nordisk medieplattform för dokumentärer och kvalitetsfilm, med tiotusentals betalande prenumeranter. Med hjälp av EU-bidrag drog man igång för sex år sedan. Men i samma veva bröt det stora streamingkriget ut och i den stenhårda konkurrensen blev ingenting som man hoppats. Reporter Terje Carlsson har granskat projektet och försökt reda ut hur det gick till när skattebetalarna blev en del av streamingkriget.

1 Feb 202034min

Advokatutredning mot Dagens industris chefredaktör, etiska avvägningar vid begravningsbevakning och tidskrifterna som söker ny digital affär

Advokatutredning mot Dagens industris chefredaktör, etiska avvägningar vid begravningsbevakning och tidskrifterna som söker ny digital affär

Advokatutredning mot Dagens industris chefredaktör Peter Fellman. Etiska avvägningar när medier bevakade ensam mans begravning. Tidskrifternas sökande efter digital affär. Och gycklarkritik mot SvD. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Advokatutredning mot Dagens industris chefredaktörVeckan innan jul publicerade vi ett reportage om en text Dagens Industris chefredaktör skrev i den egna tidningen. Det var en reseberättelse från en thailändsk lyxresort han besökt. Som vi kunde berätta då fanns det omständigheter som inte framgick i tidningen. Nämligen att hans fru jobbade på en resebyrå som säljer resor just hit. Och att resebyrån på sin hemsida länkade till Fellmans text. Men i veckan kom det fram att det här blivit en fråga på högsta ledningsnivå inom Bonnier. Bonnier News har anlitat en extern advokatbyrå för att utreda Fellmans förehavanden. I torsdags höll tidningen stormöte och presenterade den nu färdiga utredningen för tidningens anställda.Reporter Erik Petersson • Medierna gjorde avliden man till symbol för den svenska ensamhetenAtt en ensam man legat död i sin lägenhet i I över tre år är såklart uppseendeväckande. Och det är klassiskt journalistiskt stoff att skildra sådana här människoöden. Men på begravning av mannen som för ett par veckor sedan fick stor uppmärksamhet i svenska medier var flertalet av de på plats journalister. Vad vet vi egentligen om Stockholms ensammaste man som Aftonbladet kom att kalla honom, och med vilken rätt gör medier honom till symbolen för den svenska ensamheten? Hur respekterar man en människas sista önskan om det inte finns någon kvar att fråga? Reporter Tonchi Percan • Oviss digital framtid för magasinsbranschenNu om tidskrifter och magasin på jakt efter en digital framtid. För till skillnad från dagspressen där digitala prenumeranter blivit en viktig del av inkomsterna är tidskrifter fortfarande mycket mer kvar i affären från det där blanka, skinande lyxiga magasinet som kommer varje månad i gammalt hederligt pappersformat. I den här delen av mediebranschen är det heller inte lika självklart hur en digitala framtid ska se ut? Och frågan är om den ens finns för alla slags tidskrifter? Vi besöker Aller media och Vi, som båda vill ställa om - men på lite olika sätt. Reporter: Therese Rosenvinge • SvD slängde gycklarna under bussen i klimatgranskningSvenska dagbladets granskning av Naturvårdsverkets bidrag till olika klimatsatsningar fick i veckan rubriken “Gycklarprojekt för klimatet fick miljoner- ”ren idioti””. En liten del av insatsen man granskade handlade nämligen om en gycklarföreställning med syfte att informera om olika sätt att spara energi. Men när det visar sig att gycklargruppen inte alls fått några miljoner och att tillägget “ren idioti” syftar på något helt annat, ja då kom gycklarnas kritik som ett brev på posten. Reporter: Erik Petersson

25 Jan 202034min

Förtalsdom efter Lamotte-inlägg reser frågor, journalister får gräddfil till offentliga handlingar, okritisk behandling av Biebers borrelia

Förtalsdom efter Lamotte-inlägg reser frågor, journalister får gräddfil till offentliga handlingar, okritisk behandling av Biebers borrelia

Kvinna döms att betala skadestånd efter delning av Lamotte-inlägg. P4 Väst lurades för andra gången. Journalister får gräddfil till offentliga handlingar. Okritiskt hos TT om Biebers borrelia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Att sprida Lamottes inlägg var förtal enligt tingsrättenI veckan kom en dom från Göteborgs tingsrätt som reser flera nya frågor om yttrandefrihet och ansvar på nätet. En kvinna som delat ett inlägg av journalisten och opinionsbildaren Joakim Lamotte dömdes att betala skadestånd till den man som pekades ut som brottslig i inlägget. Det var framförallt utifrån innehållet i Lamottes text som tingsrätten ansåg att kvinnan - när hon delade inlägget - förtalade den utpekade mannen. Reporter: Therese Rosenvinge • Gammalt mobilnummer till Dinamarca lurade P4 - igenI torsdags publicerade P4 Väst nyheten att Rossana Dinamarca kandiderar till partiledare för Vänsterpartiet efter att Jonas Sjöstedt i veckan meddelat att han kliver av. Nyheten fick snabbt stor spridning. Men kort därefter kom dementin. Nyheten var falsk och Nyheter Idag tog på sig bluffen. Att det går att bluffa medier är knappast någon nyhet, men det intressanta här är att P4 själva satt på facit. Reporter: Erik Petersson • Domstolar ger journalister gräddfil när offentlighetsprincipen tillämpasDomar, åtal och förundersökningar. Enligt Sveriges offentlighetsprincip har alla medborgare rätt att ta del av domstolars handlingar. Och en bärande princip är förstås att alla ska behandlas lika enligt lagen. Men hur fungerar det här i praktiken. Har alla samma rätt och möjligheter när det kommer till att få ut handlar, eller har journalister på stora mediehus i praktiken en gräddfil? Reporter: Terje Carlsson.• Okritiskt hos TT om Biebers borreliaNu om Superkändisar med vetenskapligt tveksamma diagnoser, hur ska medier förhålla sig? Förra veckan trädde Justin Bieber fram och berättade att han drabbats av obotlig borrelia. Att en av världens största artister berättar det här blir såklart en nyhet, men hur ser en redaktion som TT på risken att ge en pseudodiagnos spridning? Reporter: Erik Petersson

18 Jan 202034min

Förtroenderiskabla journaliststipendier, slarv och lättja när medier skrev om arkitekturomröstning och svåra SVT-gränser om reklam

Förtroenderiskabla journaliststipendier, slarv och lättja när medier skrev om arkitekturomröstning och svåra SVT-gränser om reklam

Kan stipendier skada förtroendet för journalister? Arkitekturupprorets omröstning omskriven från Luleå till Ystad, med stor lättja och många fel. Coop-ansikte även SVT-ansikte vad säger reglerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter Greta-kritiken mot SVT:s Erika Bjerström – behöver medier tänka om runt stipendier?Att journalister åker på utbildningar och resor för stipendiepengar betraktas ofta som okontroversiellt. Men händelser de senaste veckorna reser frågor om branschens syn på stipendier varit för naiv. SVT:s Erika Bjerström har fått stark kritik på sociala medier efter att hon i en analys sa att Greta Thunberg alltmer låter som en vänsterpopulist. Och i samband med det här uppmärksammades också att hon är listad som en så kallad media fellow hos en amerikansk tankesmedja. Vad betyder det? Reporter Tonchi Percan Slarv och fel på löpande band när medier skrev om vackraste byggnadDet så kallade Arkitekturupproret presenterade på nyårsafton resultatet av en omröstning dom haft i sin Facebook-grupp: Sveriges vackraste byggnader topp 100. Det här är blev en tacksam nyhet för lokala redaktioner mitt under nyårs-stiltjen. Ett ämne som engagerar, lokal vinklar, hela buketten av kryddor för att en undersökningen ska få stort genomslag. Redaktioner över bokstavligt talat hela landet nappade. Från Ystad till Luleå. Att en byggnad kommit på plats ett, två, 67:a eller 75:e på listan spelade inte så stor roll - här blev allt till nyheter. Men vad hände med källkritiken och faktakollen? Reporter: Therese Rosenvinge Coop-ansikte även SVT-ansikte – igenNästa vecka har Lotta Lundgrens nya SVT-program Rapport 2050 premiär. Det här kommer strax efter jul när samma Lotta Lundgren varit ansiktet utåt i Coops stora reklamkampanjer. Senaste åren har vi sett en lång rad exempel på att SVT-profiler, både programledare och medverkanden haft kommersiella uppdrag vid sidan om. Men vad gäller? I vissa fall är det nolltollerans medans det andra gånger verkar vara ganska högt i tak. Reporter: Erik Petersson

11 Jan 202034min

Facebookspecial: från klickjakt och viralhajp till kritik och förtroendekris

Facebookspecial: från klickjakt och viralhajp till kritik och förtroendekris

Sedan starten 2004 har Facebook skakat om vår medievärld i grunden. Och relationen till traditionella medier och journalistik har varit stormig. Vi berättar om visionerna, felbesluten och framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från hallelujastämning och hajp, till skandaler och kritik. Om virala klickraketer, kampen om annonspengarna och Mark Zuckerbergs nya charmoffensiv mot medier. Nu vill Facebook på nytt bli platsen där du tar del av nyheter. Efter ett och ett halvt decennium med Facebook frågar vi nu: har nätjätten hjälpt eller stjälpt journalistiken? Hör svenska medieföreträdare om Facebook-satsningarna som aldrig flög och om synen på nätjätten idag. Vilka beslut och händelser har format relationen? Och hur ser Facebook på relationen till svenska medier? Producent och reporter: Therese RosenvingeLjud och teknik: Fredrik Nilsson

4 Jan 202034min

Årssamtal 2019 – Vi sammanfattar medieåret med tre gäster i studion

Årssamtal 2019 – Vi sammanfattar medieåret med tre gäster i studion

Vilka är de stora trenderna? Vilken samhällsutveckling har satt journalistiken på prov? Var befinner sig mediesverige inför ett nytt års utmaningar? Vi sammanfattar medieåret 2019. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Betalningsviljan ökar men vem vinner kriget om publiken? Stora förändringar när många mediehus under året bytt ägare. Men är tidningskrisen över nu? Jakten på en fungerade poddetik och journalisttätt på vita duken.MedverkandeCasten Almqvist, VD TV4.Jessica Wennberg, chefredaktör Västerbottens-Kuriren.Staffan Rosell, VD Bauer media. Programledare: Johan Cedersjö.

28 Dec 201934min

DI:s chefredaktör hyllade lyxresa som frun säljer, Joakim Lamotte stör och berör, BBC attackeras från alla håll

DI:s chefredaktör hyllade lyxresa som frun säljer, Joakim Lamotte stör och berör, BBC attackeras från alla håll

Dagens Industris chefredaktör skrev hyllande resereportage om en lyxresort som hans fru säljer resor till. Joakim Lamotte stör och berör. BBC får kritik från alla håll efter valet i Storbritannien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. DI:s chefredaktör hyllade lyxresa som frun säljerJulen närmar sig och med den många svenskars stundande sug på en utlandssemester. Det är prime time för härliga resereportage från en plats med mindre slask och stress och mer strand och reningsprocess. Men förra helgen publicerade Dagens industri en artikel i just den här genren som väcker frågetecken. Reportaget handlade om en exklusiv thailändsk resort och var skrivet av chefredaktören själv. Förutom att vara en ren hyllningstext finns det ett par omständigheterna med den här publiceringen som fick vår reporter Erik Petersson att fundera på om det här verkligen rör sig om oberoende journalistik.Joakim Lamotte stör och berörPå Facebook har Joakim Lamotte över 200 tusen följare. I högt tonläge publicerar han där arga inlägg som oftast handlar om migration, integrationsproblem och sexualbrott. Attacker mot andra journalister eller opinionsbildare är vardag och hans följarskara dyrkar hans raka sätt. Utanför hans universum på Facebook går åsikterna om honom isär men en sak står helt utan tvivel - han stör, och han berör. Förra veckan hamnade han i fokus igen. Då för en livesändning från Trollhättan som slutade i hot och upplopp. Joakim Lamotte kallar sig oberoende journalist men frågan är om han som sådan skapar eller skildrar det samhälle han livesänder ifrån. Reporter: Tonchi Percan.BBC i hetluften efter valrörelesen i StorbrittanienI veckan publicerade den brittiska tidningen The Times en satirbild på sin ledarsida. En bild där Boris Johnson och Jeremy Corbyn tillsammans, sida vid sida, demonstrerar mot det brittiska public service-bolaget BBC. “Biased Broadcasting Corporation”, står det på den banderoll som dom båda politikerna bär. Corbyn avtecknad som kommunist och Johnson som konservativ elitist. Den här satirbilden säger egentligen allt om hur BBC just nu, från såväl vänster som höger, är under stenhård attack. Det har varit en valrörelse och en eftervalsdebatt där BBC:s rapportering granskats till minsta beståndsdel och i stridens hetta har även hot om politiska förändringar för BBC kommit på tal. Vad är det egentligen som skapat denna kritik och hur kommer modern till all public service, BBC, att överleva denna storm? Reporter: Johan Cedersjö.

21 Dec 201934min

TV4 lät ledningen förhandla i Nyhetsmorgon, feta hundar retar gallfeber på SVT:s kritiker, peak digitala abonnemang

TV4 lät ledningen förhandla i Nyhetsmorgon, feta hundar retar gallfeber på SVT:s kritiker, peak digitala abonnemang

TV4:s egen ledning fick fritt svingrum mot Comhem i TV4:s Nyhetsmorgon. Feta hundar i centrum för debatten om public service. Hur många digitala abonnemang tål läsarna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. TV4 lät företagsledningen förhandla i Nyhetsmorgon I veckan skrevs TV-historia när TV4 slocknade för den tredjedel av Sveriges hushåll som ser kanalen genom Comhem. Tonläget har i veckan varit skyhögt, men ni som under hösten hängt med här i Medierna visste ju redan från början vad konflikten egentligen handlar om. Rättigheterna att erbjuda streamad TV, så kallade OTT-rättigheter. Men den här konflikten, den har i veckan även kommit att handla om journalistik. För bara timmar innan Comhem släckte TV4, fick TV4:s operativa chef utrymme att i TV4:s nyhetsmorgon gå till frontalangrepp mot konkurrenten som inte var inbjuden till bordet. Reporter: Erik Petersson.Feta hundar retar gallfeber på public service-kritikerTrots att SVT-programmet Sveriges fetaste hundar endast hade en säsong 2017, används det konstant som slagträ i den allt mer intensiva debatten om public services uppdrag. Politiker efter politiker har, när de skällt på SVT, tagit hundarna som intäkt för det lättsinne, förfall och flathet som enligt dem råder i drömmarnas fabrik på Gärdet i Stockholm. Men hur många såg egentligen programmet och vad gick det ut på? Reporter: Tonchi Percan. Hur många digitala abonnemang tål Sverige?De senaste åren har som bekant ett stort skifte ägt rum i mediebranschen. Nu är det inte längre i första hand annonser och räckvidd som ska bära upp den digitala affären, utan siktet är inställt på digitala prenumerationer och premiumtjänster. Men i en värld av digitala prenumerationer och premiumabonnemang kommer nya utmaningar. För det är en sak att skaffa digitala prenumeranter - en helt annan att behålla dem. Reporter: Therese Rosenvinge.

14 Dec 201934min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
en-mork-historia
aftonbladet-krim
svenska-fall
rattsfallen
p3-dokumentar
killradet
creepypodden-med-jack-werner
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
aterforeningen-en-podcast-med-thorsten-och-richard-flinck-av-sigge-eklund
badfluence
flashback-forever
blenda-2
hor-har
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
larm-vi-minns
vad-blir-det-for-mord