Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avsnitt(974)

Masskjutningen i Örebro - Om Aftonbladets etiska övertramp och kritiken mot TV4:s ljudanalys

Masskjutningen i Örebro - Om Aftonbladets etiska övertramp och kritiken mot TV4:s ljudanalys

Den första skolskjutningen och den värsta masskjutningen i svensk historia. Hur klarade svenska medier sitt uppdrag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi ägnar hela veckans program åt det fruktansvärda dådet i Örebro och besöker flera av de stora mediedrakarna för att få svar på frågan: Hur klarade medier stresstestet under en, för Sverige, närmast unik nyhetshändelse?Vi träffar Aftonbladets tillförordnade ansvarige utgivare Martin Schori för att ställa frågor om deras enormt kritiserade publicering där pappan till den misstänkta gärningsmannen intervjuas. Han är tydligt i chock, och det framstår som att han från Aftonbladet får både sitt sons dödsbud och beskedet om att sonen är Sveriges värsta massmördare. Hur kunde det här ske? TV4 Nyheternas nyhetschef Fredrick Malmberg får frågor om en annan kritiserad publicering från veckan - den där deras egen ljudanalys av en mobilfilm landat i att någon mellan skottsalvorna skriker ”ni ska bort från Europa”. Nyheten har spridits som en löpeld - till och med till tidningar som The Telegraph och Daily Mail. Men går det verkligen att slå fast det som TV4 så tvärsäkert hävdar?På finska public service-kanalen Yle delar Jonas Jungar, innehållschef för journalistik och etik på Yles svenska avdelning, med sig av Finlands erfarenheter av mediebevakning kring skolskjutningar. Där har det skett flera gånger, och det finns numera tydliga direktiv för hur medier ska gå till väga. Och så hör vi om plattformar som Flashback och X-kontot Existenz.se, som får ett enormt genomslag när informationen från myndigheter och medier är som mest knapphändig.

8 Feb 46min

Mellanösternexperten svarar på anklagelserna - var han del av ett iranskt påverkansnätverk?

Mellanösternexperten svarar på anklagelserna - var han del av ett iranskt påverkansnätverk?

Rouzbeh Parsi är en av Mediesveriges mest frekvent anlitade mellanösternexperter och Utrikespolitiska institutets Mellanösternchef. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han har i veckan kopplats ihop med ett iranskt påverkansnätverk i ett avslöjande från TV4 Nyheterna. En nyhet med riktigt stark tobak som borde vara sprängstoff och sprida sig som en löpeld genom mediesverige, tänker man. Men TV4 står sen i tisdags själva med publiceringen - nästan inget annat mediehus har hakat på eller ens rewritat. Vad grundar TV4 sina uppgifter på - och finns det en motsatt bild som komplicerar narrativet om en forskare med dunkla syften? Reporter: Freddi RamelDärför dominerar politiska skandaler i medierSD:s trollfabrik, fulknep i sossarnas lotteriförsäljning, kompisrekryteringar och det oerhört snabbt brinnande projektet Folklistan. Ja visst känns det som att det varit alldeles extra många politiska skandaler på sistone?Och det stämmer faktiskt, för aldrig tidigare har så många politiska skandaler präglat medierapporteringen som det gjorde under fjolåret.Reporter: Martina PierrouStorsatsning på personaliserade flöden - finns risk för bubblor?Flera svenska mediehus satsar just nu hårt på personalisering. Numera konkurrerar ju svenska mediehus inte bara med varandra. Nä i konkurrensen om användarnas tid och uppmärksamhet pekas allt oftare hela den digitala underhållningsindustrin ut som motståndare. Och precis som att Netflix, YouTube eller TikTok har flöden som har skräddarsytts för varje person med hjälp av algoritmer och användarnas tidigare beteenden, så ska också svenska medier nu börja erbjuda sina läsare en mer personlig upplevelse. Erik Petersson har kollat hur en rad svenska mediehus satsar på personalisering och frågat hur långt man kan gå innan de journalistiska principerna börjar utmanas? Reporter: Erik Petersson

1 Feb 36min

Hela havet stormar i Östersjöbevakningen

Hela havet stormar i Östersjöbevakningen

Är de senaste kabelbrotten i Östersjön ett resultat av ryskt sabotage eller helt enkelt en olycka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ja, det råder lite av hela havet stormar i den säkerhetspolitiska mediebevakningen just nu. Följde man rapporteringen för en vecka sen fick man intrycket av att allt pekar mot medvetet sabotage - troligen utfört av skurken i öst - Ryssland. Men sen kom tungviktaren Washington post - och publicerade en artikel med källor inifrån underrättelsetjänster hävdade att nej - det var en olycka. Förvirrande är bara förnamnet.Reporter: Freddi RamelJust nu pågår kniviga förhandlingar mellan mediebolag och techjättar runtom i Europa. För sen 6 år tillbaka så finns ett EU-direktiv som medlemsländerna nu successivt har omvandlat till lagar. Det handlar om att förhandla fram liscenser med plattformsbolagen som ska betala en ersättning till medieföretagen.Sverige var lite sena till partyt med att instifta lagen, så för vår del är förhandlingarna ännu i sin linda. Men för att få data på fötterna till förhandlingarna så utför Google just nu ett test i ett antal länder för att se hur viktigt det egentligen är för Google att ha nyhetsinnehåll på söktjänsten. Ett test som inte uppskattas av alla.Reporter: Martina PierrouI veckan har den blossat upp igen. Debatten om gangsterrappen och Sveriges Radio. För när P3 Guld nominerade C Gambino, som sköts till döds tidigare i år, till kategorin Årets Artist så har kritiken mot Sveriges Radio återigen fått förnyat liv: Varför hylla och ge plattform till en genre många beskriver som reklam för och en förlängd arm till gängkriminaliteten? En musikgenre som många gånger romantiserar skjutningar, våld, knark och den kriminella världen. Reporter: Erik Petersson

25 Jan 29min

Grönt ljus att släcka TikTok i USA

Grönt ljus att släcka TikTok i USA

Högsta Domstolen har sagt sitt och ett helt unikt förbud för en sociala medier-app kan träda i kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad blir konsekvenserna när man stänger ner en medieplattform som nästan hälften, 170 miljoner amerikaner, använder? Och kommer tiktokifieringen av medielandskapet fortsätta ändå?Medierna var på plats utanför Högsta Domstolen när appens öde skulle avgöras.Reporter: Katarina AnderssonDet är inte bara public service som har ett uppdrag att preppa, även de privata medieaktörerna förbereder sig just nu för vad som skulle hända om Sverige blir indraget i krig, och under fredagen höll organisationen Utgivarna ett möte för alla medlemmar som ett steg i ett gemensamt mediebolagsöverskridande upprustningsarbete. Vilken beredskap finns egentligen hos tidningarna? Hur väl står sig mediers uppdrag att funka lika bra i krigstid som i fredstid? Reporter: Martina PierrouI veckan har det kommit till Mediernas kännedom att flera notiser i senaste nytt-bevakningen om Ukrainakriget - från två olika mediejättar - i flera fall har sett misstänkt lika ut. Någon har helt enkelt närmat sig gränsen för en av journalistikens dödssynder - det så tabubelagda plagiatet.Vi får höra en ångerfull och pudlande kvällstidningschef och en ytterst förlåtande dito på public service.Reporter: Freddi Ramel

18 Jan 29min

Aftonbladet i visklek om förgiftade köttbullar på Södermalm

Aftonbladet i visklek om förgiftade köttbullar på Södermalm

Tänk att du är ute med din hund och plötsligt får den vittring på nått riktigt gott - en köttbulle! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sen visar det sig att denna köttbulle innehåller både spik och råttgift. Ett mardrömsscenario. Det var precis det här som skådisen Sanna Bråding gick ut och varnade sina följare för på Instagram i veckan. Storyn plockades upp av Aftonbladet och i hundgrupper på sociala medier uppstod ren och skär panik. Men vad bygger de här uppgifterna på, egentligen? Och gjorde verkligen medier det grundläggande jorunalistiska jobbet? Reporter: Freddi RamelEn nygammal president ska sväras in i USA och med det blåser förändringarnas vindar även på de sociala plattformarna. För just nu sker många till synes små förvandlingar hos nätjätten Meta. Men lägger man samman förändringarna så blottar sig en helt ny riktning för bolaget bakom Facebook, Threads och Instagram.Facebook som globalt är en av världens största källor för nyheter för dess användare, spås nu av många bli en plats präglad av desinformation, bedrägerier, falska annonser och näthat. Vad händer med journalistiken när sociala medieplattformar blir ett mer laglöst landskap? Reporter: Martina Pierrou I Frankrike har det i flera år rasat en debatt om en man som kallas för Frankrikes Rupert Murdoch. Det handlar om multimiljardären Vincent Bolloré som tar över etablerade medier, byter ut hela redaktioner och anklagas för att sprida högerextrem propaganda – i syfte att föra Marine Le Pen till presidentposten. Gång på gång har hans medier straffats för rasistiska uttalanden å brist på politisk balans. Nu tycks myndigheterna ta i med hårdhandskarna, för nu ser det ut som att en av mediekoncernens TV-kanaler kommer tvingas till stängning. Reporter: August Håkansson Producent för Medierna: Erik Petersson

11 Jan 29min

Medieskandalen som skakar Islands offentlighet

Medieskandalen som skakar Islands offentlighet

Det här är historien om Islands största medieskandal. Polisutredning om förgiftning och stöld. Misstänkta förföljelser och hotfulla inlägg i press och sociala medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Var det en smutskastningskampanj eller PR-strategi för skademinimering? Efter en omfattande granskning av ett av Islands största fiskeriföretag så följer år av motattacker från företaget, en polisutredning om mordförsök, misstänkta förföljelser och misstänkta påverkansförsök - mot journalisterna bakom granskningen. Hör historien om Islands mest omvälvande medieskandal, en berättelse om en granskning som vändes mot journalisterna själva - och fick oanade följder. Reporter: Martina PierrouProducent: Erik Petersson

4 Jan 29min

Årssamtalet 2024: USA-val och ny på jobbet i kristider

Årssamtalet 2024: USA-val och ny på jobbet i kristider

Traditioner kommer och traditioner går, men Mediernas årssamtal är en som består. Nu när 2024 är inne på sina sista suckar, så ska vi sammanfatta årets stora nyhetspuckar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett medieår med allt i från wallraff på SD:s trollfabrik och avslöjande om sossarnas lotteriskandal till Anna Kinberg Batras vänskapsrekryteringar och en bananfobisk minister.Och därutöver krig, krig och återigen - krig. Hör årets mediepanel diskutera USA-valsbevakningen, det nya mediestödet, framtiden för public service och hur man gör journalistik i tider av ekonomisk kris. I studion: Anne Lagercrantz, ny vd på Sveriges Television Lisa Irenius, ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Svenska DagbladeLotta Folcker, ny chefredaktör, vd och ansvarig utgivare för AftonbladetProgramledare: Martina PierrouProducent: Erik Petersson

28 Dec 202429min

Journalister på film: skurkar, superhjältar eller slarvpellar?

Journalister på film: skurkar, superhjältar eller slarvpellar?

Juletid betyder filmtid! En vanligt förekommande figur på vita duken är journalisten. Men hur gestaltas egentligen reportrar på film? Hur nära sanningen kommer fiktionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi på Medierna kartlägger de olika journalisttyperna på film; hjältar som Spotlight-reportrarna, slarvpellar som Nina i TV4:s serie Doktrinen och klumpedunsar som Bridget Jones. Reporter: Alexandra Sannemalm I veckan kom den nya tilldelningen av mediestödet. Sveriges medier blev varse vilka som är de lyckligt lottade som får sig en – inte så liten slant – för att klara livhanken i dessa bistra medietiden. Vad kan det här betyda för medier?Reporter: Erik Petersson I januari kliver Donald Trump på presidentposten - igen. Trump har som ingen annan president hotat och häcklat journalister - och under sin förra valperiod attackerade han en rad mediebolag - som NY Times, Washington Post och CNN med stämningar. Det ser inte ut som om han tänker röka fredspipa med medierna den här rundan på presidentposten heller. Snarare trappar Trump upp sitt krig mot medierna. Så hur är stämningen bland Vita Husets korrespondenter? Reporter: Katarina Andersson

21 Dec 202429min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
p3-dokumentar
en-mork-historia
svenska-fall
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
killradet
aftonbladet-krim
creepypodden-med-jack-werner
blenda-2
flashback-forever
rss-mer-an-bara-morsa
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
hor-har
rysarpodden
historiska-brott
vad-blir-det-for-mord