Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avsnitt(974)

Mediernas roll i da Costa-skandalen: ”Gjorde det omöjligt att fria männen”

Mediernas roll i da Costa-skandalen: ”Gjorde det omöjligt att fria männen”

Sveriges Television har de senaste veckorna satt nytt fokus på ett fyra decennier gammalt mediedrev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Dan Josefssons och Johannes Hallboms dokumentärserie Det svenska styckmordet skildras mordet på catrine da costa i stockholm 1984. Mitt i jakten på mördarna så stod svenska medier - och resultatet blev ett mediedrev som sannolikt saknar motstycke i kombinationen av å ena sidan kraft och tvärsäkerhet och å andra sidan bristen på belägg.Dokumentärerna berättar mycket om de bisarra inslagen i rättsväsendets misslyckande. Men i veckan har vår reporter Lasse Truedson ställt frågan: Vilket ansvar har medierna för den skandalösa behandlingen av de två utpekade mordanklagade läkarna?Reporter är Lasse TruedsonKalibers granskning av FN:s klimatfaktoider – landade de själva rätt i sin beskrivning av verkligheten?Sveriges Radios Kaliber har publicerat en granskning om hur FN sprider alarmistiska budskap om klimatfrågan. Budskap som helt saknar förankring i vetenskap och som i flera fall rör sig om rena faktoider.Påståenden som att antalet väderkatastrofer femdubblats sedan 70-talet och att kvinnor och barn löper 14 gånger så stor risk att dö vid naturkatastrofer som män. Men Kalibers granskning har mötts av moteld och fått kritik för att måla upp en för ljus bild av hur läget kring klimatfrågan faktiskt är. Erik Petersson har i veckan gått till botten med denna mediala stridsfrågan om klimatet. Har du sett eller hört nåt som du tycker att vi ska kika närmare på? Tipsa oss härProgramledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

14 Dec 202429min

Explosivt avslöjande om hur internationellt grävnätverk finansieras och styrs

Explosivt avslöjande om hur internationellt grävnätverk finansieras och styrs

Den stora landvinningen inom den grävande journalistiken det senaste decenniet har varit stora internationella samarbeten om enorma dataläckor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De brukar ha namn som Panama Papers eller Pegasus Project eller Laundromat och vara samordnade av internationella grävorganisationer. Du har ofta sett de svenska delarna av gräven i Uppdrag Granskning på SVT.Men i veckan har det blivit storbråk i just dessa internationella grävkretsar, efter en artikel på franska grävsajten Mediapart. Där publicerades explosiva anklagelser mot det i dag resursstarkaste av de internationella grävarnätverken, Organized crime and corruption reporting project, OCCRP. Reporter: Lasse TruedsonFörra veckan publicerade Dagens Nyheter en lång intervju med affärsmannen Joachim Kuylenstierna. Den handlade om hur han det senaste året blivit utpressad - levt på flykt och under stäniga hot. Men mitt i intervjun fanns även en uppgift som fick oss på Medierna att haja till. Under november förra året fick affärsmannen ett meddelande från utpressarna — han och hans företag skulle hamna på löpsedlarna i veckan. I reportaget görs det en stor sak av att det 8 dagar efter hotet kom en publicering i Aftonbladet, en granskning av Kuylenstiernas bolag baserad på en 15 gammal bandinspelning. Det här gjorde oss såklart nyfikna, blev Aftonbladet ett verktyg för gängkriminella, eller är det DN som som gjort en höna av en fjäder? Reporter: Erik Petersson

7 Dec 202429min

Första spadtaget i hemligt finansierat klimatgräv

Första spadtaget i hemligt finansierat klimatgräv

Det blev mycket ljud i skällan i våras när tidningen Affärsvärlden med buller och bång efterlyste finansiärer till en ny specialredaktion med uppdrag att granska den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu har tidningen fått napp och redaktionen är på plats. Sju hemliga finansiärer har gått in med stora pengar i satsningen. Vilka de är och exakt hur mycket pengar det handlar om vilar bortom offentlighetens ljus. Projektet har kritiserats från start och frågan är om inte allt hemlighetsmakeri som omgärdar satsningen skadar Affärsvärldens trovärdighet? Reporter: Tonchi PercanIdag finns en dignande buffé med över 60 söktjänster där vem som helst kan kolla nästan vad som helst om ja, vem som helst. Det är söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om civilstånd, brottsregister, förundersökningsprotokoll och domar. Ett smarrigt smörgåsbord för journalister med andra ord.Men den här lättillgängligheten har på senare tid snarare börjat betraktas som ett växande problem som ökar gängkriminaliteten. Förra veckan presenterade regeringens utredare ett förslag att begränsa grundlagsskyddet för söktjänsterna. Reporter: Alexandra SannemalmSom en följd av SR:s stora besparingspaket så släcktes några radioprogram på tablåhimlen. Men likt katter med nio liv så har flera av radioprogrammen genomgått en reinkarnation och återuppstått som spegelbilder av sina forna radioprogram - fast som poddar, långt bort från Radiohusets trygga borg. Reporter: Martina Pierrou

30 Nov 202429min

Nyckeln till att vinna Stora journalistpriset

Nyckeln till att vinna Stora journalistpriset

Är det känslostormar eller faktaknäck? Är det att sätta sig själv eller intervjupersoner i centrum? Är det att bege sig ut i landet eller att spränga sig in i maktens innersta rum? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan har vi med hjälp av reporter Tonchi Percan och artificiellt intelligens analyserat alla nominerade och alla vinnare från dom senaste tio åren för att hitta den magiska formeln: Vad krävs för att vinna Stora Journalistpriset?Reporter: Tonchi Percan SvD granskar “superjuristen” - vilken roll spelade medierna i att bygga hans hjältestatus?I veckan släppte Svenska dagbladet sin poddsatsning Frälsaren— det är en svindlande historia om en jurist som företräder mängder av offer för olika bedrägerier. Men redan innan SvD:s poddserie så har han faktiskt figurerat en hel del i medier. Framförallt eftersom han försökt med kamikazeuppdraget att dra Facebookgrundaren Mark Zuckerberg inför domstol i Sverige.SvD:s poddserie visar att juristen inte är allt det han utgett sig för att vara. Men det är också en historia som väcker frågor om vilken roll medier kan spela i att bygga upp förtroende för en person och vilka förväntningar kan man ha på redaktioner att göra ordentliga bakgrundskontroller när någon kommer med en smaskig nyhetsstory? Reporter: Erik PeterssonMediehusen flyr X efter valet i USA - hur ska man se på plattformen nu när den hamnat ett steg från världens mäktigaste man?Ända sen techmiljardären Elon Musk köpte X, tidigare Twitter, för drygt två år sedan har debattens vågor gått höga – om vad det egentligen blivit av plattformen. Det en gång så omtyckta diskussionstorget och mikrobloggen med högt i tak - ja det anklagas nu för att vara en giftig göl med desinformation och konspirationsteorier. Samtidigt så tycker förespråkarna att den snarare blivit yttrandefrihetens sista högborg. Alldeles oavsett så står det nu klart att X i alla fall inte längre är alla nyhetsredaktioners favoritplats, för nu har allt fler mediehus - både svenska och internationella - valt att lämna plattformen. Och det med buller och bång. Sedan Donald Trumps valvinst i USA och ägaren Elon Musks nära relation till den tillträdande presidenten har den här frågan kommit att få förnyad aktualitet: Vad har X egentligen blivit och finns det något värde för journalister att vara där?Reporter är Alexandra Sannemalm.

23 Nov 202429min

Rasande debatt om debatten om reportagebok om romani kris

Rasande debatt om debatten om reportagebok om romani kris

En ny reportagebok har lett till debatt. Det handlar om den grävande journalisten Jenny Strindlövs bok Romani kris - parallella rättegångar i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Debatten som uppstått om boken handlar inte om det som författaren själv vill att debatten ska handla om. Nu har det uppstått en debatt även om det. Reporter: Alexandra Sannemalm Vi på Medierna rapporterar ju inte sällan om vetenskapliga studiers genomslag i medier. Allt som oftast handlar just vår rapportering om när studierna kanske inte riktigt håller måttet. Eller när medier fläskat på, plockat de häpnadsväckande russinen ur den annars rätt torra vetenskapskakan, och överdrivit vad studier kommit fram till. Varför får vissa studier löpsedlar, maffiga rubriker och långa segment i tv-soffor och radiostudios - medan andra studier hamnar på redaktionernas gravplats för ointressanta uppslag och inte ens blir en ynka notis. Så vi bestämde oss för att gå till botten med frågan: Vad är det som krävs av en studie för att få brett genomslag i de stora medierna? Och är det de viktigaste fynden som får mest utrymme? Erik Petersson har i veckan pratat med vetenskapsjournalister och forskare om vad den hemliga ingrediensen för medial succé egentligen är. Reporter: Erik Peterson Tänk dig en tv-debatt där partiledarna står uppradade i den blanka tv-studion. Kamerorna och strålkastarna är påslagna, programledaren hälsar välkomna för att sedan lämna studion. Helt utan att de debatterande politikerna har några rättesnören att förhålla sig till eller utvalda ämnen på agendan. Det här experimentet gjordes nyligen i Norges public servicekanal NRK:s debattprogram och resultatet blev inte helt väntat. Reporter: Martina Pierrou

16 Nov 202429min

Har mediers Trumpbevakning ritats om?

Har mediers Trumpbevakning ritats om?

Tre valrörelser och ständig debatt om hur medierna ska hantera Donald Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla är väl eniga om att han är en mästare på att fånga uppmärksamhet – men ingen verkar riktigt nöjd med hur medier förhållit sig. Varken publiken eller inom professionen. Vad har hänt under dessa åtta år av Trumpbesatthet i medier?Reporter: Lasse TruedsonEn SVT-dokumentär har skapat bråk i UFO-sfärer. I dokumentären ”Aliens - striden om utomjordingarna” så målas en konflikt upp där föreningen UFO Sverige ställs mot nya, mer andliga ufo-rörelser. Förnuft ställs mot känsla, evidens mot tro. Vinkeln är att det finns grupper som strider om UFO-frågan och den som får klä skott för striden som någon form av herre på krigstäppan är den numera pensionerade journalisten och ordförande för föreningen UFO Sverige Clas Svahn. Han blir anklagad för att vara CIA-agent och monopolinnehavare på UFO-frågan i Sverige. Finns den här konflikten på riktigt eller är det i själva verket dokumentären själv som skapat stridslinjerna? Reporter: Martina PierrouI veckan var det dags för rond två i de juridiska efterskalven av SVT-dokumentären Vaccinkrigarna. För ett och ett halvt år sedan kom tingsrättsdomen som slog ner lite som en bomb i Mediesverige. Efter att ha blivit wallraffad och filmad med dold kamera så stämde en vaccinkritisk kvinna staten för vad hon menade var ett intrång i hennes integritet som strider mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Till mångas förvåning fick hon rätt, iallafall på en punkt: Tingsrätten menade att hon inom det svenska juridiska och medieetiska systemet inte hade ordentlig möjlighet att söka upprättelse. Det finns helt enkelt ingen instans som prövade just det intergritietsintrång som smygfilmning och wallraff innebar. I veckan kom alltså Hovrättens dom och den river upp Tingsrättens bedömning.Reporter: Erik Petersson

9 Nov 202429min

REPRIS: Glamorösa alpackor och världens mest nischade medier

REPRIS: Glamorösa alpackor och världens mest nischade medier

Idag ägnar vi hela programmet åt några av världens mest nischade medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den osannolika historien om Traktor PowerMedierna har tagit rygg på tidningen Traktor Power och åkt till Väring, skådeplatsen för en helt ny traktorfestival.Det blir slitstarka kedjor, dieselrök och en berättelse som får en högst oväntad vändning.Glamorösa AlpackorVi lämnar Väring och fortsätter till den brittiska staden Telford, där de bästa av de bästa har samlats för årets mest prestigefyllda tävling.Fascinerande och fabulerade fakta i 90-talstidningen En Ding Ding VärldOch så avslutar vi med något från arkivet. Om mystiska väsen och en finurlig man från Frankfurt.Reporter: Robin Jonsson

2 Nov 202429min

Konflikt om konflikträdda reportar i konfliktzoner

Konflikt om konflikträdda reportar i konfliktzoner

Är svenska utrikesreportrar konflikträdda? I veckan påstod DN:s tv-krönikör Johan Croneman det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han anklagade svenska korrespondenter för att inte våga ställa jobbiga frågor till makthavare, allra särskilt i kriget mellan Israel och Hamas. Är det en rättvis attack på svensk utrikesbevakning? Är det då rädslan dålig stämning eller för att bli stämplad som partisk som spökar? Reporter: Martina Pierrou Wayback Machine under attackOrganisationen Internet Archive i San Francisco har i decennier tagit på sig det enorma ansvaret att arkivera internet - och spara det till eftervärlden. Men de senaste månaderna har 30 år av internet-historia varit under attack från flera håll samtidigt. Men varför vill någon likvidera internets glasögonbärande, birkenstocks-hasande, internet-arkivarier? Reporter: Freddi Ramel Mördad tidigare SR-journalist väcker minnen av gamla konflikter För en vecka sen mördades Amun Abdullahi, tidigare journalist på Sveriges Radio. Hon blev skjuten av maskerade män i den somaliska staden Afgooye, nordväst om huvudstaden Mogadishu.Det som Amun Abdullahi blev känd för i Sverige var avslöjandet om att terroristgruppen Al-Shabaab rekryterade ungdomar i Stockholmsförorter. Här hemma är hennes död en påminnelse om att alla sår ännu inte är läkta efter striden som började utkämpas 2009 om hur man ska rapportera om islamister i svenska förorter. Reporter: Tonchi Percan

26 Okt 202429min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
p3-dokumentar
en-mork-historia
svenska-fall
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
killradet
aftonbladet-krim
creepypodden-med-jack-werner
blenda-2
flashback-forever
rss-mer-an-bara-morsa
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
hor-har
rysarpodden
historiska-brott
vad-blir-det-for-mord