Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avsnitt(975)

Friade bönder och penisavund

Friade bönder och penisavund

Talande tystnad om friade bönderI november 2009 berättade Ekot i samarbete med organisationen Djurrättsalliansen att grisar plågas på svenska gårdar.Bilder som aktivisterna tagit i smyg under nattliga besök på ett hundratal gårdar visade smutsiga djur med avbitna svansar, döda djur i stallarna bland de levande och spår av kannibalism och beteendestörningar. Många medier hakade på och i en intervju ifrågasatte statsministern om han skulle äta julskinka på julafton. Men efter flera dagars intensiv rapportering blev det tyst. Vi har återvänt till frågan och det visar sig att alla grisbönder som då polisanmäldes och hängdes ut som djurplågare har friats. Men nyheten att polisanmälningarna lagts ned och bönderna friats har fått betydligt mindre uppmärksamhet än anklagelserna 2009. Tronskifte bland tidningarI veckan kom Kent Asps klassiska undersökning där han analyserar hur medierna skötte valbevakningen och i hans undersökning framträder två tronskiften. Ett som är på gång och ett som redan ägt rum. Det handlar om journalisternas ökade plats i valrörelserna och om den eftertraktade positionen som landets ledande kvalitetstidning.Subliminala penisarI säsongsavslutningen av Pluras kök i veckan flimrade det förbi en obscen bild. Det var inte lätt att upptäcka bilden, men den som backade tillbaka ruta för ruta fick se en stor penis. Om bilden var ett bus av redigeraren, eller till och med en kupp för att bättra på statistiken för TV3 play, är det ingen utanför TV3 som vet. Men tilltaget kan också sorteras till en tradition där revolterande redigerare och animerare ända sedan 1940-talet smugit in sexuella budskap och hälsningar i barn- och familjefilmer.Bamse i blåsväderEn rasande debatt tog fart i veckan när nyheten kom att världens snällaste och kanske mest politiskt korrekta björn blivit bästa kompis med Migrationsverket. Istället för att hjälpa flyktingbarn att stanna i skogen vid höga berget försöker han få dem att inse att det bästa kan vara att fara hem igen. Under Rune Andréassons tid användes Bamse ytterst sparsmakat i sammanhang utanför själva serien. I dag finns mer än 30 olika bamseprylar och du kan hitta honom på allt från tandkräm till barnpassning i charterparadis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Maj 201134min

Oladebatt och Vimmerbybråk

Oladebatt och Vimmerbybråk

Sudda Ola-operation på SvTUppmärksamheten kring att Ola Lindholms testats positivt för knark fortsätter att dominera i spalterna. Och på Sveriges television pågår nu en Sudda Ola-operation - där allt som har att göra med programledaren ska bort. Trots en hängiven publik har SVT valt att stoppa de sista avsnitten av serien och vill man se de tidigare avsnitten på SvT Play möts man av beskedet att videon saknas. Till och med stillbilder har plockats bort. På SVT har man alltså agerat snabbt med retuscheringspenseln trots att Ola Lindholm nekar till att ha tagit droger och trots att det återstår flera månader tills fallet prövas i domstol.Nöjd Mattsson ber oss lita på honomI veckan kom ju analysen som alla väntat på: Ola Lindholms test visade på spår av kokainintag. I samband med det och på grund av åtalet beslöt de ansvariga utgivarna här på Sveriges radio att namnge Ola Lindholm. Men Expressen - som var först med storyn om barnprogramledaren som fastnat i ett knarktest - publicerade namn och bild redan vid första avslöjandet, två dagar efter att han stoppats utanför Råsunda. Då var kritiken stenhård från flera håll samtidigt som mycket var oklart - och Expressens Thomas Mattsson ställde inte upp på en intervju. Nu vet vi mycket mer - och har träffat en ganska nöjd Thomas Mattsson - och kritiker. Svenska Freds domänkapning till prövningDomänkapningar har blivit ett vanligt PR verktyg för aktivister och organisationer. Det är ett fräckt sätt att väcka uppmärksamhet och kan väl närmast beskrivas som en gerilla taktik på nätet. Nyligen var det Svenska Freds som mitt framför ögonen på Försvarsmakten gick och snodde Försvarsexportsmyndighetens nätadress. Och den som skriver försvarsexportsmyndigheten.se i adressfältet hamnar idag istället hos - Svenska Freds.Kraftlg kritik mot Vimmerby tidningKraftledningar, vägar, telemaster och andra ingrepp i naturen brukar ju för det mesta väcka debatt och det har det gjort i Mariannelund där Svenska Kraftnät planerar att dra en kraftledning. Men nu anklagas Vimmerby tidning för att bedriva en partisk och oprofessionell skildring av konflikten kring kraftledningsprojektet i Mariannelund.//2011-05-26: Korr av dag för Expressens första avslöjande om Lindholm. Två, inte en, dag efter händelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Maj 201134min

Censurtankar och annonsutmaningar

Censurtankar och annonsutmaningar

Kritik mot europeiska censurplanerNyligen avslöjades det att lagstiftare i EU skissar på planer att införa ett centralt filter för internettrafik i EU och att skapa ett virtuellt Schengen där EU ska ha en central svartlista med sajter som ska blockeras. Tidigare har det handlat om sidor med barnporr, men nu har även annat börjat nämnas, som olagliga spelsajter och sidor med olagligt innehåll i största allmänhet.Kritikerna kallar det för en digital järnridå. Mediemanipulatören Usama Bin LadinMytbildningen kring Usama Bin Ladin är stor och som mediefenomen är det få figurer som kunnat mäta sig med honom under det årtionde som gick mellan attentatet i New York 2001 och döden i trevåningshuset i Abbottabad.Och få har så väl insett hur nödvändiga medierna är för den som vill sprida terror och så framgångsrikt lyckats utnyttja medielogiken för sina egna syften. Det märktes inte minst i iscensättningen av terrorattentatet den 11 september, där det dröjde precis lagom länge mellan att första och andra planet för att kamerorna skulle hinna riktas in. Vi har tecknat ett porträtt av mediemanipulatören Usama Bin Ladin. Lokal TV-reklam utmanar på annonsmarknadenDe stora landsortstidningarna utmanas nu i kampen om reklampengarna. Förra veckan kom en undersökning som visar att ännu en milstolpe passerats i den enorma förändring som just nu håller på att ske på mediemarknaden. Det handlar om hur avregleringarna och digitaliseringen av medierna nått ner på lokal nivå. De länge så urstarka svenska morgontidningarna, inte minst ute i landet, utmanas nu på sina lokala annonsmarknader och för första gången har de tvingats ner under hälften av reklamkakan. Och det är lokal TV-reklam och Internetannonsering som ökat sin andel mest på senaste tiden ute i landet, men även på en stor marknad som den i Göteborg. Folkkär reklamfigur går i gravenDet handlar om en liten irriterande men folkkär figur som efter tolv år i rampljuset gjort sitt sista framträdande. Det var i slutet av 1999 som Ipren-mannen gjorde entré i tv-rutan och tog läkemedelsreklamen till en ny nivå. Filmen anmäldes av läkemedelsverket och stoppades men var snart tillbaka i rutan igen, då hade den nått kulturstatus. Men nu är det alltså slutsjunget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Maj 201134min

Försvunnet klimathot och granskade skoltidningar

Försvunnet klimathot och granskade skoltidningar

Vart tog klimathotet vägen?För tre-fyra år sedan var klimathotet den största frågan både i medierna och på den politiska dagordningen. Men i dag märks frågan inte alls på samma sätt i dagsrapporteringen. Klimatnyheterna hamnar inte längre på förstasidor och löp - de får i bästa fall hållas på vetenskapssidor och i specialprogram. Clara Lowden ställer frågan om jorden inte längre håller på att gå under - eller om uppmärksamheten var för stor då, 2007 och 2008. Vad orsakade uppgången - och fallet? Läcka upprör WikileaksWikileaks har varit i centrum för medierapporteringen igen i veckan, med ett högintressant material om fångarna på amerikanska Guantanamo-basen. Och åter har det blivit kontroverser - både i Sverige och på den internationella arenan har Wikileaks material publicerats av andra än sajtens samarbetsparter - en läcka som läcksajten upprört fördömt. Bloggare vill inte längre sälja sig billigtBloggare på nätet har länge varit ett eftertraktat byte för annonsörer och marknadsförare som vill få uppmärksamhet för en produkt eller tjänst. Och kanske är det inte så konstigt. En blogg som Kenzas är t ex större än sydsvenskans sajt - sett till antalet besökare. Men till skillnad från de traditionella mediehusen har det bland bloggare hittills saknats en etisk diskussion om gränserna för textreklam och produktplacering. Företag har genom att överösa bloggare med produkter kunnat få större genomslag för en billigare peng än genom en vanlig hederlig annons. Men nu kanske den tiden är förbi. För bloggarna börjar inse sitt värde och en diskussion har startats om de etiska gränserna.Censurerad skoltidningTänk dig att en myndighet skulle begära att få förhandsgranska en tidning som Expressen eller Dagens nyheter innan den går i tryck? Eller att tidningens chefredaktör kallas in till myndighetskontoret för att svara på frågor om anonyma källor. Eller att post adresserad till redaktionen öppnas? Det handlar om skoltidningarna och deras relation till myndigheten i deras närhet: den kommunala skolan. Tidningarna drivs ofta av entusiastiska redaktioner med små resurser men i en miljö där yttrandefriheten är långt ifrån självklar och där förhandsgranskning, censur och efterforskning av källor är vardag trots att det kränker skoltidningens grundlagsskyddade rättigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Apr 201134min

Wikileaks dramatiska år - ett specialprogram

Wikileaks dramatiska år - ett specialprogram

För ett år sedan släppte Wikileaks videon med de amerikanska helikopterpiloterna som skjuter mot civila irakier. I Mediernas specialsändning i påsk berättar vi årets mest spännande mediehistoria - om ett år med Wikileaks som globalt mediefenomen. Det handlar om förförda journalister, megaläckor och kritikstormar. Och så får vi till slut höra frilansjournalisten Johannes Wahlström, som jobbat med Wikileaks i Sverige, men aldrig ville vara med i programmet i höstas. Nu är han med. Med hjälp av nya röster och gamla reportage berättar vi historien om Wikileaks framgångar och kontroverser. En lång smal man i en gyllene bur på brittiska landsbygden. Där börjar det specialprogrammet, i nuläget för Wikileaks med Julian Assange som sitter i ett slags husarrest på lyxiga herrgården Ellingham Hall, i väntan på att nästa brittiska domstol i juli ska ta ställning till om han ska utlämnas till Sverige på grund av sexualbrottsanklagelserna.I ett militärfängelse i USA sitter underrättelsesoldaten Bradley Manning nästan naken långa perioder - misstänkt för att ligga bakom alla de amerikanska megaläckorna som Wikileaks släppts det senaste året. Och går man in på webplatsen Wikileaks ser man att det inte går att läcka till läcksajten just nu - den säkra mottagningen av filer tog en grupp aktiva med sig när de lämnade Wikileaks i slutet av förra året. Men vi återvänder först till den där dagen för ganska precis ett år sedan - när Wikileaks plötsligt blevvärldskänt över en natt. Ända sedan 2006 hade Wikileaks lagt ut läckt material på sin sajt - den första handlade om en avrättningsorder mot utpekade somaliska statstjänstemän, utfärdade av somalisk krigsherre - och de flesta hade plockats upp av ledande traditionella medier.Och frilansjournalisten Johannes Wahlström berättar på en skakig telefonlinje från Kazakstan, där han spelar in för en film om medieklimatet i världen, om sitt arbete med Wikileaks och varför han tycker att världens medier behöver utmanas av sådana alternativa strukturer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Apr 201134min

Uthängd barnidol och EU-hemligheter

Uthängd barnidol och EU-hemligheter

Tycke och smak om uthängningKritiken har varit mördande mot Expressens namn- och bildpublicering av en känd tv-profil och barnprogramledare i veckan. "BARNPROGRAMLEDAREN MISSTÄNKT FÖR NARKOTIKABROTT" blev rubriken när tidningen redogjorde för att journalisten stoppats utanför Råsunda efter en fotbollsmatch och där givit ett urinprov. Expressen försvarar sig med att man inte berättat något som inte är sant och menar att debatten handlar om tycke och smak. Kritikerna menar att detta tycke och smak i själva verket utgör grundfundamentet i pressetiken. Att väga allmänintresset mot publicitetsskadan. Och det oavsett sannningshalten i nyheten.Hemlighetsmakeri i EU I Bryssel är många journalister och medborgaraktivister oroade över tillståndet för öppenheten i unionen. Det handlar om den offentlighetsprincip som bland annat Sverige var med och drev igenom under ordförandeskapet 2001 och som nu riskerar att begränsas av ett förslag från kommissionen. Andreas Liljeheden rapporterar från Bryssel.Vad vill Ola som PO?Den första april tillträdde Ola Sigvardsson tjänsten som allmänhetens pressombudsman. Ola Sigvardsson har en lång karriär i resväskan, bland annat som redaktionschef på Dagens nyheter och som chefredaktör och ansvarig utgivare för Östgöta-correspondenten. Företrädaren, Yrsa Stenius, var en stridbar PO som hamnade i konflikt med flera publicister, inte minst Expressen. Men vad vill Ola Sigvardsson? Medielandskapet ändrar form och nya pressetiska dilemman uppstår. Vi undrar: vilka blir hans stora strider? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Apr 201134min

Paparazzijakt och mobbarskydd

Paparazzijakt och mobbarskydd

Tvåfrontskrig för Aftonbladets Jan HelinDet började i en märklig affär på Madison Avenue i New York. En affär med exklusiva vapen och jaktkläder - och utrotningshotade djurhuvuden på väggarna. Aftonbladets mångåriga medarbetare, fotografen Pontus Höök, fick av en slump syn på kungafamiljens livvakt på trottoaren och tog fram sin kamera. Drottningen föll och det inträffade har varit något en av följetång medierna den här veckan. Vi kan berätta att Aftonbladets chefredaktör fått stenhård intern kritik för att han så blixtsnabbt gjorde pudel efter pudel. Och för hur han lät fotografen gå från att vara Aftonbladets Pontus Höök till att bli den "frilansfotografen vi anlitat för uppdraget". Och så har vi jagat paparazzi utanför prinsessan Madeleines lägenhet i New York.Svensk yttrandefrihet skyddar tyska mobbareI Tyskland har mobbning på nätet nått en helt ny nivå på skolor i hela landet, eftersom sajten I share gossip erbjuder ett fullständigt anonymt klotterplank - som flitigt utnyttjas till att håna och förnedra elever. Sedan starten i januari i år har skolorna märkt av mer bråk och sämre stämning. I ett fall ledde skvallret till en svår misshandel av en 17-åring.Vi står bara upp för yttrandefriheten, säger personerna bakom sajten I share gossip - som själva väljer att vara anonyma. Sajten har lett till en upprörd debatt i Tyskland å nu rasar föräldraföreningar, politiker och åklagare i Tyskland - å kräver att sajten ska stoppas men de står maktlösa - för servern, den finns i Sverige. Greenpeace blåste SvDInga aprilskämt i år heller lovade Svenska dagbladets redaktionschef Martin Jönsson på Twitter. Tidningen har satt en ära i att aldrig skoja till det på det sättet. Men frågan är om man inte lyckades med något värre i år: man publicerade ett aprilskämt - utan att förstå det. Och med en riktigt jobbig första mening. Artikeln börjar med orden: NEJ DET ÄR INGET APRILSKÄMT. Men det var det. Bakom låtsasnyheten låg Greenpeace - som den första april till ära skickade ut ett fejkat pressmeddelande med regeringens logotyp och en påhittad pressekreterare vars nummer i själva verket gick till Greenpeace. Den nyhet som tidningens prisbelönta miljöreporter skrev var på väg in i papperstidningen, men stoppades i sista stund. Däremot låg den ute på webben hela helgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Apr 201134min

Särbogranskning och runstensbluff

Särbogranskning och runstensbluff

Är en politikersärbo lovligt byte?Håkan Juholt fick bara vara partiledare i drygt ett dygn innan den första krisen var ett faktum - i måndags berättade affärstidningen Dagens industris webbupplaga di.se att Håkan Juholts särbo var dömd för bedrägeri. Det här har mött en hel del kritik - många har hävdat att särbon inte är vald till något och därför inte ska behöva löpa gatlopp i medierna. Och det har också visat sig i veckan att andra redaktioner hade uppgifterna innan partikongressen - utan att publicera dem. Nätansvarig bakom journalisthotSportjournalisten Jonas Fahlman på Västerbottens folkblad har hotats sedan han skrivit att Luleås sportchef skrikit rasistiska skällsord efter en skellefteåspelare. Sportchefen Lars Osten Bergström dementerar och Luleås supportrar har bombarderat reportern med fysiska föremål och hot. Nu visar det sig dessutom att en del av hoten mot Fahlman kommit från en administratör på supporterföreningens webbplats. Hur gammal är en runsten?Vi berättar historien om runstenen från Filipstad som fladdrat runt i medierna i veckan - och om hur Torbjörn Strömberg - gymnasielärare i svenska och filosofi på Språngbergsskolan i Filipstad - gett den en skjuts på vägen. Han och hans elever på byggprogrammet har testat mediernas källkritik med spännande resultat. För hur gammal är egentligen en runsten? TV-journalister på allvar - eller fejkI helgen är det tänkt att det ska avgöras vilka av de upp emot 100 sugna journalisterna från Sveriges television som ska få vara med i Hollywoodversionen av Millennium. Med Daniel Craig i rollen som Mikael Blomkvist. En kul grej tycker många. Men är det helt okomplicerat att vara med i den här typen av filmer - fullproppade med produktplacering? Och att låna ut sin journalistiska trovärdighet för att sälja en hyperkommersiell film?// Uppdaterat 2011-04-05: Denna text illustrerades tidigare med en bild av Lisbeth Åkerman i TV-sändning. Efter påpekande från henne har den tagits bort - hon hör inte till de SvT-journalister som sökt medverkan i den amerikanska versionen av Millennium-filmen. Anledningen till att vi valde en bild på henne var att hon däremot var med i en av de svenska Millennium-filmerna. Vi ber om ursäkt för att det inte tydligt framgick. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Apr 201134min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
en-mork-historia
svenska-fall
p3-dokumentar
nemo-moter-en-van
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
killradet
aterforeningen-en-podcast-med-thorsten-och-richard-flinck-av-sigge-eklund
rss-mer-an-bara-morsa
flashback-forever
aftonbladet-krim
blenda-2
hor-har
p1-dokumentar
historiska-brott
rss-brottsutredarna
vad-blir-det-for-mord