Bakom kulisserna på BBC-scoopet
Medierna15 Nov

Bakom kulisserna på BBC-scoopet

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

BBC:s kris

Det har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.

Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?

Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.

Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingar

Regeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.

Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.

Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?
I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.

Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter.

Klimatenkät
Under arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:
1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?
2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?
3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?

Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen
1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.
2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.
3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.

Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet
1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.
2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.
3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.

Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD
1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.
Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.
2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.
3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.
Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.

Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avsnitt(975)

Beroende forskare och en dödad hjälte

Beroende forskare och en dödad hjälte

Mest beroende forskarna citeras mestFå personer har så hög trovärdighet i medierna som forskare och akademiker. Men hur oberoende är de kärnkraftsforskare som i medierna kommenterat haveriet i Fukoshima? Vem finansierar deras forskning och vems intressen representerar de? Vi har gjort en begränsad undersökning för att se om det finns något mönster. Vi gick igenom de svenska forskare som förekom i medierna under den första veckan efter haveriet i Fukoshima i TV4, Vetenskapsradion, DN och SVD. Det handlar om totalt 29 intervjuer som publicerats. I 23 av fallen får de intervjuade forskarna i olika stor utsträckning sin finansiering från kärnkraftsindustrin. Det kan röra sig om arbete på institutionen som bekostats så eller att de har doktorander som betalas av näringen till att en betydande del av deras egna medel kommer härifrån. 3 forskare har vi inte fått tag på och 3 har inte fått något stöd från industrin alls. Vår undersökning visar att de som förekommer oftast i medierna också är de som är mest finansierade av industrin.//Uppdat 2011-03-30: Tagit bort Studio Ett ur uppräkningen av redaktioner. Var ej med i undersökningen - uppgiften var korrekt i radiosändningen./ Obama jagar läckor som ingen före honom Att läcka till pressen i USA har blivit betydligt mer riskabelt sen Barrack Obama blev president och det trots att ett av hans vallöften var att öka insynen i administrationens arbete. Nu senast fick utrikesdepartementets presstalesman PJ Crowley avgå sen han kritiserat militärens behandling av Bradley Manning, soldaten som misstänks för att ligga bakom de stora läckorna till Wikileaks. Han dog i direktsändningMohammed Nabbous, oftast kallad Mo, hyllas nu som en hjälte i världens medier, trots att han var nästan okänd för bara en månad sedan. När arabvärldens slutna samhällen öppnats upp har medborgarreportrarna - eller barfotajournalisterna - haft viktiga roller. De har funnits på plats innan världsmedierna hittat in - och när utländska reportrar åkt iväg för att det blivit för farligt. I Libyen var Mohammed Nabbous en av dem som betytt mest för att omvärlden fått veta vad som hände - och till slut ingrep för att stoppa övergrepp mot civila. Men hans historia är tragisk. Han fick aldrig uppleva hur Gaddafis trupper stoppades från att inta hans hemstad Benghazi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Mars 201134min

Kärnkraftsförtroende och pratradiorevolution

Kärnkraftsförtroende och pratradiorevolution

Myndigheternas försiktighet urholkar förtroendetKritiken har varit hård i veckan mot japanska myndigheter för mörkning om reaktorhaverierna. Men även svenska myndigheter har problem med hur man hanterar situationen. Vi hör kritik mot myndigheternas tendens att bara föra vidare officiellt bekräftad information - även när experternas egen rimliga slutsats är att situationen är värre än vad de japanska myndigheterna släpper igenom.Vi kan också avslöja hur det gick när den svenska kriskommunikationen om kärnkraft testades nyligen - när man övade kärnkraftsolycka här hemma. Även övningsledaren erkänner likheter med de misslyckanden vi kan se i informationen om katastrofen i Japan. Ansvaret för reportrarnas fixareNär de utländska reportrarna flytt undan de framryckande Gaddafi-trogna trupperna i Libyen, finns de så kallade fixarna kvar. De är ofta lokala journalister eller översättare som mot betalning hjälpt till med allt från att boka och tolka vid intervjuer till att hitta de säkraste vägarna att ta sig fram på. Men vilket ansvar tar redaktionerna för dem när tv-kamerorna tystnat.Stockholm får kommersiell pratradioI USA har pratradion alltid varit en viktig del av den kommersiella radion - med kontroversiella personer som lockar stora lyssnarskaror. Men här i Sverige har det varit billig melodiradio för hela slanten nästan ända sedan starten för modern kommersiell radio i Sverige 1993.Men nu är det dags - i början av april startar Stenbecksfärens radiobolag MTG Radio en kommersiell pratradiokanal i Stockholm. Och man har kallat in några av sina tyngsta namn som programledare. Vi träffar Robert Aschberg, som ska leda ett program han beskriver som "Ring P1 på syra".Hundprogram upprör alltidNu om ett tv program som väckt protester redan långt innan det första avsnittet ens var färdigredigerat. I SVT: s nya serie Huset fullt av hundar - en slags hundarnas RObinson - som hade premiär i veckan röstas hundarna ut, en efter en. Sedan månader tillbaka har programmet upprört och tusentals personer har engagerat sig för att stoppa sändningen. Vad är det som upprör så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Mars 201134min

Nyköpingsuppror och mellofeber

Nyköpingsuppror och mellofeber

Kampanjanklagelser efter Tahrir-tendenser i NyköpingTre onsdagar i rad har uppretade demonstranter samlats utanför Nyköpings landstingshus för att kräva landstingsledningens avgång. Med nycklar och bjällror växer oljudet upp mot taken. Många av dem har läst Södermanlands nyheters artiklar om mygel i landstinget. Och de är förbannade. 90 artiklar och 100 insändare har det blivit bara sedan i somras. Landstingsledningen har jämförts med Mubarak och Gaddafi. Stämningen i staden är hätsk och en del av stridsropen låter som om de vore inspirerade från Tahrir-torget i Kairo. Nu ställs frågan om inte Södermanlands nyheters granskning övergått i kampanjjournalistik utan proportioner. Mannen, myten, mustaschenFörra veckan berättade vi här på Medierna att kvinnor bedöms efter sitt utseende medan männen slipper det i politikens och makthavarnas värld. Men i veckan har vi fått se ett undantag. När ryktena om Håkan Juholt började florera på torsdagsförmiddagen var det framför allt hans mustasch som det skrevs om på Twitter, i bloggar och andra sociala medier. Kulturjournalisten Tove Leffler berättar om veckans lilla trendbrott i medierapporteringen om manliga politiker. Mellofebern intar Sundsvall På lördag är det dags för finalen av årets kanske största TV-händelse, Melodifestivalen. Sverige kan därmed gå ur sin årliga Melodifestivalkoma där det ena Melodifestival-löpet avlöst det andra och vi oavbrutet matats med Mello-nyheter.Och särskilt svårt att undgå Mello-cirkusen är det på de orter som tar emot schlagertåget. Men hur lönsamt är det att vara schlagervärd och vem vinner på att alla kollektivt sluter upp kring SvT:s stora flaggskepp? Vår reporter Therese Rosenvinge åkte till förra veckans Mello-stad Sundsvall för att utforska symbiosen mellan SVT, värdstaden och medierna. Fuck musikcensurenOch så ska det handla om fula ord och censurerade låttexter här i Sveriges radio. Det var i ett debattinlägg i branschtidningen Journalisten som Nicklas Malmberg anklagade P4 för att ha en ny-moralistisk musikpolicy som gränsar till censur, när helst ordet fuck dyker upp. Vad är det som är så känsligt med just det där F-ordet? Och varför måste p4 lyssnarna till varje pris skyddas från det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Mars 201134min

Mediedrevet och könet

Mediedrevet och könet

Drabbas kvinnor hårdare än män när drevet går?Debatten om att kvinnor i maktposition råkar värre ut än män i maktposition när drevet går dyker upp nästan varje gång en kvinna har stått i centrum av ett drev. Det påstås att makthavare beskrivs olika beroende på vilket kön de har och att kvinnor oftare tvingas avgå, just därför att de är kvinnor. Men hur ser det ut egentligen? Blir kvinnor med makt hårdare ansatta av oss journalister än män som felat? I veckans Medierna har vi försökt ta reda på det. Vi har gått igenom tio numera klassiska mediedrev - från Mona Sahlins tobleroneaffär till det senaste stora drevet mot moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten. Vi har läst 500 artiklar och tittat på hur makthavarna beskrivs, vilken roll deras kön spelar och vilken roll det spelade för de som fick avgå. Cecilia Stegö Chiló är den före detta moderata kulturministern som efter bara tio dagar som minister valde att avgå eftersom hon inte hade betalat sin tv-licens på 16 år. Historien om den obetalda tv-licensen blev en stor affär i medierna i oktober 2006. Före drevet trodde Cecilia Stegö Chiló inte att könet spelar någon roll för mediernas bevakning. I dag har hon tänkt om. Det berättar hon i veckans program för Jan Helin, chefredaktör för Aftonbladet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Mars 201134min

Trångt under tidningstaken och fördomsfest i TV

Trångt under tidningstaken och fördomsfest i TV

Lågt i tak på tidningarI veckan har det blivit tydligt att konflikten om ifall man får torgföra andra åsikter än chefen också kan finnas inom medierna. Att det inte alltid är så högt i tak i de egna leden som man skulle kunna tro eller hoppas. I veckan har två rätt olika konflikter - men som har just detta med takhöjden på redaktioner gemensamt - exploderat. På Norran i Skellefteå har åsiktsredaktören Tobias Ljungvall sagts upp efter en konflikt som bland annat handlade om en ledarartikel som ifrågasatte ett avslöjade tidningen gjort. Och på journalistförbundets tidning Journalisten sade Paul Frigyes upp sig sedan chefredaktören Helena Giertta vägrat publicera en krönika han skrivit om framtidens journalistroll. Motiveringen var att krönikan lade fram andra åsikter än dem chefredaktören själv skrivit. Fördomsfest i SVT Dansbanan i Täfteå - SVT:s nya realityserie om livet kring en dansbana i Västerbotten - har fått mördande kritik för att vara exotiserande norrlandsrasism. DN:s recensent Johan Croneman kallar serien för råcynism och en fördomsfest där helknäppa - eller som det ofta heter nuförtiden - helsköna, original på landet ska visas upp och fnissas åt. Men hur väl stämmer bilden av Täfteå som en plats långt från civilisationen där det alltid är sommar och solsken, där man knappt vet vad internet är och där hela livet kretsar kring en dansbana?Den hotande bloggarenVeckans hot mot en svensk journalist kom utan tvekan från stjärnbloggaren Alexandra Kissie Nilsson i tisdags. Hon lovade att skicka en mobb med högerextremister för att slå nöjeschefen på nyhetssajten Nyheter 24 sönder och samman om han inte genast plockade bort en text och videolänk. Videon visar hur hon tillsammans med sin bror pratar om att sätta upp klistermärken för det nazistiska partiet Nationalsocialistisk front. Vad har en av Sveriges största bloggerskor för förhållande till nazism och varför reagerade hon som hon gjorde? Clara Lowden har sökt svaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Feb 201134min

Publicservicepolitik och journalistlegend

Publicservicepolitik och journalistlegend

Moderat offensiv i mediepolitikenI veckan har vi fått höra vilket framgångsrikt år Sveriges television har bakom sig med rekordhöga tittarsiffror och nyvunnet förtroende för publiken. Ettan har till exempel de högsta siffrorna på fem år och gapet till tv4 har inte varit så stort sedan år 2000.Men samtidigt var det nog många som hajade till när kulturministern den tredje februari höll ett linjetal på en tv-konferens om vad hon vill göra med public service i framtiden. Om de tankar som antyds där blir verklighet kommer det se annorlunda ut i rutan. Efter att under förra mandatperioden ha gått försiktigt fram verkar kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth nu har lagt i en högre växel. Rubrikbråk mellan Reinfeldt och Dagens NyheterI veckan blossade ett storbråk upp mellan Dagens Nyheter och statsminister Fredrik Reinfeldt angående rubriksättningen till en artikel om hyresrätter i innerstaden. Rubriken Reinfeldt dömer ut hyresrätten hade ingen täckning i den intervju som gjordes, hävdade Reinfeldts presschef och lade ut den motinspelade intervjun på regeringens hemsida. Det här är ett av flera exempel på kort tid som visar hur traditionella mediers makt utmanas när makthavare svarar på sina egna villkor. Men vad betyder det och vem har egentligen rätt? Dagens nyheter eller Reinfeldt? Varför bråkade alla om Katrineholmskuriren?Det blev ett väldigt liv när Katrineholmskuriren nyligen gick till angrepp på den twittrande kommunchefen Mattias Jansson. Frågan har stötts och blötts i radio, tidningar och inte minst på Twitter. Debatten har kallats kk-gate och kommit att handla om yttrandefrihet, den omdiskuterade journalistrollen, och än en gång, sociala mediers betydelse. Men varför blev det sånt liv? Legenden lägger avDet finns en legend och reporterhjälte som bjudit på tvminnen som för alltid kommer att leva kvar i svensk populärkultur. Han var den förste reportern av, ska vi säga, amerikanskt snitt, som i snygg trenchcoat gjorde stå-uppor med sin alldeles egna tydliga stil och som rapporterade från konflikter både ute i stora världen och här hemma. Nu går han i pension - efter ett halvt sekel som journalist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Feb 201134min

Maffiakritik och iransk satir

Maffiakritik och iransk satir

Kritik mot TV4:s Svensk maffia efter dödsfall I TV4:s program Svensk maffia beskrevs i förra veckan ett nytt gäng i Stockholms undre värld, en grupp killar som påstår sig vara beredda att begå rån och mord i brödraskapets namn. En av killarna, en 21-åring som framställdes som ledare, avled kort efter att programmet visats. I en anmälan till Granskningsnämnden menar pojkens tidigare foster-pappa Roland Ekstrand att 21-åringen långt ifrån var någon gangster, utan snarare en vilsen pojke med ADHD som aldrig förstod sammanhanget han var med i. Vad säger TV4 om kritiken? Förslag om ny medieetisk nämnd möter motstånd I dag finns två parallella system som granskar våra medier - statliga granskningsnämnden och frivilliga Pressombudsmannen och Pressens opinionsnämnd. Men nu vill de stora organisationerna på området, med Tidningsutgivarna i spetsen, ändra så att ett etiskt system prövar allt. Många chefredaktörer är mer eller mindre positiva till förslaget. Men det finns en person som är helt emot - Sveriges radios VD Mats Svegfors. Vår reporter Clara Lowden tog med sig Tidningsutgivarnas VD Anna Serner till radiohuset för att träffa honom. Förbjuden iransk satir gör succé När missnöjet med den iranska regimen bubblade över 2009 satt två killar i Washington DC, på den amerikanska utlandsradions persiska avdelning och hade just dragit igång ett satirprogram om kultur. Programmet sändes i Iran via satellit och podcasts på nätet. Nu tog de hand om all information som kom ut ur Iran och började göra ett satirprogram om nyheter. Det blev en enorm succé och paralleller dras till satirikern Jon Stewart och hans Daily Show. I dag är Parazit, som programmet heter, Irans mest populära teveprogram. Trots att det är förbjudet. Hemlighetsmakeriet i Wikileaks Igår kom den kanske intressantaste av de aktuella böckerna om Wikileaks - det är Daniel Domscheit-Berg, Julian Assanges parhäst under flera år på läcksajten, som berättar sin historia. Vår reporter Lasse Truedson har läst Domscheit-Bergs bok och slås av att Wikileaks hemlighetsmakeri inte bara har varit till för att skydda sajtens källor - utan också för att göra det möjligt att blåsa upp dess storlek och professionalism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Feb 201134min

Egyptiska lögner och svenska skurkar

Egyptiska lögner och svenska skurkar

Egyptiska medier mörkar Vi har ju alla i veckan kunnat följa hur våldet trappats upp och dessutom i organiserad form riktats mot både egyptiska och utländska journalister i vad som verkar vara en medveten strategi att strypa information från landet. Men hur ser mediebilden ut för egyptierna själva? Medierna i Egypten är något friare än i grannländerna, inte minst efter utmaningar från bloggare under de senaste åren. Publicisten Hisham Kassem är stenhård i sin kritik av de egyptiska medierna - trots att han för några år sedan startade Al Masry Al Youm, den största oberoende tidningen. Vi frågar redaktörer på traditionsrika dagstidningen Al-Ahram hur de tänker när de skriver om miljoner demonstranter FÖR Mubarak och liknande. De vill ge skurken ett nytt ansikteIntresset för brott och straff har varit en stark medietrend som pågått under några år men som fortsätter att växa. I tv rutan drar program som Veckans Brott, Efterlyst och Svensk Maffia stora tittarsiffror. På tidningsmarknaden finns sedan 2008 Bonniersatsningen Misstänkt men nu har ett nytt magasin presenterats - som säger sig vilja ge den andra sidan av myntet. I december kom första numret av magasinet Skurk ut. Vår reporter Clara Lowden gav sig ut för att undersöka en provocerande nykomling i tidningshyllan. Dags casha in på guldkalvenIkväll börjar vad som sannolikt kommer att bli årets i särklass största tv-händelse - Melodifestivalen 2011 eller kort och gott Mello - som den kallas i SVT: s försnack. En guldkalv för kvällstidningarna som just nu kapprustar för att vinna kampen om publiken på både papper och webb. Vi får höra hur en ekonom ser på saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Feb 201134min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
en-mork-historia
svenska-fall
p3-dokumentar
nemo-moter-en-van
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
killradet
aterforeningen-en-podcast-med-thorsten-och-richard-flinck-av-sigge-eklund
rss-mer-an-bara-morsa
flashback-forever
aftonbladet-krim
blenda-2
hor-har
p1-dokumentar
historiska-brott
rss-brottsutredarna
vad-blir-det-for-mord