Vi har blivit bättre på att säga ”Jag älskar dig”
Språket2 Maalis

Vi har blivit bättre på att säga ”Jag älskar dig”

Förr sa föräldrar inte jag älskar dig till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Även hur vi uttrycker oss gentemot vänner är en generationsfråga. Personer i 30-årsåldern säger oftare ”jag älskar dig” till sina kompisar, än vad äldre personer gör.

1800-talssvensken kallade sin kompis för bror

Vi reder också ut varför vissa lägger till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar, och varför det kan uppfatta som stolpigt.

– För 150 år sedan hade man tyckt att det var mindre konstigt, berättar Susanna Karlsson. Män i övre medelklassen som var vänner med varandra la bort titlarna och var bror med varandra.

Kan man säga nuvarande pojkvän utan att planera att skaffa en ny?

Det finns en trend på sociala medier där partners blir upprörda när de blivit kallade för ”min nuvarande pojkvän”.

– Om jag säger att jag ska gå och fika med min pojkvän, då förutsätts att det här är min nuvarande pojkvän. Att säga ”nuvarande” lägger till mer information än vad som strängt taget behövs. Det är korrekt, men nuvarande antyder tillfällighet, förklarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om språket i relationer

På italienska finns det två olika sätt att säga ”Jag älskar dig” på, beroende på vem man säger det till. Hur skiljer man på betydelsen av ”Jag älskar dig” på svenska när man använder det i en romantisk kontext, och när det sägs till en kompis? Och är det någon betydelseskillnad på ”Jag älskar dig” och ”Älskar dig”?

Hur kommer det sig att ordet ”älska” har blivit så välanvänt?

Lyssnaren Anders vill inte bli uppropad med förnamn på vårdcentralen. Är det mer privat med förnamn?

Varför låter det så konstigt att säga ”min nuvarande pojkvän” och kan man säga nuvarande om något som inte är tillfälligt?

Varför har vissa börjat lägga till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar?

Mer om språket i relationer

Läs en sammanfattande text om Paul Grices maximer om kommunikation, från Lunds universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(500)

Ålderdomligt språk för att skapa uppmärksamhet

Ålderdomligt språk för att skapa uppmärksamhet

Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – De...

27 Heinä 0s

Från byråkratsvenska till cringe i riksdagen

Från byråkratsvenska till cringe i riksdagen

Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTokspråk och vardagliga formuleringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När trendord dyker upp i ...

20 Heinä 15min

Därför kidnappar politiker ord

Därför kidnappar politiker ord

Hör om varför politiker har laddat ord som utanförskap, vandel och arbetarparti med nya och fler betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiker tar ord och fyller dem med ny inneb...

13 Heinä 15min

Språklig kreativitet som politisk strategi

Språklig kreativitet som politisk strategi

Kvoteringssmocka och bensinpopulism politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är nästan alltid uttänkt skulle ja...

6 Heinä 15min

Papegojsvar och andra klassiska sätt att slippa svara

Papegojsvar och andra klassiska sätt att slippa svara

När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det f...

29 Kesä 15min

”Frågan bereds” och andra klassiska sätt att slippa svara

”Frågan bereds” och andra klassiska sätt att slippa svara

Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – ”F...

22 Kesä 15min

Därför är språket inte logiskt

Därför är språket inte logiskt

Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns vi...

15 Kesä 30min

När språket används för att leka

När språket används för att leka

Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt och bjuder på en och en annan vits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språket ...

8 Kesä 30min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
utelias-mieli
mielipaivakirja
rss-ylistys-elaimille
rss-hereilla
rss-totuuden-liepeilla
rss-duodecim-lehti
docemilia
vinkista-vihia
radio-antro
rss-kipinoita-podcast
rss-poliisin-mieli
rss-laakaripodi
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
rss-lihavuudesta-podcast