Häcklöperska och väninna – därför används kvinnliga titlar

En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det har varit olika principer över tid. Det är inte en gudagiven ordning, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Både de könade och neutrala titlarna har använts för att synliggöra kvinnor i språket.

– Den tidiga feminismen jobbade med att snarare öka femininformerna för att synliggöra kvinnor. Men, någonstans på mitten av 1900-talet blev rörelsen sån att man gick mot enhetsformer istället, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om manliga och kvinnliga titlar

Varför säger sportkommentatorerna höjdhopperska, diskuskasterska och häcklöperska? De skulle ju aldrig säga studentska, profesorska eller chaufförska.

Man kan tala om biskopinnan, prostinnan och pastorskan, men kyrkoherdens fru blir inte kyrkoherdinnan! Varför?

Ska Ulla Skoog påannonseras som skådespelare eller skådespelerska?

Vad bestämmer om ändelsen blir ”-ska” som i majorska, eller ”-inna” som i prostinna?

Titeln professor är könsneutral, men varför skiljer man på den pensionerade professorn som emeritus för män och emerita för kvinnor?

Vi följer serien Min fantastiska väninna och undrar om det faktiskt finns ett engelskt ord för, väninna trots att den engelska titeln lyder My brilliant friend?

En kvinnlig vän kallas väninna, men vad kallas en manlig vän?

Hur ser historien för ordet väninna ut? Jag är född på 80-talet och skulle aldrig få för mig att kalla mina vänner väninnor.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper, Producent: Gustav Ingerhage.

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(500)

Traditionen med påskkärringar förbryllar

Ett förtrollande avsnitt om häxor. Vi greppar kvasten för att lära oss mer om svartkonst, Blåkulla och påsktraditioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – I 1800-talets folkberättelser fö...

30 Mar 30min

Lär dig ännu mer om norrländska

Språkets lyssnare har efterlyst ytterligare ett avsnitt om norrländska dialekter. Här kommer det! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en hel del språkliga drag som många uppfattar ...

23 Mar 30min

Skönhet går före språkvård i mataffären

Språket på varorna i mataffären är inte alltid grammatiskt korrekt. Det är till exempel inte ovanligt att särskriva varans namn på en förpackning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det h...

16 Mar 30min

Bli bättre på att rimma med rapparen Erik Lundin

Vad tycker egentligen en rappare är ett bra och dåligt rim? Erik Lundin delar med sig av sin kunskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Språkets rimskola lär vi oss om flerstaviga rim, n...

9 Mar 30min

Vi har blivit bättre på att säga ”Jag älskar dig”

Förr sa föräldrar inte jag älskar dig till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Förr...

2 Mar 29min

Allt du velat veta om gatunamn

Vi fördjupar oss i svenska gatunamns historia och betydelse. Boulevarder, gator och vägar vi reder ut begreppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad skillnaden på en gata och väg är kan...

23 Feb 30min

Det viktigaste du behöver veta om nya SAOL

Redaktionen för Svenska Akademiens ordlista avslöjar hur nya ord väljs in, vilka ord som är svårast att definiera och hur SAOL egentligen ska uttalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyl...

16 Feb 30min

Vinter-OS för nyfrälsta – så hänger du med i snacket

OS är igång! Vi reder ut vintersporternas konstiga ord och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att åka snowracer kan vara samma sak som att åka bob. Det beror helt enkelt på var du ...

9 Feb 30min