Från sylta till lyxrestaurang

Wewelsburg var SS ideologiska och andliga centrum - en 1600-talsborg som i största hemlighet designades efter Heinrich Himmlers drömmar om ett högkvarter för SS elit. Vetenskapsradion historia reser till denna, en av historiens mest mytomspunna platser, tillsammans med medievetaren Eva Kingsepp. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Aug 201224min

Fortfarande femtio år efter freden mellan Frankrike och Algeriet är kriget ett öppet sår hos många. Inte minst hos de tiotusentals algerier som stred på fransk sida i kriget, och som fick utstå terror och missaktning hos såväl fransoser och algerier efter kriget. Vetenskapsradion Historia träffar Massoud Kafi, en av alla så kallade harkis, algeriska soldater i fransk sold. - Jag upplever det som ett öppet sår som endast tiden kan läka, säger han. Vetenskapsradion Historia träffar också historikern Gilles Monceron som tills helt nyligen fick utstå kollegornas spe för att han intresserade sig för Frankrikes bortglömda hjälptrupper i kriget mot Algeriet, och Fatima Besnaci-Lancou, dotter till en harki, som har skildrat sina erfarenheter i bokform. - Frankrike har inte gett oss någon upprättelse, menar hon. Dessutom tipsar Urban Björstadius och Tobias Svanelid om historiska böcker för sommarens hängmatteläsning. 1500-talsskepp, Leningradbelägringar och nitiska ärkebiskopar är några av ämnena som fångat redaktionen. Böckerna som nämns i programmet är: Vägledning till Solskensolympiaden av Åke Jönsson Under däck av Katarina Villner En medeltida storstad av Dick Harrison Mot undergången av Erik Petersson och Annika Sundén Andra Världskriget av Antony Beevor Belägringen av Leningrad av Anna Reid Mein bok av Henrik Rothén Stockholm från början av Jonathan Lindström Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Jun 201224min

På Gålö söder om Stockholm inrättades i mitten av 1800-talet en unik verksamhet i den svenska barnavårdens historia. Långt bort från stadens gråa hus skulle fattiga eller föräldrarlösa fosterbarn få ett andra hem. Vetenskapsradion Historia reser till Gålö där minnet av forsterbarnstiden fortfarande är levande. - Här inrättades tjugotalet torp där arrendatorerna hade inskrivet i sina kontrakt att de skulle ta hand om ett eller flera fosterbarn, berättar ekonomhistorikern Johanna Sköld som just färdigställer en bok om Gålöbarnen. Under ständig övervakning från inspektörer levde fosterbarnen på Gålö under relativt drägliga förhållanden. De förväntades gå i den specialinrättade skolan, hade tillgång till musik- och slöjdundervisning och fick inte utnyttjas som slavarbetskraft av fosterföräldrarna, något som annars var vanligt i 1800-talets fosterfamiljer. Men allt var inte frid och fröjd, flera fosterbarn försökte rymma tillbaka till sina biologiska familjer i Stockholm, torpen var trångbodda, och till slut ansågs fosterbarnsverksamheten på Gålö alltför omodern. Vetenskapsradion Historia besöker också den pågående arkeologiska utgärvningen i Gamla Stan. Under kvarteret Mercurius innergård har man hittat resterna av en välbevarad 1400-talsgränd, men också lämningarna av ett hus där man tror sig veta vem som bott. - Här kan ha varit Magnus Skomakares hus, berättar arkeologen Michél Karlsson, en av alla de hantverkare som på medeltiden bodde i de här fattiga arbetarkvarteren i Gamla Stan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Jun 201224min

Den 13 juni 1937 hissades svenska och nazityska flaggor under invigningsceremonin vid gymnastikfolkhögskolan Lillsved på Värmdö utanför Stockholm. Idag, 75 år senare, står fortfarande Sveriges största nazistiska monument, ett tre meter högt solkors, ett hundratal meter ifrån folkhögskolan och påminner om skolans högerextrema förflutna. Vetenskapsradion Historia besöker Lillsved för att ta reda på hur det kunde komma sig att den svenska nazismen intresserade sig för idrotten. - Idrott, kroppskultur och hälsa var centrala begrepp i den högerextrema ideologin, berättar Lena Berggren, historiker vid Umeå universitet. Hon har i sin forskning intresserat sig för Carl Ernfrid Carlberg, mannen som skapade gymnastikfolkhögskolan Lillsved, och som också var den svenska högerextremismens främste mecenat. - Carlberg var en centralfigur bland svenska nazister, och grundade bland annat förbundet Manhem, som var tidens viktigaste lobbygrupp för extremkonservativa frågor, berättar hon. Med Lillsved drömde han om nazistisk mönsterskola på svensk mark. Vetenskapsradion Historia träffar också den brittiske militärhistorikern Antony Beevor, känd för sina bästsäljande böcker om andra världskriget. Nu är han aktuell med en ny bok som försöker ta ett helhetsgrepp på detta krig, ett krig som han beskriver som ett globalt inbördeskrig. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Jun 201224min

Den har gått till historien som Solskensolympiaden, och faktum är att juli månad 1912 var rekordvarm i Stockholm. Men allt under Stockholms-OS 1912 var inte sol och lycka. - Exempelvis var finnarna arga på att Sverige vann brottarguldet på walk over efter att semifinalmatchen höll på i nära tolv timmar, berättar idrottshistorikern Leif Yttergren. Vetenskapsradion Historia berättar om Sveriges oslagbara medaljrekord från olympiaden på hemmaplan, om partiska domare, nationalistisk yra, splitternya målkameror och orepeterade hejaramsor på Stadions läktare. Dessutom krossas myten om den försvunne japanen som bröt sitt marathonlopp, samma lopp som skördade OS-historiens första dödsoffer. - Oavsett vad som är myt och sanning kring Stockholmsolympiaden 1912 har den skapat en svensk idrottslig självbild av perfekta arrangemang och svenska sportsliga framgångar, menar Leif Yttergren. - Och den lade också grunden för en nationell sportyra i landet, där folk från alla samhällslager plötsligt började engagera sig i obskyra sporter som stillastående höjdhopp och spjutkasting med tvåhandsfattning, säger etnologen Mats Hellspong. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Mai 201224min

Under medeltiden var Vårfruberga nunnekloster ett av Sveriges mäktigaste, men idag återstår bara några ruiner i närheten av Strängnäs. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att ta reda på hur livet tedde sig här för 700 år sedan. - Visserligen var nunnorna förbjudna att lämna klosterområdet, men jag vill påstå att de hade det bättre här än vad de hade haft i världen utanför, säger historikern Louise Berglund. Hon menar att klostret var ett sorts livslång internatskola för kvinnor, där de lärde sig läsa och diskutera andliga frågor, men också tillverka lyxiga broderier som gav stora rikedomar till klostret. - Men klostrets ekonomiska makt var alltid underordnad den andliga, menar hon. Vårfruberga fungerade som en sorts medeltida försäkringsföretag, där gåvor och testamenten försäkrade givarna salighet i livet efter detta. Och även om Vårfruberga legat i ruiner sedan 1500-talet lockar det nu nya besökare, inte minst svenska pilgrimmer, som i sina vandringar söker förena kropp och själ, berättar kyrkoherden Lars Adolfsson som leder vandringar till Vårfruberga. I Vetenskapsradion Historia hörs också Maja Hagerman krönikera om alla de medeltida kvinnor som fått stå i skuggan av heliga Birgitta. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Mai 201224min

I studentmatsalen på Uppsala Universitet flög förolämpningar som bälghund, penal och kofot genom luften på 1630-talet. På stadens gator lät det anorlunda, där anklagde folk varandra för att vara tjuvar, horor eller gillbertilar. I Vetenskapsradion Historia berättar språkvetaren Erik Falk om sin aktuella forskning om 1600-talets förolämpningar och vad de kan säga oss om vår egen tids näthat och svordomskultur. - Det sägs ofta att samtalsklimatet har blivit hårdare, men egentligen handlar det om att vi alltid letat nya förolämpningsord för att vi slitit ut de gamla orden. Och idag har många gamla förolämpningsord, som ballskräppa, hutlare, kakell och rumpoxe försvunnit ur vårt ordförråd, säger Erik Falk. I Vetenskapsradion Historia guidar också historikern Bo Eriksson runt på Skansen bland giriga lodjur, vildsinta järvar och gulliga dvärgsilkesapor, som av medeltidens bestiarieförfattare sågs som djävulens avkomma. Programledare är Tobias Svanelid. Redaktionens favoritförolämpningar: ballskräppa = testikelpung, hutlare = bedragare, kakell = uppblåst person, rumpoxe = dum person, gillbertil = kåt man, hyslare = klåpare, kukuvall = man vars hustru är otrogen, långhäger = övermodig person, snorslev = otuktig kvinna Programmet är en repris från 13 oktober 2011. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Mai 201224min

För drygt hundra år satte det svenska polarforskningsfartyget Antarctic, under ledning av forskaren Otto Nordenskjöld, kurs mot de södra polarvidderna. Expeditionen skulle innebära månader av umbäranden, när expeditionen tvingades övervintra på Antarktis iskalla öar, men också resultera i Sveriges kanske mest framgångsrika polarforskningsinsats hittills. Vetenskapsradion Historia berättar om Nordenskjölds Antarktisexpedition som nu uppmärksammas i en ny utställning på Grenna Museum, där det också blir möjligt att övernatta i en kopia av Nordeskjölds vinterstation på Snow Hill. Dessutom besöker programledaren Tobias Svanelid en av antikens glömda skatter, ruinstaden Butrint i Albanien. En gång var staden en av Medelhavets rikaste, men under medeltiden förde den en tynande tillvaro. Idag är Butrint en av antikens bäst välbevarade städer, med amfiteater och tempel. Det senaste arkeologiska fyndet är stadens forum, ett av de vackraste man hittills hittat. - Det är i ett helt otroligt skick, och kommer att ge nya insikter i stadens historia, berättar David Hernandez, arkeologprofessor vid Notre Dame-universitetet i Indianasom leder utgrävningarna i Butrint. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Mai 201224min