Så räknar du på andra språk

Ja, den frågan kan man ställa sig när stavningar som ytterliggare och överrenskommelse är vanliga fynd i texter på nätet. Eller är det så att möjligheterna att lätt publicera sig inneburit att felstavarna syns mera än förr? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar direkta felstavningar men även val mellan två möjliga alternativ. Vi uppmärksammar också att det gått tio år sedan Sverige fick fem officiella minoritetsspråk och ställer frågan vilken status de har vid högskolor och universitet i Sverige. Jarmo Lainio, professor i finska vid Mälardalen högskola, säger att intresset för att studera minoritetsspråken på högre nivå måste grundläggas tidigt och han efterlyser därför mer resurser till skolan i ett samtal med Sanna Posti Sjöman. Samtliga ordfrågor i veckans program:- mera om egna/egen- stavade folk bättre förr?- ytterliggare, med två g- överenskommelse, med två r- ner och ned- äppeljuice eller äpplejuice?- ska eller skall? Läs om Sveriges fem officiella minoritetsspråk på Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Apr 201024min

Använd gärna några bra finlandismer! Det säger chefredaktören for tidskriften Språkbruk i Finland, Charlotta af Hällström-Reijonen. En finlandism är ett uttryck som används i den svenska som talas i Finland, och i veckans program ger hon flera exempel: hoppeligen (förhoppningsvis), rådda och råddigt (skräpa ner, skräpigt), roskis (sopkorg) och det mer svårdefinierbara täckas, som i "jag täcktes inte berätta det för honom", ungefär "jag berättade det inte för jag ville inte genera honom".När nu språkvården arbetar för att svenskan på båda sidor Östersjön ska hållas ihop, och inte utvecklas åt olika håll, vore det önskvärt om några ord från finlandssvenskan togs upp i Sverige och inte bara tvärtom, säger hon. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som i flera fall handlar om ord för snö och is:- stöp, stöpa, flödesvatten- lappvantar- gnolsnöa- rat, ratigt- klater, klatigt- mat som essar sig- grynråd- mandla apelsiner Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Mar 201024min

Tycker de flesta svenskar i dag att reportrar bör dua kungen? Ja, resultatet av en fråga till Språkets lyssnare tyder på det. 60 procent säger att de vill höra kungen tilltalas med du, 35 procent föredrar kungen och bara fem procent vill ha tilltalsordet ni. I veckans program diskuterar professor Lars-Gunnar Andersson utvecklingen. Här i Sverige lärde sig tidigare generationer att lärare och äldre släktingar inte fick duas och de lärde sig också strategier för att undvika direkt tilltal: skulle det smaka med en kopp kaffe?. Den konsten behärskar inte svenskar som fötts under de senaste femtio åren.Lyssnarfrågor aktualiserar också andra hälsningsord och fraser, som "tjänare" och "hej". Veckans alla frågor:- varifrån kommer ordet tjänare?- och hälsningsordet hej?- kan jag låna din dator? Varför kan och inte får?- bytte eller böt skidor- snabba tider- läckta låtar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Mar 201024min

Att läsa gamla släktbrev är något som många tycker är spännande och intressant. Men det är inte alltid så lätt att tyda gammal handstil och det kan också vara svårt att förstås vad den som skrev egentligen menade. I veckans program berättar historikern Britt Liljewall om det folkliga brevskrivandet. Hon är författare till boken Ack om du vore här. Medverkar gör också Per Clemensson på Landsarkivet i Göteborg som håller kurser i att tolka gammal handstil. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: - varför säger så många ööööh eller ääääh mellan orden? Och varför tycks engelskspråkiga i stället säga aaah?-varför använder vi dem?- nya och inte så nya ö-ljud- prepositioner som får olika uttal: varför säger så många å i stället för av, som i ta å sej rocken?- bruk och bruksmiljö: varför olika längd på vokalen?- lagård - hur uttalas det ordet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Mar 201024min

Att använda metaforer ligger djupt i den mänskliga naturen och hör inte bara litteraturen till. En räv behöver inte vara ett djur med lång röd svans utan kan vara en liten skottkärra och sågbocken har fått namn av bocken med två horn.Annika Karlholm berättar om dessa och många andra djur som bidragit till det rika folkliga bildspråket.Ett lyssnarbrev: Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans samtliga frågor:- mma och rra i Damernas Detektivbyrå- materialitet- kroppkakor- ofser, vad är det?- varifrån kommer ordet granne?- sillstrypare, en gång till. Ulf Dageby ger sitt minne av ordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Mar 201024min

När språket denna vecka diskuterar bestämningsord vi tvekar inför, kommer förstås en av programmets allra vanligaste frågor med: kan man säga ett rätt barn eller "ett rätt rådjur"? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar små beskrivande ord och hur de bör behandlas.Samtliga frågor i veckans program:- min kära älskade make men min kära älskade maka - varför förändras inte ordet älskade?- intelligentare eller mer intelligent: finns det en regel som styr komparation av adjektiv med fler än tre stavelser? - varför kan man inte säga ett rätt barn?- och går det att böja morbid och solid?- kan man komparara tom: tom, tommare, tommast?- den 15-årige pojken eller den 15-åriga pojken?- Ekots ekonomiske reporter- mitt egna hus - egen börjar påminna om adjektiv i mångas användning- par hittade döda - dubbeltydigt, ja, men är det rätt?- man är rädda - innehållet får styra formen- vakter attackerade i Hässelby - vem attackerade? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Mar 201024min

Att kalla släktingar och nära bekanta för främmande var vanligt överallt i Sverige. Det vittnar över hundra lyssnarkommentarer på Språket i Facebook om. Och fortfarande förekommer uttrycket i Norrland, säger lyssnare som medverkar i veckans program. Professor Lars-gunnar Andersson berättar avv uttrycket har gamla anor.(Länken här till höger går till Facebook-sidan som kan läsas av även icke-medlemmar. Språkforskaren Ann Blückert vid Uppsala universitet talar om sin forskning om det juridiska språket. Till mera information om Veckans alla lyssnarfrågor: - främmande eller gäster?- en pillertrillares berättelse- ordbehandlingsprogram som språkförstörare- fucka upp i rubrik i tidning- skit som förstärkande ord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Feb 201024min

När ord vi haft sedan länge dyker upp i nya sammanhang, kan man bli osäker: har jag hittat en helt ny betydelse, används ordet fel i tidningen jag just läser, är det något jag ska försöka lära mig eller är det tidningsjournalisten som borde lära om? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord vi ofta stöter på. Flera är modeord, flera har plockats upp av trendsättande verksamheter som personalavdelningskonsulter, andra hittar vi texter som är snabböversatta från engelskan.Några riktigt gamla ord finns också med: dragplåster, frack (inte högtidsdräkten) och "kälen runt hjärtat". Veckans samtliga frågor:- blixtlås- kälen eller tjäle i en gammal dikt?- dragplåster- frackt som i de hade det inte så frackt- hur uppstår modeord?- en pratprogramsspaning: 18 absolut , 12 precis, 16 liksom , 11 alltså - kaskadera- adressera, med flera betydelser- överse ett val- socialisera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Feb 201024min