Nobelupptäckterna – Behandlingen ändrade Kents livssyn (R)
För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Men Kents cancer tog en märklig vändning, något som lett fram till Nobelpriset i medicin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2013 erbjuds Kent att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med den nya metoden immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling – något som kommer att förändra hans liv för alltid. I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare på onkologen vid Sahlgrenska sjukhuset, Annette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programmet är en repris från 20 november 2018. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
8 Jul 201919min
Nobelupptäckterna – Att möta sin livräddare (R)
Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Behandlingen som Sharon får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte. I programmet hörs: Sharon Belvin, cancerpatient, James Allison, 2018 års Nobelpristagare i medicin. Programmet är en repris från 19 november 2018. ProgramledareKatarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
7 Jul 201919min
Hon tar oss med till de kalla djupen, bland borstmaskar och korall
Sjögurkor, små slemmiga maskar och ögonkorall är Kerstin Johannessons närmsta arbetskollegor. Följ med när hon tar oss ut till Kosterhavets nationalpark, där djurlivet frodas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Kosterfjorden är havet djupt och kallt, och här finns arter som egentligen inte borde finnas så kustnära. Kerstin Johannesson flyttade hit som 15-åring, och visste redan då vad hon skulle bli - marinbiolog. Idag är hon professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium som ligger vid Sveriges enda marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Här visar hon oss fiskar och djur som vi inte visste fanns. ProgramledareLena Nordlund och Björn Gunérlena.nordlund@sverigesradio.se, bjorn.guner@sverigesradio.se Producent Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se
4 Jul 201919min
Bebisarnas hemliga språk (R)
Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål. I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor vid universitetssjukhuset i Würzburg, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Soly Erlandsson, professor i psykologi. Programmet är en repris från den 29 oktober 2018. Marcus Hanssonvet@sverigesradio.se
3 Jul 201919min
Del 2: Framtidens sjöfart – Segelteknikens förnyelse (R)
För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på co2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Programmet är en repris från 8 november 2018. Marcus Hanssonvet@sverigesradio.se
2 Jul 201919min
Del 1: Framtidens sjöfart – Säkrare navigering (R)
Digitaliseringen kan komma att drastiskt minska riskerna för miljöskador i sjöfarten. Men kanske är det först när fartygen körs från land som olyckor helt kan undvikas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På sikt är det möjligt att många fartyg kommer att vara både självstyrande och obemannade, alternativt fjärrköras från land. I väntan på det försöker sjöfarten göra som flyget – genom att ta del av fartygens färdplaner ser man till att möten i besvärliga passager undviks och väntetider utanför hamn minimeras. I programmet hörs: Patrik Lindén, bitr stationschef Kustbevakningen Malmö, Per Setterberg, projektledare Sjöfartsverket Norrköping, Magnus Sundström, forskningschef Sjöfartsverket Norrköping, Johan Winell, bygg och teknikchef Sjöfartsverket Norrköping, Henrik Grönvik, befälhavare MS Viking Grace. Programmet är en repris från den 7 november 2018. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se
1 Jul 201919min
Varför exploderade plötsligt djurlivet på jorden? (R)
För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Programmet är en repris från 2018. Olof Petersonvet@sverigesradio.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
30 Jun 201919min
Så förbereder vi oss för extrem värme
Värmeböljan i Europa kulminerar nu med påverkan på människors hälsa. Hur ska man agera i extrem hetta? Och vilka förberedelser behöver göras, från individen till samhället i stort? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När vi nordbor reser till varma platser svettas vi mer salter än vad den inhemska befolkningen gör. Därför är det viktigt att få i sig vätska och vatten och se till att hålla sig i skugga och svalka sig så gott man kan. Frankrike har lärt sig mycket sedan värmeböljan 2003, som dödade uppemot 20000 människor. Med varningssystem och nya sätt att bygga in grönska och vattensamlingar i stadsplaneringen, har man försökt förbereda samhället för kommande extremväder. Klimatforskare är eniga om att uppvärmningen av planeten leder till mer extremväder som värmeböljor. Frågan är hur pass väl rustade vi i Sverige är för det och vilka åtgärder vi behöver vidta? I programmet hörs Elisabet Lindgren, läkare och forskare inom hållbarhetsvetenskap, med inriktning på hälsa och förändringar i klimat. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
27 Jun 201919min
