Stil

Den franska konstnären ORLAN har genom hela sin karriär använt den egna kroppen som arbetsmaterial och med hjälp av den vänt upp och ner på föreställningar om vad skönhet och identitet egentligen är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ORLAN – ja, hennes namn ska skrivas med versaler – är en av Frankrikes mest kända konstnärer, men stor internationell uppmärksamhet fick hon i början av 90-talet när hon genom en serie plastikkirurgiska ingrepp började omforma sitt eget ansikte och förvandlade sig själv till ett levande konstverk.Plastikoperationerna som ORLAN genomgick filmades och fotograferades och sändes live till olika museer och gallerier runt om i världen. I direktsändning kunde konstpubliken se ORLAN, med blod i håret och streck och cirklar i hela ansiktet, ligga på en brits medan en kirurg skar upp huden intill örat på henne och drog ut den som en gummimask.Hon hade en tydlig vision för sitt nya ansikte – det skulle modelleras efter kända konsthistoriska kvinnoporträtt. Men ORLANs syfte var inte att använda plastikkirurgi för att bli vackrare. Med sitt omopererade ansikte ville hon snarare utmana idén om vad skönhet är och visa hur godtycklig uppfattningen om vad som är vackert kan vara. Hon sade sig vara kritisk till hur skönhetsoperationer får alla att se likadana ut, varför inte prova något annorlunda? ”Jag vill att min kropp ska bli en plats för offentlig debatt”, förklarade ORLAN.ORLAN har nu varit verksam som konstnär i mer än 50 år och har en gedigen samling verk bakom sig. Hon arbetar med performance, video, foto och skulptur och har en förkärlek till ny teknologi och medicinsk vetenskap. Men plastikingreppen från 90-talet hamnar ofta i fokus när man talar om ORLAN, men så fick hon i och med operationerna uppmärksamhet långt utanför konstvärlden.I veckans program ska vi titta närmare på ORLAN och hennes konst – både operationerna och andra saker som hon har gjort. ORLAN har genom åren inspirerat en hel del musiker och modeskapare, bland andra Walter van Beirendonck – och Lady Gaga, som lånat friskt från ORLANs konstkatalog. Lite för friskt kanske, tyckte ORLAN, som för tre år sen stämde Lady Gaga för plagiat.I programmet träffar vi också den svenska performancekonstnären Linnea Sjöberg, som likt ORLAN har gått in och ut ur olika identiteter. ORLAN har genom åren refererat en hel del till ikoniska verk från konsthistorien – just nu kan man till exempel se hennes fotografiska parafraser på Botticellis Venusmålningar på utställningen Botticelli Reimagined på Victoria & Albert Museum i London – och i programmet undersöker vi hur man kan närma sig klassiska konstverk som är så kända att de kan kännas svåra ett ens ta in. Vi pratar även med Magnus af Petersens, intendent på Moderna Museet i Stockholm, om hur konstvärlden reagerade när ORLAN gjorde sina plastikkirurgiska ingrepp.Programledare den här veckan är Erik Sjölin.

25 Mar 201654min

Rolex är ett klockmärke som lyckats klättra upp och klamra sig fast på både popularitets- och prestigetoppen i (snart) hundra år. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klockföretaget, som är baserat i Genève i Schweiz, jämförs ofta med en schweizisk bank – konservativt, hemlighetsfullt, mycket försiktigt – och även ganska så självgott. Men så är det också världens största tillverkare av armbandsur av lyxmodell. Ett märke vars produkter inte bara prytt handlederna på presidenter, och politiker. Även kungligheter och stjärnor inom film och sport har under åren stoltserat med märket. Något som företaget inte var sena med att använda sig av för att bygga upp varumärket – och få det att bli förknippat med framgång.Men oavsett vad man tycker om Rolex – och det är det många som gör – så finns det färre som har några invändningar mot själva produkternas kvalitet. Utan det är snarare den image klockorna omgärdas av som leder till diskussioner om huruvida märket är fågel, fisk eller mittemellan.Är det tråkiga klockor från ett trist företag som aldrig förnyar sig? Är det överprisade klockor för vräkiga typer som kör suvvar, gillar stora köttbitar och aldrig tackar nej till en golfrunda eftersom det är där man egentligen gör affärer? Eller är det tåliga klockor som håller stilen, oavsett trender?Det är kort sagt ett motsägelsefullt märke på många sätt. Vilket förstås också det har bidragit till dess popularitet.I veckans program berättar vi mer om hur armbandsklockan kom att bli en statussymbol och hur en klocka kan rädda ett affärssamtal. Vi besöker också en pantbank – där just exklusiva armbandsklockor är ett av de vanligaste värdeföremålen att pantsätta. Och så tar vi en närmare titt på en statussymbol i matvärlden – hummern.Veckans gäst är Per Nilsson, chefredaktör på modemagasinet King.

18 Mar 201654min

Jeans är ett plagg som kommit att förändra våra garderober i grunden. Allt började för 50 år sedan när en stor jeansvåg sköljde in över Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlade om jeans med hög modegrad, och stegrande prislappar som på det tidiga 70-talet gav upphov till rubriker som: ”98 kronor – ett orimligt pris för en byxa vars främsta egenskap förr var god slitstyrka till lågt pris”.Först med att snappa upp att jeans var mer än slitstarka bomullsbyxor här i Sverige var Gul & Blå. Hösten 1966 – för 50 år sedan – slog de upp portarna till sin butik i Stockholm. Den var bara trettio kvadratmeter stor, men grundaren – Lasse Knutsson – kallade den stolt för: ”en jättesmocka mot alla gamla borgerliga värderingar”. Han hade då varit i London där han drabbats av det mode som fanns att både se och köpa på Carnaby Street, i Soho. På denna lilla gågata kryllade det av små butiker med hög popmusik i högtalare, och ung personal som sålde färgglada toppar, byxor och scarves av sammet, spetsar och syntet – och second hand.Gul & Blå var inte bara en butik i vilken man kunde handla kläder, utan även skor och så småningom skateboards och den amerikanska tidningen Interview, skapad av Andy Warhol – man kunde även höra musik, som var helt ny och inte spelades på radio. Där fanns till och med en DJ. Men det som efter något år skulle komma att dra allra mest, och locka till sig folk från hela landet, det var jeans.1976, tio år efter att Gul & Blå startades, såldes mer än tio miljoner jeans i Sverige, långt fler än vad landet då hade invånare. Hälften av dem såldes till ungdomar mellan 12 och 24 år. En undersökning från den ekonomiska institutionen på Göteborgs universitet visade att: ”fyra av fem jeansköpare struntar i priset och skulle köpa sina jeans även om de vore ännu dyrare”.Med framgången följde också konkurrens. Många ville vara med på det nya jeanståget som hade börjat rusa i allt högre hastighet – varuhus, postorderfirmor och till och med Konsum. Även om stilen och kvaliteten skilde sig märkena emellan, så fanns det länge en gemensam nämnare – jeansen skulle vara tajta. Väldigt tajta.I veckans program träffar vi Tommie Weiss som startade ett annat framgångsrikt svenskt jeansmärke 1971 – Puss & Kram – som sades ha de absolut tajtaste byxorna. Vi tar också en titt på 1980- och 90-talets reklamfilmer för jeans, som sticker ut lite extra. Och så pratar vi med musikern Jonas Lundqvist som nyligen släppte soloskivan Vissa nätter, där han på omslaget poserar med sug i blicken, en framträdande flint – och med högt skurna stentvättade jeans.Veckans gäst är Örjan Andersson, designer och jeansspecialist.

11 Mar 201654min

Gult är en färg som anses vara både ful och fin och som har symboliserat både fest och pest, bokstavligen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under medeltiden hissades en gul flagga när båtar kom från länder där besättningen kunde ha drabbats av just pest eller andra smittsamma sjukdomar. Idag signalerar samma gula flagga motsatsen. Men så är gult en färg som kanske är den mest motsägelsefulla av dem alla.Det är med andra ord inte så märkligt att det också är en färg som många har ett kluvet förhållande till, inte minst när det gäller kläder. Det illustrerades så sent som förra veckan då skådespelaren Alicia Vikander bar en ljusgul klänning under Oscarsgalan, där hon plockade hem en gyllene statyett för bästa kvinnliga biroll. Den gula blåsan hamnade på listor över de både kvällens bästa och sämsta klädval.Men om man blickar bakåt längre än så, så blir gula kläder lite mer komplicerade än att de anses vara fina eller fula av självutnämnda modepoliser. Gula plagg, och gula märken på plagg, har under historien fått utmärka socialt och etniskt diskriminerade, som tvingats att bära dem. Anledningen till att det blev just gult är flera – det var bland annat en hyfsat billig färg att framställa. Men framförallt är gult en färg som vi ser tydligt. Tydligast av alla färger faktiskt. När vi till exempel tittar på en gul klänning så ser vi egentligen ett brett spektrum av ljus, eftersom den gula färgen är fenomenal på att reflektera ljus. Det mänskliga ögat är dessutom extra känsligt för just gult ljus. Gula grejer får oss helt enkelt att haja till lite extra.I veckans program träffar vi konstnären Leif Elggren som genom hela sin karriär har använt sig av former och mönster i gult och svart. Ett återkommande motiv i hans konst är gula och svarta diagonala ränder - så som varningsskyltar brukar se ut. Leif Elggren hävdar till och med att det är han som har kommit på, och äger, just den symbolen och färgkombinationen. Hur det kommer sig berättar han mer om i programmet. Vi träffar också en av Sveriges största reggaeartister, Isabelle Sandblom, mer känd under sitt artistnamn Syster Sol. Och så tar vi en närmare titt på en svensk filmklassiker - Vilgot Sjömans Jag är nyfiken gul från 1967, en film som fortfarande är världsberömd för att ha brutit mot en hel del tabun.Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare.

4 Mar 201654min

Svarta pantrarna, eller Black Panther Party, var en av 1960-talets mest omtalade politiska grupper, som genom sin sällsynt självsäkra stil och attityd kommit att influera både mode, musik och politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var inte bara Svarta pantrarnas budskap om svarta amerikaners rättigheter och deras sociala aktivitetsprogam – som gratis frukost till tiotusentals skolbarn över hela USA – som fick stor uppmärksamhet, det fick även deras stil. Svarta pantrarnas garderob, bestående av av svarta skinnjackor och baskrar, bröt mot den då gängse kostymstilen. Det var en väl medveten strategi. Svarta pantrarna ville nå en ny, och yngre, målgrupp som sökte andra typer av förebilder än vuxna i kostym och klänning. Det var trots allt 60-tal och ungdomskulturen bubblade som bäst. ”Varje ung svart man har en läderjacka, eller kan se till att skaffa eller låna en”, förklarade Huey Newton och Bobby Seale, de två unga killarna bakom Svarta pantrarna, och dess look.Till skillnad från andra medborgarrättsrörelser valde Svarta pantrarna att beväpna sig. Bobby Seale och Huey Newton hade hittat en lucka i lagen som gav dem rätt att bära vapen, om de var synliga, och inte riktades mot någon person. Vapnen skulle bara användas i självförsvar. Men Svarta pantrarna var inte sena med att även låta noggrant stajlade bilder på beväpnade svarta pantrar börja cirkulera. Också det ett slags vapen som var minst lika, om inte mer effektivt, ifråga om marknadsföring.Det är i år femtio år sedan Svarta pantrarna grundades – 1966 i Oakland, Kalifornien – något som uppmärksammats av bland andra artisten Beyoncé som nyligen uppträdde med ett stort gäng dansare klädda i just svart läder och baskrar under halvleken av årets ”Super Bowl”, det vill säga den tv-sända finalmatchen i den amerikanska fotbollsligan. Effekten uteblev inte. Det blev ett hallå utan dess like, och det är inte helt omöjligt att de ytterst PR-medvetna pantrarna skulle ha varit rätt nöjda med uppmärksamheten hon skapade.I veckans program pratar vi med en av Svarta pantrarnas mest framträdande medlemmar – Kathleen Cleaver. Hon var partiets kommunikationschef och skötte kontakterna med pressen. Hon var alltså en av de personer som bidrog till att skapa den starka bild av Svarta pantrarna som lever kvar än idag.Vi pratar också med den brittiska komikern Shazia Mirza, som i sin nya humorshow ”The Kardashians Made Me Do It” skämtar om kontroversiell politik. Vi tar också en närmare titt på munkjackan och vad den kan symbolisera. Och så undersöker vi hur den den svart pantern kom att bli ett av smyckevärldens mest kända motiv.

26 Feb 201654min

Francois-Henri Pinault är en av modebranschen allra mäktigaste män. Det är nämligen han som chefar över lyxkonglomeratet Kering, som rymmer ett tjugotal av modebranschens mest exklusiva märken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På senare tid har Francois-Henri Pinault seglat fram som en av branschens ”good guys”, en framsynt man som månar om både miljö och kvinnors rättigheter, och som kammar hem olika utmärkelser för just de sakerna. Förra året, 2015, blev han även utnämnd till ”Newsmaker of the year” – årets nyhetsskapare – av modebranschtidningen Women’s Wear Daily.Men Francois-Henri Pinault har förstås även hårda nypor när det så krävs. Lyxkonglomeratet Kering rymmer några av modebranschens mest exklusiva märken, som Bottega Veneta, Alexander McQueen, Balenciaga, Brioni, Stella McCartney, Saint Laurent och, inte minst, Gucci. Det är Kerings allra största, och viktigaste, modemärke. Francois-Henri Pinault beskriver det själv som företagets ”ryggrad”. Men så är det förvärvandet av det italienska modehuset som lagt grunden till hela detta konglomerat av lyxmärken. 1999 skaffade de sig nämligen kontroll över märket i en omskriven maktkamp med Frankrikes allra största lyxkonglomerat LVMH, som styrs av Frankrikes rikaste man, Bernard Arnault.Kering är inte lika stort som konkurrenten LVMH, men det knaprar in. Och framför allt lägger det sig vinn om att ligga i framkant när det gäller värden som hållbarhet, och kvinnors rättigheter. En självklarhet eftersom sextio procent av Kerings alla anställda – och åttio procent av kunderna– är kvinnor, menar Francois-Henri Pinault – som ofta tackar sin fru, skådespelerskan Salma Hayek, för hennes ”vägledande inspiration”.I veckans program berättar vi mer om Francois-Henri Pinault. Vi tar även en närmare titt på hans fru, Salma Hayek. Vi undersöker också fenomenet med att rea ut kläder - är det något som är på väg att försvinna? Och så träffar vi en nykomling i den svenska modevärlden, Louise Körner.Veckans gäst är Naomi Itkes, stylist, redaktör och konsult i modebranschen.

19 Feb 201654min

Inför stundande Alla hjärtans dag ska vi i veckans STIL ägna oss åt flirt och förförelse genom att ta en titt på hur vi genom vår klädsel har försökt att göra oss attraktiva för presumtiva partners. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är något som vi har ägnat oss åt ända sedan Adam och Eva började skyla sig med fikonlöv, skulle man kunna säga. Genom historien har uppfinningsrikedomen varit stor, och varierande, när det gäller att med hjälp av kläder understryka – eller låta ana – olika kroppsdelar och därmed påkalla uppmärksamhet, och försöka attrahera den vi är intresserad av. Det har rört sig om skymten av en strumpa, ett kalsongband som sticker fram ur jeansen, bara axlar, djupa dekolletage och höga slitsar – i försök att få hjärtan att bulta lite snabbare.Naturlighet är inget som någonsin värderat särskilt högt i modehistorien, i synnerhet inte när det gäller att skapa kläder som förför. Därför har man under alla år hjälpt naturen på traven genom att bättra på olika kroppsdelar som man ansett var lite extra heta – rumpor och höfter har gjorts bredare genom att kjolar har vadderats och midjor har snörts åt med hjälp av korsetter. Man har låtit ana att där fanns resurser. Och män har framhävt sina ben genom att klä dem i tajta byxor.I veckans program ska vi titta närmare på hur vi genom historien har flirtat och förfört med hjälp av våra kläder. Vi undersöker också hur en dejtingapp som Tinder har påverkat vår inställning till flirtande, vi besöker diamantdistriktet i New York och så tar vi en titt på en film som utspelar sig på just Alla hjärtans dag - Picnic at Hanging Rock från 1975, en film full av gåtfull mystik, återhållsam erotisk laddning och stilfulla miljöer och kläder.Veckans gäst är Jessica Sjöholm Skrubbe, lektor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

12 Feb 201654min

I måndags började Stockholms modevecka och i veckans STIL ger vi oss ut i stadens modevimmel för att tala med olika nyckelpersoner i branschen om poängen med modeveckan och vem den är till för. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Modeveckan som fenomen debatteras idag mer än tidigare. Har allmänheten där att göra till exempel? Det talas om "demokratiskt mode" och att alla ska kunna ta del av modeveckorna, inte bara i Sverige och på Stockholms modevecka (eller ”Fashion Week Stockholm”, som den också kallas), utan även i Paris, New York, London och Milano. Men varför då? Har allmänheten verkligen glädje av att se plagg som ännu inte finns att köpa? För det är ju kläder som inte finns i butik förrän till hösten som visas under modeveckorna.Och hur ska man visa kläder? Är den klassiska catwalkvisningen passé? Den där inbjudna sitter på långa rader, slåss om platser på "frontrow" för att se modeller svaja fram? Ska de livestreamas så att man kan sitta hemma och titta? Ska man skapa Instagram-vänliga installationer? Eller ska man göra som designern Ida Klamborn – installera interaktiva robotar på första raden som ställföreträdande ögon och öron för alla som laddat ner appen "Democratic Frontrow"? Ännu oklart. Men klart står att tekniken har förändrat sättet att betrakta mode på, på flera sätt. Det paradigmskifte är på väg, menar somliga. Stora grejer på gång, med andra ord.I veckans program träffar vi Emma Ohlson, generalsekreterare för Association of Swedish Fashion Brands. Karina Ericsson Wärn, tillförordnad konst- och designchef som även ansvarar för det mode som visas på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Susanna Strömquist, journalist som skriver för Dagens Nyheter och Elle. Kristofer Andersson, chefredaktör för bon.se och redaktionschef på magasinet Bon. Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet. Lena Patriksson Keller, grundare av, och styrelseordförande för, Patriksson Communication, och initiativtagare till Association of Swedish Fasion Brands. Samt Roland Hjort och Ida Sjöstedt, modeskapare och gamla moderävar som sett hur Stockholms modevecka utvecklats under åren. Späckat program med andra ord!

5 Feb 201654min