Så hotar ammunitionsbristen den svenska säkerheten

Kriget i Ukraina har gjort artilleriammunition till en bristvara i hela världen – förutom i Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kriget i Ukraina har utvecklats till ett artillerikrig få såg framför sig. Och nu börjar Ukraina få slut på granater av den viktiga 155 millimeters kalibern. Och omvärlden har svårt att fylla sina egna och Ukrainas lager.

– Produktionskapaciteten i väst och USA vad för något år sedan fem till tio gånger lägre än åtgången i Ukraina, så kraftig obalans, säger Marin Lundmark lektor i försvarssystem vid försvarshögskolan.

Det talas om leveranstider uppemot fem år för granatbeställningar som läggs idag. Det gör att länder som skänkt stora mängder ammunition till Ukraina inte kan fylla på sina egna lager. Och eftersom lagren i många länder inte var fulla när kriget startade, börjar man nu närma sig kritisk låga nivåer.

Bristen akut för Ukraina

Ukraina skjuter i snitt 2000 granater per dag jämfört med Ryssland som bedöms skjuta 10 000 per dag. Konsekvensen blir att Ukraina inte kan gå på offensiven och återta terräng. Ett scenario som gynnar Ryssland som kan stärka kontrollen i de ockuperade områdena och skapa ett låst läge.

– Det är inte ett stillestånd utan det är ett ställningskrig alltså, säger Överstelöjtnant Joakim Paasikivi lärare på Försvarashögskolan och fortsätter.

– Det blir farligare vid fronten.

Bilden bekräftas också av Ukrainas försvarsminister som nyligen sa att när utlovade leveranser från väst uteblir dör Ukrainska soldater och man förlorar terräng.

Rysk krigsekonomi

Ryssland lägger sju procent av BNP på försvarsmakten och stora delar av den ryska industrin har ställt om för att producera krigsmaterial. Förutom att att granattillverkningen går på högvarv så hade Ryssland stora lager när de startade kriget.

– Ryssland skulle gått in i kriget med någonstans mellan 10-15 miljoner artillerigranater, säger Tomas Malmlöf forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och analyserar rysk försvarsindustri.

Gamla sanningar återupptäcks

Under 90-talet rustade många länder ner och i Sverige såldes resterna av de statliga bolag som tillverkade försvarsmateriel. Istället gick man över till en just-in-time princip där ammunition köptes in när den behövdes. Men lärdomarna från Ukraina-kriget har gjort att försvaret tänkt om.

– Det visste vi förut också under kalla kriget, men av olika skäl så har metoderna kopplat till just in time och allt som egentligen rör new public management och effektiva värdekedjor med mera satt sin prägel på det militära systemen. Så att vi behöver gå tillbaka till roten, säger Michael Claeasson chef för Försvarsstaben.