Julen låter olika i de svenska dialekterna
Språket23 Des 2024

Julen låter olika i de svenska dialekterna

Jul firas i hela landet, men hur man pratar om julen skiljer sig åt mellan olika dialekter. I Vetlanda kallas prinskorv för pelingar, i Jämtland firas sjursmäss och i Skåne är ett hem julavuret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man säger att det är julavuret så säger man att det är julablivet. Det är ordnat så att det stämmer med jul, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Eller juligt! säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om var och när man firar lillejul och hur Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” låter på jamska.

Språkfrågor om julen i dialekterna

Malva undrar om begreppet lilljulafton, som för henne är dagen före julafton, används också i andra delar av landet än Skåne.

Isabella berättar om att julavuret är ett begrepp som använts av hennes släkt, som benämning på att något är “juligt”. Används begreppet på andra platser och varifrån kommer det?

Jörgen skriver på jamska: Hen i jamtlann fi'ir mae sjursmäss dan fö'ör juLafta. Er da nauge som da fi'ir på aenner staeLa i lanne? (Alltså, firas sjursmäss dagen före julafton någon annanstans än i Jämtland?)

Jacobs mormor sa alltid “peling” till prinskorv och han undrar varifrån ordet kommer, om det finns i någon mer dialekt eller om hon vet av har hittat på det själv?

Johanna är uppvuxen i Finland där de sa julklaff till julklapp. Vad är den etymologiska förklaringen till att dubbla p blir dubbla f?

På värmländska använder man, i motsats till rikssvenska, bestämd form för jul och julafton. Elias undrar varför det är så? Finns det någon annan dialekt där man använder bestämd form för tidsuttryck?

Lär dig mer om dialektala julfrågor

Läs blogginlägg om Lillejul, lilla jul och lilla julafton av Anders Thunvall från ISOF (från 2015).

Läs bok om hur man använder nominalfraser i olika dialekter (på engelska) av Östen Dahl.

Lyssna på när Leif Landin läser Viktor Rydbergs ”Tomten” på jamska från P4 Jämtland.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Episoder(942)

Vi har inte alltid satt punkt

Vi har inte alltid satt punkt

Att använda skiljetecken i skriftspråk känns självklart idag, men så har det inte alltid varit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Punkten kom runt år 200 före Kristus, men den som brukar...

12 Jan 30min

Engelskan fortsätter att ta plats i svenskan

Engelskan fortsätter att ta plats i svenskan

Prank, content och talkshow är engelska ord som används i svenskan. Men varför? Dessutom pratar vi om hur engelska ord i svenskan bör uttalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför anvä...

5 Jan 30min

Nyordslistan 2025: ”De är sämst allihop”

Nyordslistan 2025: ”De är sämst allihop”

Wokehöger, vibbkodning och finfluerare. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyordslistan 202...

29 Des 202530min

Det får du kalla din ingifta moster

Det får du kalla din ingifta moster

Många firar jul med stora tjocka släkten. Men släkten består sällan enbart av personer med blodsband mellan sig. Vad ska man kalla sin morbrors fru? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ett...

22 Des 202530min

Fackspråket skapar förståelse och förvirring

Fackspråket skapar förståelse och förvirring

Var sak har sin plats och fackspråket har definitivt sin. Vi låter terminologin få ta plats! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När man jobbar med något, eller kanske har ett specialintress...

15 Des 202530min

Utöka ditt ordförråd med hjälp av suffix

Utöka ditt ordförråd med hjälp av suffix

Vi går igenom bakgrunden till våra suffix och prefix. Ordklasserna kan hjälpa dig att få en större förståelse för det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Orden ”kungadöme” o...

8 Des 202530min

Det har dagvatten, nattduksbord och dagsmeja gemensamt

Det har dagvatten, nattduksbord och dagsmeja gemensamt

Det finns många ord som har natt och dag i sig, men inte alla har med dag och natt att göra. Hör om natt- och dagorden i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ord med dag och natt be...

1 Des 202530min

Därför byter människor namn

Därför byter människor namn

Ett giftermål, att bli retad, ny språkgemenskap eller en ny könsidentitet det finns många anledningar till namnbyte. Men alla namn är inte tillåtna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men ...

24 Nov 202530min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
jss
forskningno
sinnsyn
liberal-halvtime
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-rekommandert
rss-paradigmepodden
fjellsportpodden
villmarksliv
tidlose-historier
dekodet-2
smart-forklart
rss-overskuddsliv
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
nordnorsk-historie
diagnose
abid-nadia-skyld-og-skam