Saras fall första samtyckesfallet att prövas i HD

Den terrormisstänkte Rachmat Akilov som häktades efter attacken på Drottninggatan satte ljuset på hur lätt det är att utnyttja falska och felaktiga identiteter i brottsliga syften. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns fall där kriminella använder både tre och fyra falska identiteter i avancerad brottslighet riktad mot välfärden i form av bidrags och skattefusk, men också organiserade ekobrott och terrorbrott. Det är en verksamhet som omsätter miljarder kronor av skattebetalarnas pengar. I lagens namn kan berätta om en person som på egen hand ökat Sveriges befolkning med 11 personer genom att via folkbokföringen skapa 11 unika identiteter genom vars uppgifter han kunnat beställa guld, köpa fastigheter och annan kriminalitet.

23 Juli 201729min

I lagens namn om hur samhällsplanerare och arkitekter kan ligga i framkant när det gäller att förhindra och förebygga brottslighet. Poliser på miljömöte i grannskapet är en allt vanligare syn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Juli 201729min

Ett och samma vapen låg bakom tolv skjutningar i Stockholmsområdet. Nio människor skadades. Men när en man väl greps med pistolen gjordes inga efterforskningar kring vem som haft vapnet innan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det som är skrämmande är att man kan använda samma vapen gång på gång på gång utan att torska. Att det här vapnet har kunnat leda till att så många personer har kunnat dött, säger Mohamed Ahmed. Han var på väg hem en kväll i oktober 2013 och skulle köpa mat på en grill i Tensta. Det är vad Mohamed Ahmed kommer ihåg av den dagen. Han och tre andra personer blev beskjutna utanför grillen.– Det inkom ett larm via radion och larmet som kommit var skottlossning, man hade sett ett fordon lämna platsen. Mycket mer än så visste vi inte, berättar polisen Anton Larsson.– När vi kommer närmare så får vi veta att flera skadade körts till sjukhus. Det kommer folk utspringande från en lokal restaurang som ropar att det befinner sej en skadad inne på restaurangen. Det var Mohamed som låg inne i restaurangen och kämpade för sitt liv.– Det här var en av de första gångerna som jag tog hand om en verkligt skadad person, säger Anton Larsson. Jag kunde bara agera på att han andades väldigt dåligt och att hans hjärta slog svagt. Jag kan bara göra första hjälpen, man känner sig maktlös i den stunden. Mohamed fördes till sjukhus och vaknade först en tid efter skjutningen. Då gav läkarna honom beskedet att han inte skulle kunna gå igen. Under några år har han också varit rullstolburen. Men när I lagens namn träffade honom i maj i år kom han till intervjun gåendes med hjälp av två käppar.Mohamed har gett upp hoppet om att skjutningen mot honom och tre andra personer i Tensta ska bli löst. Vid den händelsen och ytterligare elva andra skjutningar användes ett och samma vapen. Pistolen, en HP Vigilante, togs i beslag förra sommaren från en man i 30-årsåldern som är tidigare känd av polisen. Men det dröjde innan vapenundersökningen var klar och det stod klart att pistolen var det så kallade strykjärnet. Smeknamnet hade man myntat på NFC, Nationellt forensiskt centrum, i Linköping. De första hylsorna från vapnet kom in redan 2012, och sedan fortsatte det med ytterligare fynd på brottsplatser. Totalt tolv gånger har polisen hittat spår efter att det skjutits med pistolen. Namnet strykjärnet kommer från det mönster som vapnet sätter på botten av hylsorna, slagstiftet sätter ett strykjärnsliknande avtryck när kulan skjuts ut. Utredningen om vapenbeslaget hann bli klar och åtal väcktes i Solna tingsrätt, i december 2016, innan vapenundersökningen från NFC var klar i februari i år. När polisen som hållit i utredningen, Malin Amgard-Hansson, fick beskedet försökte hon få åklagaren att öppna förundersökningen igen för att kunna förhöra mannen om skjutningarna. Men det ville inte åklagaren. – Hon menade att de inte gjorde någon skillnad i det grova vapenbrottet som hon åtalade, att förundersökningsledarna i de andra ärendena fick ta det vidare och att det inte skulle göra någon skillnad för våra brott, säger Malin Amgard-Hansson. De andra utredningarna handlar om skjutningar från september 2012 till våren 2016. Totalt nio människor har kommit till skada och det har även skjutits i offentliga miljöer på dagtid. När I lagens namn kontaktar Eva Wettborg på forensiskt analysteam vid Stockholmspolisen visar det sig att det finns en rad brister i utredningarna. Tekniska spår har inte registrerats i utredningarna, rapporter från NFC har inte lagts in och förundersökningarna har heller inte öppnats trots att vapnet hittats. – I december 2014 var det solklart att alla ärenden hörde ihop och det är ju några år sen. Jag har varit här i nio år i augusti och jag är fortfarande fundersam varje dag över hur lite det här har gått framåt. Då vet vi ändå att i domar så väger forensiken tungt, och ändå nyttjar vi inte det som sammanställs här i våra utredningar för att få det vidare, säger Eva Wettborg. Hon är besviken på hur de totalt tolv utredningarna hanterats, att polisen borde gjort ett bättre jobb. – Ibland är det så att jag skäms som polis. Jag har ändå varit otroligt stolt men det är pinsamt hur vi blir sämre och sämre på att ta hand om det som drabbar våra medborgare, säger Eva Wettborg. När Mohamed Ahmed får se listan på skjutningar där vapnet använts och inser att det han råkade ut för är en i raden av totalt tolv skjutningar blir han fundersam kring hur mycket polisen gjort för att hitta pistolen.– Om folk vågar gå runt med ett vapen som kan kopplas till så här många brott. Då är man inte ens oroad över att polisen överhuvudtaget, säger han. Jan Evensson, polismästare med ansvar för samordning av grova brott, säger att det inte var någon “rolig läsning” att läsa in sig på strykjärnets historia inför intervjun med I lagens namn.– För oss finns det inget försvar för det här, vi ser direkt när vi får upp ärendet att det inte är samordnat som vi vill. Det borde ha gjorts vid åtminstone tre tillfällen. Då finns det ingen anledning att försvara sig. Stockholmspolisen ska nu se över samordningen av liknande utredningar och även hur information från NFC ska utnyttjas bättre. Den man som förra sommaren greps med vapnet dömdes till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, trots att det handlade om ett grovt vapenbrott. Han var dessutom dömd för liknande brottslighet tidigare. Domen har vunnit laga kraft

9 Juli 201729min

Den 13 oktober förra året blev Martin Lindholm skjuten med flera skott i Eskilstuna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mamma Gunnel Lindholm fick beskedet att sonen blivit skjuten när två poliser ringde på sent på natten.– Nej nej nej skriker jag bara. Brodern Magnus Lindholm brukade följa nyhetsrapportering om skjutningar, av rädsla för att Martin skulle råka illa ut. Och han fick en nyhetsflash om en man som blivit skjuten i hemstaden Eskilstuna på kvällen den 13 oktober.– Det hade plingat till i telefonen om en skjutning men just den kvällen tänkte jag inte mer på det, jag satt vid datorn och gjorde mitt, säger Magnus. Mitt i natten blev han istället väckt av sin mamma. Polisen hade ringt på och meddelat att Martin var skjuten, att det var allvarligt och att han vårdades på Akademiska sjukhuset i Uppsala. – Det var jättejobbigt men man stänger av, man törs inte ta in riktigt hur illa det är. efter ett tag gick Magnus med in också. Vi var inne några gånger och klappade lite på honom, pratade lite med honom. Men vi visste att det var kört, säger mamma Gunnel Lindholm.Reagerade han när ni var där?– Nej, det var inga reaktioner. Han var redan borta. Det är svårt att ta in när man står där, man är utanför sin egen kropp på nåt vis, det kommer långt efteråt sen. Martin Lindholm blev 31 år. Han var en av närmare 30 personer som sköts under 2016 i vad polisen kallar en kriminell miljö. I nuläget är ingen person frihetsberövad misstänkt för mordet på Martin Lindholm. – Det har gjorts en hel del i ärendet så förhoppningsvis kommer vi någon vart. Men i den här konstellationen av kriminella så är man inte direkt intresserad av att prata med polisen, säger Lars Franzell vid Eskilstunapolisen. Men Martin Lindholms mamma och bror hoppas att fallet ska klaras upp. Det skulle ge dem en ro att få veta orsaken till mordet.– Ibland önskar man att man var stålmannen och kunde leta upp personerna, ruska till dom och säga dom ett och annat. Men man hoppas alltid att mördaren ska åka fast på ett eller annat sätt, säger Magnus Lindholm.

2 Juli 201729min

Ny chans höra berättelsen om framtiden som redan är här. Hur tekniken redan i dag kan ta fram en fantombild ur DNA. Kan det lösa dubbelmordet i Linköping? Återutsändning för 2016. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänk dig en brottsplats - ett knivmord på en illa upplyst gata. Det finns vittnen men deras uppgifter är vaga och motstridiga. Var mördaren blond eller brunhårig? Mörkhyad eller ljushylt? Brun- eller blåögd?Minnesbilder påverkas av rädsla och stress. Andras berättelser och mediernas rapportering rör till det. Men det finns ett vittne som alltid är lika orubbligt och objektivt. Som varken lider av fördomar, dåligt minne eller närsynthet. Det är ett genetiskt vittne. För i mikroskopiska blodstänk på kniven, där finns koden till mördarens utseeende. Genom DNA-profilen kommer polisen åt gärningsmannens genotyp - själva ritningen över hans utseende. Det här låter kanske som Science Fiction. Som en blandning av Minority Report och Jurassic Park ungefär.  Men faktum är att labb runtom i världen redan idag tar fram sådana här genetiska fantombilder åt polisen. Och tekniken blir bara mer och mer förfinad. Den här veckan handlar I lagens namn om framtidens brottsjakt - i provrör och längs molekylspiraler. En jakt som också väcker etiska frågor om den personliga integriteten. Och kan verkligen generna berätta allt om ett utseende? Vi testar genom att skicka in vårt eget DNA. Vår reporter Mattias Pleijel börjar på en liten återvändsgata i Linköping - med ett över tio år gammalt olöst dubbelmord. Och en utredare som hoppas att den nya DNA-tekniken till slut ska ge honom gåtans lösning.

26 Juni 201729min

Vad som varit de lönsammaste brotten har varierat mellan decennierna. På 1970- och 1980-talen var bankrån ett svar - i dag är det snarare välfärdsbedrägerier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Aug 201629min

Varje år försvinner leasade bilar för stora summor. Men trots att bedrägerierna ligger till grund för organiserad brottslighet och terrorism prioriterar inte polisen den här brottsligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Istället lämnas den över till den privata utredningssektorn. Vi har följt två privata agenter i deras jakt på försvunna bilar.

14 Aug 201629min

Aktiebolaget har ersatt kofoten som brottsverktyg, skrev Brottsförebyggande rådet i en rapport i våras. Konkursbrottsligheten ökar för varje år och Ekobrottsmyndigheten räknar med att sju av hundra nystartade bolag används i kriminellt syfte. Frågan är hur bra myndigheter, åklagare och polis är på att komma åt det här systematiska fifflande? Vi har följt en person som gång på gång köper bolag, drar på sig skulder i dem och försvinner. Utan att någon gång åka fast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Aktiebolaget har ersatt kofoten som brottsverktyg, skrev Brottsförebyggande rådet i en rapport i våras. Konkursbrottsligheten ökar för varje år och Ekobrottsmyndigheten räknar med att sju av hundra nystartade bolag används i kriminellt syfte. Frågan är hur bra myndigheter, åklagare och polis är på att komma åt det här systematiska fifflande? Vi har följt en person som gång på gång köper bolag, drar på sig skulder i dem och försvinner. Utan att någon gång åka fast.

7 Aug 201629min