Saras fall första samtyckesfallet att prövas i HD
I lagens namn7 Juli 2019

Saras fall första samtyckesfallet att prövas i HD

Sara vaknade när hon kände fingrar i sig. Mannen hon sagt nej till att ha sex med våldtog henne. Men han hävdar att hon gav ett tyst samtycke - och nu ska fallet prövas i Högsta domstolen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det jag hoppas är väl att det ska bli dömt som våldtäkt eftersom det är det det är, säger Sara.

Hösten 2018 träffades Sara och mannen som senare kom att åtalas för våldtäkt. De hade då haft kontakt under två års tid via sociala medier och eftersom han bodde några mil från Saras hemstad kom de överens om att han skulle få sova över. Mannen skrev också att han ville ha sex med Sara.

– Då skrev jag bara vadå, “alltså du får ju komma och sova här om du vill men det kommer inte bli något sex”, säger Sara.

Det blev sent och Sara hade lämnat dörren olåst men gick själv och lade sig. Bredvid sig i dubbelsängen bäddade hon med ett annat täcke som var tänkt för mannen. När han kom vid klockan ett på natten hälsade de bara kort på varandra.

– Jag vet inte om jag kan som ha somnat eller om jag slumrade till eller om jag bara var riktigt trött. Jag förstod liksom inte vad som hände där och då. Och så vaknade jag av att han fingrade i mig och jag tyckte det var jätteotäckt och visste inte vad jag skulle göra.

Sara berättar att hon blev som paralyserad, och rädd. Hon låg helt stilla och kom sig inte ens för att säga nej. Mannen lägger sig över Sara och har sex med henne.

På morgonen när han gick tänkte hon att det som hänt kanske var hennes eget fel.

– Man känner sig som så äcklig av sig, att det känns som att man gjort… fast man har ju inte gjort något, men det känns som man har gjort någonting fel. Tankarna gick väl mer mot att jag har varit med om något sexuellt som jag inte var med på, men att våldtäkt är ett så grovt ord och att det borde väl vara våld inblandat för att det ska räknas som en våldtäkt.

Hon berättade för några få personer vad som hänt och gjorde till slut en polisanmälan. Mannen dömdes till fängelse för våldtäkten, samt andra seuxalbrott mot andra personer, i både tings- och hovrätt. Men i sommar ska våldtäkten mot Sara prövas i Högsta domstolen. Mannen, som anser att det handlade om frivilligt sex, överklagade till HD och fick prövningstillstånd.

– Han blir inbjuden till den här lägenheten. Redan där ligger hon i sängen, naken med bara trosorna på. Efter en stund så vill han ha en sexuell akt med den här kvinnan, hon vänder sig om, och han genomför ett samlag, men sen när hon då inte vill längre, hon kryper ner i sängen, då avslutar han det hela. Sen får han sova över, hon riktar ingen kritik mot honom. Där menar jag då finns ett samtycke hela vägen, säger mannens advokat Jörgen Frisk.

Men hon hade ju varit tydlig med, innan de sågs, att hon inte var intresserad av att ha sex?

– Så var det ju. Men hennes då beteende när han kommer in, att hon ligger i princip naken i sängen, ger ju för honom ett intryck av att hon kanske vill ha sex, säger Frisk.

I juli meddelar Högsta domstolen domen mot mannen. Det är det första fallet som prövas i högsta instans efter lagändringen 1 juli 2018. Sara hoppas då kunna få ett avslut.

– Jag har haft ångest, jag har mått dåligt, vissa nätter har jag drömt mardrömmar om händelsen. Och det är inte så lätt att bara släppa något som dessutom inte är klart. Men jag tror att då allt är klart så kommer jag kunna lägga det på is på något sätt.

Fotnot: Sara heter egentligen något annat.

Om samtyckeslagen
Den 1 juli 2018 skedde en ändring i sexualbrottslagstiftningen. För att bli dömd för våldtäkt med den gamla lagen krävdes det att det förekommit våld, hot eller att man utnyttjat någons särskilt utsatta situation, exempelvis haft sex med någon som sovit eller varit drogad. Den nya lagen innebär att samtycke måste finnas och att man “vid bedömning av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivilligheten har kommit till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt”.
Dessutom tillkom rubriceringen oaktsam våldtäkt, som inte kräver något uppsåt utan innebär att en gärningsman kan dömas om han eller hon varit “grovt oaktsam” i förhållande till att den andra inte deltagit frivilligt.

Om domarna
I lagens namn har gått igenom alla våldtäktsdomar, ej våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt, som avgjorts i hovrätten baserat på den nya lagstiftningen under perioden 1 juli 2018 då lagen trädde i kraft, till och med sista maj 2019.
Det är totalt 60 domar och i majoriteten av fallen skulle ha bedömts som våldtäkter även med den gamla lagstiftningen. Men i sju fall har lagändringen haft en avgörande betydelse. I sex av de fallen har det handlat om att den tilltalade dömts för att det saknats samtycke, det har alltså inte förekommit något våld, hot eller att målsägande varit i en särskilt utsatt situation. I ett av de fallen har den tilltalade dömts för oaktsam våldtäkt, en ny rubricering som tillkom i samband med den nya lagen.
I tio fall, där det inte funnits någon frivillighet och också förekommit exempelvis våld eller hot, har det dömts ut några månaders längre fängelsestraff än vad det skulle ha blivit med den gamla lagstiftningen.

Reporter: Jonna Westin.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Programledare/producent: Evalisa Wallin.
ilagensnamn@sverigesradio.se

Avsnitt(119)

Poliskameror minskar våld

Poliskameror minskar våld

Svensk polis kan få kroppsmonterade kameror som dokumenterar allt de gör. I London utrustas nu alla poliser i yttre tjänst med kameran som sitter synlig i brösthöjd. I Sverige kan samma sak hända nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kamerabilder ger bättre bevis i brottsutredningar. Men minskar också både polisens användning av våld och dessutom anmälningar om polisvåld som görs av allmänheten.I London har världens största försök nyligen avslutats, och visade sig vara väldigt framgångsrikt. Nu ska alla Londonpoliser bära kroppskameror.I Sverige har utvecklingen precis börjat ­men exempel från Göteborg visar potentialen.Reporter: Joakim Palmkvist.

31 Juli 201629min

Skarp kritik mot Högsta domstolen

Skarp kritik mot Högsta domstolen

Har landets högsta dömande instans blivit aktivistisk? Nu riktas tung kritik mot Högsta domstolen för att de 16 justitieråden sticker ut hakan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tre olika exempel visar, enligt kritikerna Fredrik Wersäll, Svea hovrätts president, och Anna Skarhed, Justistiekansler, på hur HD kapat åt sig makt på de folkvalda politikernas bekostnad. Det handlar om en dom i februari i år där strafflängden för mord prövades, skattetilläggsmålet 2013 och mefedronmålet om straffsatser för narkotikabrott 2011.

24 Juli 201629min

Dödligt våld - har den sjunkande trenden brutits?

Dödligt våld - har den sjunkande trenden brutits?

Förra året dödades 112 människor. Hittills i år har 48 människor blivit dödade. Har den sjunkande trenden sedan 1990-talet med allt färre mord och dråp brutits? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lagens namn berättar om utvecklingen från 1990 fram till idag med hjälp av kriminologerna Sven Granath, Mikael Rying och Camila Salazar Atias. Men även genom att intervjua mamman till ett av årets dödsoffer; Robin Sinisalo, 15, som sköts till döds i januari.Reporter är Evalisa Wallin.

17 Juli 201629min

Cannabisodlingarna växer över landet – polisen har svårt hitta odlarna

Cannabisodlingarna växer över landet – polisen har svårt hitta odlarna

Polis säger att många områden i landet nu är självförsörjande på cannabis. Plantorna gror i skogsdungar och ödehus - och i lägenheter mitt i städerna. Vi har mött odlare och poliserna som jagar dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cannabisodlingarna i Sverige blir allt fler. Statistiken visar en fyrdubbling av polisanmälningarna på åtta år. Sedan 2008 skjuter kurvan i höjden – som skidbacken på frukostbordets dåligt hyvlade ost.Haschsmugglingen från Marocko har fått stark konkurrens av inhemsk marijuana och vissa delar av Sverige är idag självförsörjande på marijuana - enligt poliser som vi talat med. Försöken att stoppa den lagliga importen av cannabisfrön till olaglig odling har hittills misslyckats. I veckans upplaga av I lagens namn får du följa med på en resa genom Sverige, från Malmö till Glommersträsk – där cannabis odlas under polisens spaningsradar. Från Hipster-odlingar där knarket ska vara organiskt och närodlat till mer industriliknande former. Reporter är Joakim Palmqvist.

10 Juli 201629min

Ny teknik skapar fantombild ur en blodsdroppe

Ny teknik skapar fantombild ur en blodsdroppe

I lagens namn startar 2016 års programserie med berättelsen om framtiden som redan är här. Hur tekniken redan i dag kan ta fram en fantombild ur DNA. Kan det lösa dubbelmordet i Linköping? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänk dig en brottsplats - ett knivmord på en illa upplyst gata. Det finns vittnen men deras uppgifter är vaga och motstridiga. Var mördaren blond eller brunhårig? Mörkhyad eller ljushylt? Brun- eller blåögd?Minnesbilder påverkas av rädsla och stress. Andras berättelser och mediernas rapportering rör till det. Men det finns ett vittne som alltid är lika orubbligt och objektivt. Som varken lider av fördomar, dåligt minne eller närsynthet. Det är ett genetiskt vittne. För i mikroskopiska blodstänk på kniven, där finns koden till mördarens utseeende. Genom DNA-profilen kommer polisen åt gärningsmannens genotyp - själva ritningen över hans utseende. Det här låter kanske som Science Fiction. Som en blandning av Minority Report och Jurassic Park ungefär. Men faktum är att labb runtom i världen redan idag tar fram sådana här genetiska fantombilder åt polisen. Och tekniken blir bara mer och mer förfinad. Den här veckan handlar I lagens namn om framtidens brottsjakt - i provrör och längs molekylspiraler. En jakt som också väcker etiska frågor om den personliga integriteten. Och kan verkligen generna berätta allt om ett utseende? Vi testar genom att skicka in vårt eget DNA. Vår reporter Mattias Pleijel börjar på en liten återvändsgata i Linköping - med ett över tio år gammalt olöst dubbelmord. Och en utredare som hoppas att den nya DNA-tekniken till slut ska ge honom gåtans lösning.

3 Juli 201629min

Vad vill politikerna? Kriminalpolitisk debatt mellan Ygeman och Ask

Vad vill politikerna? Kriminalpolitisk debatt mellan Ygeman och Ask

Du hör om det nästan dagligen: skottlossning, granatattacker, sprängningar. Gängvåldet blir allt grövre och har i år också flera gånger drabbat oskyldiga. Vi här på I lagens namn har under sommaren tagit upp flera andra brännande ämnen som sexhandel, organiserat fusk med våra välfärdssystem och den nya tidens knarkhandel på nätet. Men idag har vi två av kriminalpolitikens tyngsta aktörer bakom mikrofonerna. Inrikesminister Anders Ygeman möter Moderaternas rättspolitiska talesperson Beatrice Ask. Och vi ägnar hela debatten åt frågan om vad man ska göra åt gängvåldet. (OBS: Beatrice Ask beskrevs i en tidigare version som Alliansens rättspolitiska talesperson. Det stämmer inte. Hon är Moderaternas rättspolitiska talesperson, samt ordförande i Riksdagens justitieutskott.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Aug 201529min

Välfärdsbedrägerier är organiserade brottslighetens nya guldgruva

Välfärdsbedrägerier är organiserade brottslighetens nya guldgruva

Just nu pågår Sveriges största rättegång någonsin - och den handlar om det som kallats den organiserade brottslighetens nya födkrok: bedrägerier mot välfärdssystemen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är kanske det perfekta brottet. Ingen komplicerad penningtvätt behövs - ingen riskabel hantering av knark eller vapen. Det ger en säker inkomst som stadigt tickar in från en källa som aldrig sinar. Och framförallt: brottsoffret är ansiktslöst, anonymt. På en gång ingen och envar. Ingen av oss är direkt bestulen - ändå drabbas vi alla. Det handlar om ett storskaligt svindleri med bidragspengar. Just nu pågår en av de största och dyraste rättegångarna i svensk historia. En känd företagare och före detta politiker i Södertälje misstänks vara huvudman för en liga som plundrat välfärdssystemen på miljoner. Och det är bara en av flera liknande härvor som nystats upp den senaste tiden. Vissa menar att hemtjänst och assistans blivit den organiserade brottslighetens nya födkrok.

9 Aug 201529min

Gränshandel med sex i Norrbotten

Gränshandel med sex i Norrbotten

I Finland är sexköp tillåtet - i Sverige förbjudet. I Norrbotten har bara två sexköpare straffats på 15 år. Beror det på att prostitution inte finns? Vår reporter åkte dit för att undersöka saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över femton år har det varit förbjudet att köpa sex i Sverige. Och få lagar har väl varit så kontroversiella som sexköpslagen. Den hyllas som en framgång för jämställdheten och sågas som ett intrång i avtalsfriheten. Den sägs få svensson att tänka två gånger före bordellbesöket. Och den sägs driva sexhandeln under jorden och göra det farligare för säljarna. Men juridiskt och polisiärt är sexköpslagen en bagatell. För även om stigmat är enormt – är straffet småpotatis. I de allra flesta fall riskerar en vanlig sexköpare bara några hundralappar i böter. Som ett snatteri eller en fortkörning ungefär.Och därför smyger inte polisen i buskarna eller smygfilmar hotellrum. Vår reporter Johanna Bäcksträm Lerneby åkte till Norrbotten och till gränsen mellan Sverige och Finland där sexhandeln med ryska kvinnor sägs grassera. Knappt någon har åkt fast för sexköp i Norrbotten på 15 år! Ändå behövde inte Johanna vara på plats länge innan hon togs för att vara rysk prostituerd, pratade med polis som fått gliringar när han utredde sexbrott och träffade på en rysk kvinna som berättade om vart svenska män åker för att köpa sex.

2 Aug 201529min

Populärt inom Politik & nyheter

svenska-fall
p3-krim
rss-viva-fotboll
rss-krimstad
flashback-forever
fordomspodden
rss-sanning-konsekvens
rss-vad-fan-hande
aftonbladet-daily
olyckan-inifran
svd-dokumentara-berattelser-2
dagens-eko
rss-frandfors-horna
motiv
krimmagasinet
rss-krimreportrarna
blenda-2
svd-nyhetsartiklar
spar
the-power-meeting-podcast