Saras fall första samtyckesfallet att prövas i HD

"Lejonens" kokainbilar rullade dygnet runt. Att beställa ett gram var lika lätt som att ringa efter ett pizzabud.Men de till synes trevliga unga männen, som levererande pulvret över hela Stockholm, är samma personer som misstänkts delta i ett blodigt gängkring.Ökad konkurrens har förändrat den svenska narkotikamarknaden, som blivit både med serviceinriktad och mer brutal. Samtidigt har domstolarna anammat en ny praxis som leder till färre domar och kortare strafftider. Så vad ska polis och åklagare göra? Acceptera att knarkhandlarna blir fler - eller kämpa ännu hårdare? Den här veckan berättar I lagens namn om effekterna av Högsta domstolens ändrade praxis för hur narkotikabrottslingar döms. De enkla tabellerna där ett visst antal gram gav ett visst antal månader i fängelse är borta. Nu måste en persons inblandning i brottsligheten bevisas och bedömas. Men det betyder i snitt lägre straff - och kräver mycket mer arbete av polisen för att kunna hålla lika många brottslingar borta från gatan. Och så möter vi mamman till en av flickorna som skapade uthängningskontot som utlöste Instragram-upploppen i Göteborg förra året. De två flickorna och deras familjer ska betala mer än en halv miljon kronor i skadestånd till alla brottsoffren - de som hängdes ut på sajten. Bestämmelsen om att föräldrarna ska betala möter nu kritik från expertis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Aug 201429min

16-åriga Liam blev skyldig 5 000 för att ha hjälpt sin kompis, Christian isolerade sig och flydde från stan. Och Jenny hotades till livet när hon pratade med polisen. Utpressning är en av de snabbast växande brottskategorierna i Sverige, ett brott som inte minst drabbar unga. Den här veckan tittar vi närmare på ett fall där flera skolor drogs in i en omfattande utpressningshärva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 16-åriga Liam blev skyldig 5 000 för att ha hjälpt sin kompis, Kristian isolerade sig och flydde från stan. Och Jenny hotades till livet när hon pratade med polisen. Utpressning är en av de snabbast växande brottskategorierna i Sverige, ett brott som inte minst drabbar unga. Den här veckan ska vi titta närmare på ett fall där flera skolor drogs in i en omfattande utpressningshärva. Elever i Sundsvall skrämdes och slogs till att ge ifrån sig mobiltelefoner, datorer, kontanter och busskort. De länsade sina föräldrars smyckesskrin och vädjade desperat om hjälp med att betala. I centrum stod en 17-åring som gång på gång åtalades och dömdes. Ändå kunde han forsätta att begå nya brott. Och ännu kan hans offer inte andas ut. För när unga förövare står mot unga brottsoffer uppstår ett svårt dilemma för rättssystemet. Vi besöker också sportens värld och tittar närmare på fenomenet riggade matcher. Du kanske följer ditt favoritlag i framgång och motgång. Då vill du nog inte tänka på att bollen inte alltid är rund. Och att matchen du skriker dig hes åt på läktaren kan vara uppgjord på förhand. I Sverige dök de första polisanmälningarna om misstänkta läggmatcher upp 2012 och 2013. En av klubbarna som själv gjorde en polisanmälan i fjol var Gunnilse i Göteborg/Angered som spelar i division tre för herrar.

3 Aug 201429min

Datorbedrägerier är ett av de snabbast växande brotten, och polisen kämpar för att få fast hjärnorna. I lagens namn berättar den här veckan om den största IT-attacken i svensk historia. Under 2012 och 2013 länsades över 500 bankkunders konton på pengar. De svenska storbankerna har hittills varit ovilliga att tala om hur mycket pengar som stals. Men I lagens namn kan avslöja att det rör sig om över 65 miljoner kronor. Är det finansiella systemet verkligen intresserat att få bukt med det här problemet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Datorbedrägerier är ett av de snabbast växande brotten, och polisen kämpar för att få fast hjärnorna. I lagens namn berättar den här veckan om den största IT-attacken i svensk historia. Under 2012 och 2013 länsades över 500 bankkunders konton på pengar. De svenska storbankerna har hittills varit ovilliga att tala om hur mycket pengar som stals. Men I lagens namn kan avslöja att det rör sig om över 65 miljoner kronor. Vi träffar Moa som blev av med hela sitt sparkapital efter att kriminella installerat en så kallad trojan på hennes dator. Vi pratar med bulvanerna som möjliggör verksamheten och besöker växlingskontoren där bytena hämtas ut. Är det finansiella systemet verkligen intresserat att få bukt med det här problemet?

27 Juli 201429min

Svensk polis skjuter mer än sina nordiska kollegor. Och skotten leder oftare till döden. I Finland har tre personer skjutits ihjäl de senaste 14 åren. I Norge är den siffran noll. Varför är det så? Och måste en svensk polis vara en beväpnad polis? Den här veckan granskar I lagens namn polisskjutningarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. -Jag kände bara att benet stelnade till. Men sen när jag steg ur bilen upptäckte jag ett hål i byxan och att det forsade blod. Den 24 april i år fick 17-årige "Sebastian" en av polisens kulor i sig. Han misstänktes förbereda ett rån mot en guldsmedsaffär men åtalet lades sedan ner. "Sebastian" är en av de som varje år skjuts av polisen. Alla har inte samma tur som han. Förra året sköts fyra personer ihjäl, hittills i år har tre människoliv krävts. Sju dödsoffer på 17 månader, det är en rekordhög siffra. Sverige sticker också ut jämfört med våra grannländer. I Finland har bara tre personer skjutits ihjäl sedan 2000. I Norge är den siffran två. Varför är det så? Måste en svensk polis vara en beväpnad polis? Vi åker till Storbritannien och besöker poliserna som nästan aldrig skjuter.

20 Juli 201429min

De har lägre lön än städare. De utsätter sig för livsfara, men har inga försäkringar. Om polisen gör fel, riskerar deras tillvaro att slås i bitar. Så hur kommer det sig att systemet med hemliga informatörer är tillåtet? Och varför vill regeringen inte ens lagreglera verksamheten? I programmet medverkar bland annat den före detta informatören "Magnus", Säkerhetspolisens chef Anders Thornberg, länspolismästare Leif Jennekvist, advokat Peter Althin och pensionerade statsåklagaren Nils-Eric Schultz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Juli 201429min

Sverige ska ha en human kriminalvård, heter det. Men varför är vi då ett av de länder som kan hålla människor häktade i oändlighet, i extrem isolering? Och hur kommer det sig att många politiker håller med FN och andra organ om att systemet måste ändras - men att ingen driver på för en politisk förändring? Våra svenska häkten är inte utformade för de häktningstider som har utvecklats. (Nils Öberg, GD Kriminalvården) Det finns ju regler för när man har fulla restriktioner och följer man dom så är det rimligt. (Beatrice Ask, justitieminister) Jag skulle mycket hellre sitta bland råttor och ... dålig mat. (Göran, kokainsmugglare) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är inget riktigt liv som är där uppe. Människor är inte skapade för att sitta isolerade.” Göran, som egentligen heter något annat, var en av åtta personer som i slutet av 2010 greps för inblandning i Sveriges hittills största narkotikamål. Enligt misstanken hade han försökt koordinera en stor last med kokain på Karibiska havet. Det skulle dröja 850 dagar - eller två år och fyra månader - innan han släpptes ut av Svea hovrätt, som ansåg att häktningstiden hade blivit oproportionerligt lång. Eftersom åklagarna menade att Göran riskerade att störa utredningen godkände domstolens att han ålades så kallade restriktioner. Det innebar att han inte fick träffa någon annan än häktespersonalen, sin advokat och poliserna som förhörde honom. TV, radio, tidningar och dator var inte heller tillåtet i cellen. Restriktioner är inget ovanligt - utan regel i majoriteten av fallen. Ungefär två av tre häktade, eller cirka 6 500 personer, åläggs någon form av restriktioner under kortare eller längre tid. Göran: ”Hade någon sagt till mig första dagen när jag sattes i cellen att ”‘okej, nu får du vara här i 100 dagar ... eller nu ska du vara här i 50 dagar. Visst, det hade ju varit jobbigt ... men då vet man ju. Alltså, när du kommer att passera 100, 200, 400, 800 dagar ... man undrar ... när ska det ta slut liksom. Man har ju ingen aning.” Men till skillnad från en del andra länder - däribland Frankrike, Spanien och Danmark - har Sverige valt att inte ha någon bortre gräns. Häktningsbesluten kan förlängas utan begränsning. Samma sak med isoleringen. Europarådets tortyrkommitté har sedan 1991 gjort fem besök i svenska häkten. Varje gång har Kriminalvården fått kritik. Och det är just de frekventa restriktionerna som stått i fokus. Även FN:s tortyrkommitté har kritiserat Sverige på liknande grunder och framfört krav på isoleringsbrytande åtgärder. Under Almedalsveckan på Gotland bjöd Kriminalvårdens högste chef, generaldirektör Nils Öberg, in till seminarium för att berätta hur han och hans kolleger satsar på att försöka hjälpa fängelsedömda tillbaka till ett bättre liv. Men när de gäller dom som sitter på häktena sker det inga satsningar - trots att det enligt Nils Öberg skulle behövas. ”Ja, om jag uttrycker det så här ... min uppfattning är att våra svenska häkten är inte utformade för dom häktningstider som har utvecklats över tid.” ”Alltså häktningstiderna har blivit längre och längre. Och det innebär mycket stora påfrestningar för de häktade ... men det utgör också en påfrestning på Kriminalvården för myndighet. Därför det är inte meningen att man i ett häkte ska sitta väldigt långa tider ... och framför allt inte med omfattande restriktioner. Det har vi väldigt svårt att hantera på ett bra sätt.” I lagens namn har talat med samtliga riksdagspartier och med justitieminister Beatrice Ask - hur vill de hantera kritiken mot långa häktningstider och utbredd isolering? Lyssna på lördag!

6 Juli 201429min

Först ser det ut som en succé för den svenska polisen. Tack vare Rikskriminalen grips en seglare i Karibien och i lasten har han kokain för nästan en miljard. Svenskt rättsväsende satsade stora resurser för att få fast hela organisationen bakom smugglingsförsöket. Totalt har målet kostat 103 miljoner kronor visar en granskning som I lagens namn har gjort. I veckan kom domen som frikände den misstänkte ligaledaren och andra. De få brott som klarades upp kunde i praktiken ha lösts redan i Frankrike för fyra år sedan. Så hur kunde Sveriges största narkotikamål landa i ett rekorddyrt fiasko? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På torsdagen friades den 41-årige man som pekats ut som hjärnan bakom det enorma smugglingsförsöket. Trots stora insatser lyckades åklagarna bara styrka en del av sina många anklagelser. Svea hovrätts dom innebär inte bara ett bakslag för rättsväsendet i det enskilda fallet utan också en internationell prestigeförlust. Åklagarna i Stockholm hade nämligen lovat sina samarbetsparter i USA, Spanien och Frankrike att det var de som hade bäst förutsättningar att få fast 41-åringen och hans utpekade medhjälpare. På söndag berättar Lasse Wierup hela historien om den största kokainsmugglingen i svensk historia.Läs också mer om vår nyhet hos Ekot!Fakta:Statens kostnader för kokainmålet ”Playa”, miljoner kronor.Domstolsverket: 44,2 mkr (varav 41,5 mkr advokatarvoden) Stockholmspolisen: 24,9 mkr (varav 14 mkr extra väktarbevakning) Rikskriminalpolisen: 17,6 mkr Kriminalvården: 13,2 mkr Åklagarmyndigheten: 3,85 mkr Totalt: 103,75 mkr

29 Juni 201429min